Olivia fyra år!!!

I går var den stora dagen, men vi började faktiskt fira redan i måndags då vi hade den svenska lekgruppen här. Olivia njöt av att bli uppvaktad och att blåsa ut ljusen i tårtan. Vera ville förstås gärna hjälpa till.
Våra bord och stolar är kvar hemma hos Charlotte sedan midsommar, jag måste åka dit och hämta dem.
Picnic är ju alltid okej, men det blev ganska kladdigt med all grädde. Olivia hade tagit en lactrace-tablett och hon ville helst bara äta grädden.

I går, på den stora dagen, följde Sam med hem hit och åt lunch. Mamma och systrar var också med. Olivias förråd av spiderman-prylar utvidgades ytterligare.
När pappa kom hem öpnnade Olivia resten av presenterna. Gladast blev hon över golfbagen, som hon så hett önskat sig.
Tuffing! Nu hoppas jag att Mats bokar golfbil åt dem en tidig kväll så att hon kan få testa att ge sig ut på banan på riktigt.

Olivias barnkalas blir på lördag. Hoppas vädret blir okej. Vi skulle haft ett pirat-kalas på en sjö i närheten, men de ska stänga av vägen och det kommer att bli hemska köer. Så nu är allt flyttat hem till trädgården. Jag får lite panik när jag tänker på hur mycket barn det kommer att komma, måtte det inte regna ...

Midsommar med mera

Midsommardagen började för Olivias del med kalas. Rose i hennes nya klass fyllde fyra år. Det blev lite stressigt att hinna med kalaset innan den viktiga festen - det svenska midsommarkalaset - började, men vill man så går det! Detta tilldrog sig alltså i lördags. Fredagen är en helt vanlig dag här.
Med sedan kom Sverigetröjorna och midsommarkransarna på. Festen gick av stapeln hemma hos Charlotte och Colm. Tyvärr regnade det till en början och vi fick sitta inomhus, men det blev, precis som i fjol, ett överdådigt knytis med mängder av mat, öl och akvavit. De stackars engelska äkta makarna är alltid förskräckta när de inser att alla kommer att hetsa dem till att äta sill och dricka snaps.
Vi fick rosa champagne till fördrink.
Först utfodrade vi barnen i ett tappert försök att få sitta och äta i lugn och ro sedan.

Reaktionerna var som synes blandade. Tur att Sarah hade tillbringat hela förmiddagen med att rulla köttbullar.
Och faktiskt fick vi äta tämligen ostört sedan! Plötsligt sprack det upp och solen tittade fram. Barnen lekte föredömligt snällt i trädgården. Vi dansade kring midsommarstången sedan och hade riktigt kul!
Sedan blev det glass och jordgubbar. Olivia och Sam tog plats i fönsternischen.
Snart satt nästan alla barnen där, och som synes dessutom en och annan pappa.

Festen pågick till nästan klockan elva och Olivia och Vera var vakna och på ett strålande humör hela tiden. De somnade inte ens under den halvtimmeslånga promenaden hem. Vi hade dessutom en sådan tur att just när vi svängde in på vår gata började det regna! Det hade inte varit lika lyckat om det hade börjat efter tio minuters promenad.

I dag har det varit lite segt för oss allihop. Vi åkte till Nizels och badade (och jag tränade) på förmiddagen. Flickorna sov sedan middag i en och en halv timme. Sent på eftermiddagen kom vår nya inneboende, 20-åriga Ingrid som ska sommarjobba på Mats jobb. Vi tog med henne på restaurang och var hemma lagom tills flickorna skulle gå och lägga sig vid åtta.

Så här stilig var Mats när han gick till jobbet i fredags. Nåja, han var alltså inte på kontoret, utan på Ascot och kollade hästkapplöpningar tillsammans med drottningen och några tusen till. Han kom hem lagom champagnerusig vid niotiden på fredagskvällen, kastade till mig en sedelbunt med vunna pengar (200 pund!) och sa "köp lite snygga kläder, stumpan". Han hade väl sett lite för många tjusiga klänningar och hattar under dagen!
Olivia och Vera hade kul när de provade hans "fat controller-hatt" på torsdagskvällen. Olivia frågade gång på gång om pappa skulle vara fat controller. Hon kunde inte förstå hur man kan använda en sådan hatt i samband med hästar, hon har ju bara sett en användas i samband med tåg.
Vi bjöd över Sam på middag på fredagskvällen (detta var alltså många timmar innan Mats lullade in genom dörren). Ia och Sam svidade snabbt om till Spidermankostymerna och lekte sedan Jimmer Jammer, en lek jag inte riktigt begriper mig på men det handlar om att de går och lägger sig. Jag och Charlotte har kommit överens om att de ännu är så unga att det är okej att de gör det trots att de stänger dörren ... Efter maten övergick de till att leka simskola. Sam var så fin i Olivias bikinitrosor!
Eftersom det trots allt var midsommarafton fick barnen pannkakor med glass och jordgubbar till middag. Vid det laget hade Charlotte kommit med Maja och bebisen Hannah också. Det blev en riktigt mysig kväll.

I morgon har vi mycket att göra - den svenska lekgruppen kommer hit på eftermiddagen och vi ska fira Olivia lite i förtid. Flickorna har hjälpt mig baka en sockerkaka till tårtan. På tisdagen, då Ia fyller fyra, har vi inget planerat. Tyvärr ska Mats in till London på dagen så han kan inte luncha med oss. Olivia nöjer sig nog med att öppna presenter och äta tårta då med. Själva barnkalaset går av stapeln på lördag.

... och nu så é dé freda ...

Himmel och pannkaka vad veckorna går fort!
I tisdags var alla tre tjejerna Karlsson hos tandläkaren. Vi firade att ingen av oss hade hål genom att äta glass hemma i trädgården efteråt.
Lägg märke till Veras underbyxor. Vi har börjat köra blöjfritt (nästan alltid, om det inte är så att det absolut inte får hände en olycka). Hon är jätteduktig och säger i allmänhet till, men ibland när hon har underbyxor på glömmer hon sig och tror att det är blöjan. Hon ser oerhört förvånad ut när kisset rinner längs benen! Tack och lov har vi inte haft någon "stor" olycka. Och det är mycket skönare att kunna träna under sommaren. Olivia tränade vi på vintern och varje olycka medförde i en stor mängd tvätt.
Vera säger "ke-ke" om både kissa och bajsa, jag antar att det kommer av ordstammen kissa. När hon är klar ropar hon "fädi!".

Plask i trädgården. Olivia övar sig i att våga blöta hår och ansikte. Vera är stentuff och helt orädd i badet, och nöjer sig därför med att bara gå runt och se cool ut.
I dag på lunchen följde jag och Vera med Mats till driving rangen. Mei-Mei tycker det är jättekul att trycka fram bollar ur den automatiska uppeggningsmaskinen.
Ibland försöker hon skjuta några skott också, men det går sådär. Vi är ju så vana att se Olivia så man undrar hur det ska går för Vera ... men Olivia var nog inte ett dugg bättre när hon nyss fyllt två!
Pappa passar på att leka instruktör.

... och se, plötsligt går det mycket bättre!
I morgon ska Mats på Ascot (hästkapplöpningar) för andra gången den här veckan. Han ska äta lunch i "drottningens tält", vad nu det innebär, men han ska i alla fall klä sig i morning dress och hög hatt. Det blir ett spektakel!

A day out with Thomas

- så kan man också fira fars dag!
Mats fick i och för sig kort från sina töser på morgonen, men sedan gick dagen i barnens tecken och vi åkte till Tenterden i södra Kent för att träffa Thomas and friends - som just i dag bestod av Percy.
Flickorna tyckte det var väldigt spännande att hälsa på Thomas och Percy, och vikade glatt till de båda loken gång på gång.
Olivia undrade varför inte Thomas pratade, så som ha gör på tv.


Thomas drog några riktigt gamla, fina vagnar fram och tillbaka på bangården, så nu har vi fakiskt åkt Thomas på riktigt!
Sir Topham Hatt, the fat controller, var förstås också på plats. Han såg mycket bekant ut och till slut kom Mats på att han var en av skådespelarna i det Murder Mystery vi såg i St Mary's Church förra våren.
Efter att först ha grundat med lunch och ett glas gott vin på en närbelägen vingård, där vi varit förut (men då var mycket mer nöjda med maten), och ägnat oss åt trainspotting i Tenterden i över en timme, var det dags för en entimmastur med tåg draget av ett riktigt ånglok. Barnen tyckte väl att det var så där spännande, men Mats och jag njöt i alla fall av att sitta still och titta på det vackra landskapet (Kent är The Garden of England).
Mats var besviken att jag hade bokat tredje klass. Han tyckte att vi borde åkt med stil, lagt till totalt tio pund (140 spänn) och åkt första klass. Andra klass fanns inte. Jag och Olivia gick och spanade i förstaklassvagnen och visst var det tjusigare, med mer utrymme och röd heltäckningsmatta, men tio pund kan jag sätta sprätt på på något roligare - och barnen i första klass var ungefär lika griniga som barnen i tredje klass,
Mest intressant var det att kliva av i halvtid då loket skulle byta ände för att dra ekipaget tillbaka till Tenterden.
Olivia har lärt oss att "buckle up" betyder att vagnarna kopplas amman, och att de typiska stötdämparna kallas för "bumpers".
Visst har vi två fina flickor!


I går var familjen Gottberg (Mats arbetskamrat med familj) och familjen Glyrskov (dansk familj vi lärt känna här) över på middag.
Det hade varit risigt väder hela dagen, men det blev mycket bättre senare på eftermiddagen.
Vi hade planerat BBQ, men fann det säkrast att duka inomhus. För en gångs skull fick vi användning för vårt conservatory, som annars är stekhett när solen skiner och iskallt i övrigt.
Vera surar när Anton vill hoppa - hon har nyss förstått att saker faktiskt kan vara hennes och att dela med sig sitter långt inne just nu.
Det blev bättre när de danska barnen kom också, Silje, Laura och Victor.
Servera en bra sammansatt måltid och låt barnen bestämma själva. Då äter de korv, jordgubbar och glass.
Allt annat är lögn.
Men de skötte sig fint - de var nog vrålhungriga när maten serverades vid kvart i sex.
De lekte också duktigt utan bråk och vi vuxna fick faktiskt sitta ner och prata en del också. När det var dags för Glyrskovs att gå hade barnen just plockat fram alla Olivias klistergrejor och det var egentligen den enda gången under kvällen som griniga tendenser märktes. Å andra sidan var klockan halv nio, så det kanske inte var så konstigt!

Den här veckan

Töserna i badet i kväll. Det är ett plaskande utan dess like och tyvärr inte helt lämpligt - lägg märken till den målade träpanelen på utsidan av badkaret.
Ja, det är England, det!
Olivia gör funny face och Vera försöker hon med, men hon får nog öva lite framför spegeln innan hon gör succé.

Äntligen har jag fått ta bilder inne från taekwondon. Alla mammorna gav sitt godkännande och då var det okej. Tyvärr insåg jag snabbt att min närvaro störde lektionen, och Vera var inte så glad över att bli lämnad på andra sidan glasväggen - men ett par bilder blev det i alla fall.

Olivia var ju en sådan stjärna innan vi åkte till Kina.
Nu leker hon bebis på lektionerna, tramsar och låtsas att hon inte fattar.
Det nya bältet är hårdare och svårt att knyta. Hon pillar upp det gång på gång för att sedan springa till idolen mr Simmons och be honom om hjälp.
Det är nästan pinsamt som hon löjlar sig och jag försöker säga att taekwondon är inte rätt ställe att leka bebis på - det kan hon göra hemma. Om hon inte bryr sig om lektionerna kan vi ju sluta gå dit, hitta på något annat kul och spara de slantarna, eller hur? Men det är inte lätt att få in i huvudet på en uppmärksamhetssökande svartsjuk snart fyraårig storasyster.
Ia och hennes älskade nalle med de söndersnuttade öronen.
Vera har bestämt sig för att den här smutsiga gamla hunden, som hon fann hemma hos mormor Gunilla i Varberg, är hennes favorit. Och om storasyster snuttar på ett öra ska hon förstås göra likadant.
Så här glad kan man bli ibland!


Hemma hos Ias dagmamma. Olivia gör ju sina sista gånger där nu, hon är ganska less på det. Men vi har låtit henne gå kvar för att utnyttja hennes närvaro i samband med Veras inskolning.
Det är egentligen alldeles för tidigt att börja lämna Vera med någon annan, men av två onda ting så ... jag lämnade henne där tillsammans med Olivia en halvtimme i går (torsdag) för att testa.
Det verkade inte vara några problem alls. Clare lekte med henne hela tiden och Olivia fanns ju bara någon meter ifrån.
Bara leenden, som synes.

Nya, spännande leksaker och klätterställningar fanns det ju också att upptäcka.
Men kanske fick vi straffet i natt, då Vera hade som ett återfall av upprepade hysteriska gråtattacker natten igenom.
Hoppas det blir lugnare i natt, hela familjen är trött. Jag var dessutom ute och käkade middag på restaurang med några kompisar i går kväll och kom hem ovanligt sent - kvart över elva. Ia hade redan snott min plats i sängen så jag fann det enklast att lägga mig i hennes. Vaknade ändå av Veras gråt, men Mats hade det förstås värre. Jaja, jag har haft så många ensamma gråt-vak-nätter när han har varit på resande fot, så jag har inte dåligt samvete. Men jag ska villigt erkänna att jag inte var så himla imponerad när Olivia kom in och förklarade att det var morgon klockan kvart över sex i morse!

Detta är i onsdags, då min väninna Anne, hennes två barn Naomi och Daniel samt hennes syrra var här och fikade och lekte ett par timmar.
Anne är malaysisk kines. Vera följde henne med blicken och såg väldigt undrande ut. Jag var lite orolig att hon skulle rusa fram till Anne och hennes syster, men så var det inte alls. Hon verkade inte heller rädd. Det var skönt att det gick så bra.
Anne pratade lite kinesiska med Vera. I Veras hemtrakt talas en speciell dialekt som är väldigt annorlunda från mandarin, men grunderna lär vara desamma. Anne ställde några enkla frågor, som var är storasyster, och då pekade Vera på Olivia. Var är den andra storasystern, frågade hon då, och syftade på Naomi. Vera gjorde en gest som att "jag vet inte" - och Naomi var just då i sandlådan och inte synlig för Vera. Då frågade Anne henne: Var är lillebror, och syftade på Daniel. Vera pekade då på honom. Häftigt! Men hon försökte inte själv säga något till Anne. Tyvärr tror jag att Vera snart har förträngt all kinesiska, hon är nog så koncentrerad på att lära sig svenska och engelska. Men vi funderar på att hela familjen skulle kunna ta privatlektion i mandarin tillsammans. Det vore kul att kunna säga något mer än hej, tack, äta, dricka, vatten, inte gråta, leka tillsammans, kissa och bajsa, som är ungefär mitt totala ordförråd nu.

... Daisy på besök, alltid uppskattat ...
I dag har jag varit på lunch med Svenska lunchgruppen, en lös sammanslutning av alla svenskor i trakten, i åldrarna cirka 30 till döden, men de flesta är i 50-årsåldern. Temat var förstås midsommar och det som vanligt supertrevligt och det bjöds på ett fantastiskt smörgåsbord. Jag är fortfarande proppmätt, trots att klockan är åtta på kvällen.
I morgon ska Olivia på födelsedagskalas hos en av sina nya klasskompisar (som hon säger att hon inte gillar för hon säger dumma saker, tyvärr, men vi går väl ändå - jag säger att det bästa sättet att bemöta såna som är dumma är att själv vara en bra kompis och visa hur man ska vara - lättare sagt en gjort om man ser till sina egna relationer ibland ...) och sedan ska vi ha några kompisar över på middag på kvällen. Väderleksprognosen är nedslående men vi får lita på att meteorologerna har fel nu igen, så att vi kan sitta ute!

Sevenoaks på kartan

I dag vaknade vi till dånet av helikoptrar. Det visade sig vara nyhetsteam som var uppe för att få bilder av platsen där polisen under morgontimmarna skjutit en 37-årig kvinna till döds, parkeringsplatsen intill High Street i centrum.

Halva Sevenoaks är avspärrat och det har vimlat av poliser hela dagen. Samtliga bilar på den här lilla parkeringen bredvid är polisbilar.
Den stora parkeringen är som synes tom, så när som på forensic teamens bilar. Forensics = kriminaltekniker.

Dödsskjutningen ägde rum vid det vita huset som syns på bilden.
Mats kontor ligger i det här huset, vars framsida nyhetsteamen använder som parkeringsplats.

Kontoret har fönster åt andra hållet, så han hade ingen parkettplats. Å andra sidan var det inte heller mycket att se.
Några meter därifrån stod reportrar och kameramän uppradade och väntade ... och väntade.

Jag ska erkänna att jag blev riktigt sugen på att jobba, även om detta är en tragisk händelse och nyhetspulsen verkade mycket låg.

Enligt nyheterna hade kvinnan siktats i centrum med ett vapen vid 01.20 i natt. Kanske på bussen som också spärrats av? Polis tillkallades och hade försökt förhandla med henne i timmar innan hon frampå morgonkvisten sköts till döds med ett skott. Varför polisen sköt är inte känt, än så länge har det inte framkommit att kvinnan - som uppges vara kampsportsexpert - avlossat något skott.
Känner ni doften av fatalt misstag, en trött polis med darrande finger?

Engelska nyhetsmedier brukar vara rappa med att avslöja identiteter, så jag räknar med att vi får veta mer om kvinnan inom något dygn då polisen röjer vem hon var.

Det är inte ofta Sevenoaks nämns i nyheterna och det är orättvist om folk ska förknippa staden med våld - är är annars superlugnt och räknas som ett av de säkraste ställena att bo på i hela UK.


And now over to something completely different.

Olivia var på Sams fyraårskalas i går. Här är hon alldeles nyvaken och på väg ut till bilen.
Men sedan blev det löpning för hela slanten. Olivia hade fått energin åter och hon sprang ...



... och sprang ...
... och sprang.
Hoppade gjorde hon visst också. Kalaset var en succé och alla barnen hade jättekul.
Vid fikat tackade Olivia nej till chokladmuffins för att ha plats kavr till tårtan:
En fotbollstårta!

Vi fick med oss en bit hem för den hanns aldrig med. Inga problem med engelska tårtor, de består oftast bara av sponge cake (torr sockerkaka ungefär) möjligen lite sylt och mandelmassa eller icing över.

Olivia smällde i sig sin bit när vi kom hem.



Med tanke på den svenska värmeböljan vill jag passa på att förmedla följande tips om hur man kan få tag i en bilägare om man får se hundar eller andra djur (eller för den delen barn!) instängda i värmen: Klicka här för att läsa hur, och glöm inte att lägga in telefonnumret på din mobil!