Fortsättningen

Fy, så illa inläggen ser ut! Det är inte så lätt att blogga snyggt på en iPad. Men samtidigt mysigt att sitta i soffan och lyssna på Moreaus etc.
Nu ska vi snart gå och lägga oss, mätta och belåtna efter en god middag hos morsan med svampmacka, fisksoppa osv. Över huvud taget en lyckad dag, med svamputflykt, playdate med Oscar, och massor av mys.
I morgon tar vi nya tag. Som sagt, jag börjar jobba igen. Återkommer med rapport!

Om kön

Haha, den kön man står i alltså! Ska också ta upp epidemisk hjärnhinneinflammation och det faktum att omorgon bitti börjar jag gå till jobbet igen.
Men först: att köa. Jag har uppfattat det som att svenskar själva anser sig vara väldigt duktiga på att stå i kö. I Stockholm lär de till och med stå i kö til bussen, vilket man inte gör i Göteborg -dock trängs man aldrig.
Några år utomlands har dock gett mi andra perspektiv. Jag blir ärligt talat förfärad när jag är i mataffären och som alla andra suckar över de långa köerna - för de är längre än i både England och i USA. Men, så plötsligt öppnas en ny kassa ... Och DÅ!!!! Rusar alla dit och anväder kundvagnarna som isbrytare för att skaffa sig bästa möjliga position i den nytillkomna kön.
Detta hade aldrig änt i Houston, Texas, och vad jag kan minnas inte heller i Sevenoaks.
När en ny kassa öppnas går kassörskan , eller annan medarbetare, fram till den längsta kön bredvid ich bjuder in de köande att flytta över. Ett svenskt kundvagnsrally hade aldrig inträffat.
Alla väntar på sin tur.
Därför känns det ivalbd som att man flyttat till jag vet inte vad, ett fullständigt
 hänsynslöst och ouppfostrat land.
Att jag sedan saknar the baggers, är en anna sak .. Och varför måste jag, just jag, ställa tillbaka min kundvagn! :-) någon gång måste jag lära mig att använda smileys!
Och sedan så kommer vi till den femåriga flickan som härom dagen avled i epidemisk hjärnhinneinflammation. Varje år förekommer utbrott och en eller några barn eller ungdomar dör.
I England och i USA är alla mycket medvetna om denna sjukdom, och dessutom vaccinneras barn mot det. Mina barn är vaccinerade mot de tre vanligaste varianterna av meningitis, som det heter, på svenska heter det på läkarspråk något i samma stil. Alla föräldrar är medvetna om att om barnet insjuknar hastigt och har hög feber ska man hela tiden kolla efter röda eller blåa utslag på kroppen, typ blåmärken, och om barnet verkar svårt att få kontakt med ska man genast söka akutvård. Detta är 
något som bankas in i huvudet p alla föräldrar. Men i Sverige verkar inte kunskapen alls lika utbredd. 

Möhippa med mera

Ja, det kanske inte blir uppdateringar så ofta framöver. Ska i alla fall försöka hålla igång lite grann.

Bilderna är från i lördags, då vi överraskade Simons Anna med en fruhippa, nära ett år efter det att de gifte sig. Jag jobbade heltid i flera dagar före hippan, alla andra reste hit till Varberg så ansvaret låg på mig. Tur att jag tycker det är kul!

Annas kompisar rullade in vid lunchtid, från Stockholm, Lund och Göteborg. Jag hade bjudit in Anna och hennes systrar på en damlunch (på det sättet behäövde jag inte ljuga!) och fem över ett knackade de äntligen på dörren. En blick mellan mig och systrarna ... låtsas som ingenting ... och hjälpte Anna att hänga upp sin jacka. Aron hade visst varit kinkig och hon var på måttligt bra humör. Sedan förde jag henne framför mig och in i matsalen, där hennes bästisar satt och drack champagne vid ett vackert dukat bord och tända candelabrar.

Vi ska nog vara glada att Anna inte tuppade av. Jag har sällan sett någon så fullständigt tappa hakan. Hon blev helt stum, sedan började hon storgråta. Det tog henne nära en timme att bli normal igen!

Hur som helst, vi åt sushi och drack skumpa och hade efter det en fotosession med Anna som pinuppa. Därpå gick vi till Kallbadhuset. Jag blev förvånad över hur löjligt pryda några av tjejerna var, de hade inte bara bikiniunderdel utan även överdel på sig i bastun och badet - och det är ladies only. Jag sa till dem att i Varberg badar vi nakna, men det hjälpte inte. jaja, egentligen inte mitt bekymmer.

Efter badet hade vi middag här hemma. Skagenröra i krustader på brickor medan tjejerna (som alla var mycket trevliga) sminkade sig, sedan grillat med quinoasallad och olika röror (Mats kom och var grillkock) och därefter kladdkaka med vispad grädde och hallonsås. Så lyckades vi pricka in alla Annas favoriter.

Efter middagen kom G-punktens försäljare hit och demonstrerade sexleksaker. Det blev ganska fnittrigt, men men mest förvånande var att tjejerna som inte vågade basta nakna ett par timmar tidigare plötsligt var oerhört frigjorda och diskuterade fördelar och nackdelar med de olika produkterna ... kanske är det en generationsfråga, jag är ju 10-15 år äldre än alla de andra.
Hur som helst. Senare på kvällen gick vi till oscars och dansade. jag hade ordnat så vi fick gå före kön och slapp inträdet. Men fy så bonnigt det var där inne. Folk var helt plakat och musiken bedrövlig. Jag höjde nog medelåldern ett par snäpp. Tack och lov att jag inte behövde betala inträde, annars hade jag nog grämt mig.
Alla tjejerrna sov över här hemma. Mats, barnen och hunden var hos morsan. På så sätt vi vi också en mysig långfrukost tillsammans. Eller, jag gick upp vid halv åtta, städade, diskade, åt frukost och drack kaffe. De andra började kvickna till vid tio. Önskar att jag också kunde sova så gott!
Anna verkar mycket nöjd med sin fruhippa och det var ju huvudsaken. En riktigt lyckad helg, allt som allt!
Nu har ytterligare en vecka susat förbi. Mats är i Geneve, han kommer senare i kväll. Jag är bombförkyld. Olivia leker med Oscar hemma hos Eva och Stefan. Mei-Mei sitter med sin matte. Hon är en klipsk tjej och hennes hemuppgifter är inte för svåra, men hon lyckas dra ut på det i all oändlighet. Helgens läxa, hälften av den, har hon nu pysslat med i tre timmar. Så blir det tyvärr ingen play date med Lovisa i dag. Om hon fokuserade skulle hon vara klar på under en timme, men hon hittar ständigt olika saker att distrahera sig med. Nu leker hon visst med Lucy.
I morgon är det söndag. Min sista dag i frihet. Åtta och ett halvt års tjänstledighet är till ända. På måndag ska jag ta tåget till Göteborg klockan 8.04. Sedan kommer jag in till Varberg igen vid halv sju på kvällen. Hujedamej. Inte lika långa dagara som Mats har, men tillräckligt ändå. Samtidigt som det ska bli roligt att jobba är jag orolig för hur familjens inre logistik ska funka. Vi kommer att bli beroende av mormors hjälp. Jag kan redan konstatera att jag kommer att missa barnens show och musikal i skolan, för då jobbar jag kväll. Känns hårt. Måste påminna Mats att han får se till att sluta i tid för att gå dit.
Nu ska jag ta den lilla vovven på en promis. Sedan är det nästan dags att laga kvällsmat. Vi får stekt rödspätta kokt potatis och rosa sås ikväll. Mums!

Kommer av mig lite

Jag har kommit av mig med bloggandet. Måste skärpa mig. Dels har det varit tråkigt att inte kunna lägga in bilder, men det kommer jag ju runt nu, men jag har pluggat stenhårt sedan barnen började skolan och får skylla på det nu.
I dag drar resterna av en orkan in över Sverige och det blåser så in i hoppsan. Regnar på tvären gör det också, men det vräker ändå ner (Lucy var INTE imponerad när hon skulle ut och kissa på morgonen!). Mysigt att vara inne i ett varmt hus! Det är en sak som verkligen är bättre än hur vi hade det både i England och USA: Ett behagligt och jämnt inomhusklimat. Det börjar bli mörkt på kvällarna och morgnarna också. Tänk, så snabbt man vänjer sig av med saker, nu känns plötsligt årstidsväxlingar jättespännande!
Annars går det mesta sin gilla gång. Barnen stortrivs i skolan, med kortare dagar, mindre läxor och färre prov. Olivia har dock slappnat av lite väl mycket och har bara den här veckan lyckats glömma att ta hem läxgrejerna tre gånger. Hon tycker det är lite för lätt, tror jag, och så vet hon om att det inte blir betyg förrän i sexan. Vi får jobba på att få henne att inse att skolarbetet måste skötas ändå.
I dag börjar Olivia förresten på modersmålsundervisning i engelska! Superbra. Mei-Mei börjar på tisdag. Åtminstone Olivia kommer att vara själv med sin lärare Ms Daphne. Jag talade med henne i går, hon var supertrevlig, men bor tyvärr i Halmstad. Oerhört snacksalig. Hon inledde vårt samtal med att berätta att hon var förkyld och höll på att tappa rösten och därför skulle fatta sig kort. Därefter pratade hon i 35 minuter. Jag försökte runda av flera gånger, men till slut fick jag ta det den hårda vägen och säga att nu hinner jag tyvärr inte tala längre! Ett trevligt samtal var det dock, men mycket jämförelser av skolsystemen i Sverige, England och USA. Olivia gillar ju att snacka med vuxna så de två kommer säkert att klicka.
Nej, nu ska jag göra ett försök med att skruva ihop en tv-bänk!

Lite fler bilder

Ett par bilder från vår härliga heldag i Möttvik tillsammans med familjen Hånell! Här är det krabbrace på gång.

Sista dagen på sommarlovet firades med besök på inomhuslekplatsen Lekstugan, tillsammans med Leon, Gideon och Aron. Det var inte mycket folk, så ungarna kunde röja hur mycket de ville.
Jag blev sur när vi kom dit, visste ju att barn måste ha strumpor på sig, men att reglerna även gäller vuxna visste jag inte. "Smittorisk", hävdade tjejen i kassan. Så jävla dumt. Vem skulle jag smitta när jag satt vid ett bord i två timmar? Är det vårtor de oroar sig för? Tack och lov hade Anna, Arons mamma, med sig ett par och hittade dessutom ett par av Simons använda i bilen (urk) - men plötsligt var jag inte längre en smittorisk. Det var ju för väl.
Undrar när de ska komma på att de flesta sjukdomar smittar genom händer eller nysningar? Man skulle ju kunna tvinga på alla handskar och munskydd, för att vara på den säkra sidan!

Och, med hösten kommer det mer svamp ... Mums!

Valpkurs

Nu knäckte jag gåtan - det går att lägga upp bilder, men då måste jag använda Google Chrome i stället för Explorer!
Nu ska det bli bilder, kan jag lova. Lite i taget, jag ska ju hinna plugga, olja golvet, sjukgymnastisera och och lite annat pyssel också!
De här fotona är från Lucys första besök på valpkursen. Då var hon fortfarande ganska lydig. Numera struntar hon helt i vad jag säger när vi är där (om det inte är lite agility-övningar, det tycker hon är skoj). Dock lyssnar hon utmärkt på sin lärare (en liten ögontjänare alltså) och när vi tar promenader hemma har Lucy faktiskt blivit ganska duktig.

Inga bilder

Varför, varför, varför går det plötsligt inte att lägga in bilder? Det är superträkigt att blogga utan bilder, särskilt som jag har en del fina att visa upp.
Jag vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja.
Tills vidare - Allt är bra, barnen trivs fortfarande i skolan. De har börjat med dans respektive tennis, och i morgon drar taekwondon igång!