Stackars mig

Vill bara meddela att jag är sjuk. Stackars mig. Risig i tisdags, 39 grader och sprängande huvudvärk i går, risig i dag. Inga andra symptom, mer än feber och huvudvärk, dårå. Men visst är det synd om mig! Ingen taekwondo i kväll, med andra ord. Nu ska jag plugga lite till innan det är dags att hämta barn.

Ett steg fram och två tillbaka

I dag har jag lov från min kurs! Ja, alltså innan nästa moment startar i morgon.
Använde dagen till att försöka få gjort lite viktiga prylar.
Jag har:
- sprungit fem kilometer, därefter duschat och tvättat håret
- sökt högskolekurser för hösten
- varit och handlat
- ätit lunch med Malin
- jagat bort duvor
- haft kvartsamtal för Olivia (hon är jätteduktig men har alldeles för bråttom, så hon gör slarvfel)
- suttit en lång stund med datasupport i telefon för att försöka få liv i vår kraschade dator. Det gick åt helvete. Ny dator måste inhandlas. Kom mycket olägligt eftersom det sammanfaller med kvarskatten ... jo, det finns sådant även i Texas.
- Bokat en veckas day camp för barnen i juni
- Dessutom försökt komma fram på telefon för att boka årets mammografi. Inget svar. har lämnat meddelande.
Nu är det dags att gå och hämta barnen. Sedan blir det lite läxläsning. Har dessutom tänkt göra en fiskgratäng till kvällsmat. Undrar hur många i familjen som blir glada, förutom jag!

Lilla Olivias treårskalas

 Härligt väder och glada barn - ett perfekt sätt att fira fredag. Lilla Olivia blev också ordentligt firad, hon blev överväldigad av alla presenter till en början men det släppte efter ett tag.
Mei-Mei hade bstämt sig för att hon är en stor flicka nu, och gav Olivia sina (urtvättade) prinsessnattlinnen och sina (trasiga) glass slippers. Ett stort steg för Mei-Mei!

Jag skulle gå in med lite skräp och fick syn på en liten orm, som ringlade sig in i huset. Kände mig lite fånig som ropade på hjälp av papporna, men här i Texas kan man absolut inte lita på ormarna, många arter ser så beskedliga ut så, men är dödligt giftiga.

Ormens framfart stoppades medelst städredskap ...

... och den avrättades strax därpå medelst globalkniv.
En koll på internet visade att detta var en ofarlig Texasvariant av strumpebandssnok. Den hugger och kan orsaka infektioner, men den är inte giftig. Skönt - hade inte varit så kul för familjen Lindbom att ha sådana i trädgården!

Detta var den ena dramatiska händelsen på treårskalaset. Den andra var då lilla Olivia hoppade i poolen utan flytgrejor, Hon höll sig sprattlande något så när vid vattenytan under de två sekunderna som det tog för Malin att hoppa i med kläderna på och fiska upp henne. Lilla Olivia verkade inte särskilt skärrad, hon frustade lite och hoppade sedan i igen, med flytgrejor på.

Födelsedagsbarnet herself. Och varför kan inte Blogger åtgärda felet som vänder på bilderna!

Under lördagen hade vi Isabelle nästan hela dagen, jättemysigt. Hon var med på taekwondon och på Mats och barnens hamburgerlunch, och sedan lekte hon här hemma i flera timmar. Elliot hade närmligen sitt kalas i går, ett litet kalas med de närmaste kompisarna i klassen. Katarina verkade inte mindre slut för det när hon kom och hämtade Isabelle på eftermiddagen. Ett par timmar fick vi sällskap av hela familjen Hånell (minus globetrottern Erik), då de kom och käkade middag hos oss. Vi var också en man kort, Mei-Mei var på kalas hos hennes kille Alecs lillasyster. 

Nu är det söndag morgon och vi har som vanligt ätit amerikanska pannkakor med lönnsirap till frukost. Om en stund är det dags för dagens första kalas: Olivia ska till Pump it up ute vid Ikea. Jag får passa på att köpa lite lingonsylt och andra nödvändigheter. Sedan har Mei-Mei ett poolparty i eftermiddag. Många kalas blir det ... måste börja tacka nej till en del, varenda helg blir uppbokad!

Papperssvalor för Japans barn

Sådana här välgörenhetsprojekt gillar jag: Vi får köpa origamipapper i barnens skola, vika papperssvalor av dem, och ta med dem tillbaka. De ska hängas upp i girlanger inne i skolan. I fredags hade de fått ihop 600 svalor. Enligt en japansk sägen ska den som viker 1000 papperssvalor (paper cranes) få lycka eller önska sig något. Skolans elev hoppas kunna skänka 1000 dollar till Rädda Barnen i Japan. Fint, eller hur!

I azaleornas tid och blåregnets månad

Grymt irriterande att stående bilder tagna med den lilla kameran plötsligt lägger sig ned ... men det här trädet är så vackert att bilden får vara med ändå.

Det är en makalöst vacker tid här nu. Allt blommar och daoftar sååå gott. Träden är ljusgröna, vädret är varmt och skönt men ännu inte hett.

På väg hem från skolan.

Två bilder till från vår minisemester

Mamma o Mei-Mei-mys på färjan över. Till slut fick vi se delfinerna hoppa i hamnen - fast frågan är om det inte var ännu läckrare när tre stycken följde oss när vi gick en promenad på stranden!

The Karlssons.

På arboretum

Ett par bilder från Houston Arboretum, dit Katarina tog barnen förra veckan då det var spring break. Vi bytte ju barn ett par dagar för att kunna plugga.

Just det, jag har lämnat in min tenta nu ... skönt!

Fler rodeo-bilder

På Farmer's market.

Alla barnen: Mei-Mei, Isabelle, Olivia och Elliot.

Karlssonstöserna. Tack Katarina för bilderna!

Bilder från vår minisemester

 Alla hus är på pålar. Ändå raserades stora delar av området under orkanen Ike, som pressade upp vattnet väldigt högt.

Skola på pålar.

Lägg märke till att folk fiskar från stranden.

Varför funkar det plötsligt inte att vända bilden rätt?

Tyvärr spolades det upp ganska många portugisiska örlogsmän (man o' war / bluebottles). De flyter på ytan men deras långa trådar kan bränna som attans jävla satans helvete, betydligt värre än svenska rödmaneter. Tack och lov är de sällan dödliga.

Försäljningsvagn på stranden. Jag motstod frestelsen att visa boobisarna eftersom det inte verkade komma något i retur.

Utsikt från vårt B&B.

Än en gång, varför går det inte att vända bilden?

Fler foton kommer från den andra kameran ... snart, snart ...

Onsdag

Sitter på uteplatsen i den ljumma kvällen med ipaden i knät och ett glas vin bredvid. Härligt! Mats är ute på jobbet så jag får gjort lite annat här hemma. I dag har jag därför lagat mat och utfodrat barn, läst läxor med desamma, skrivit ut en halv intervju jag gjorde tidigare i dag, lärt mig vika papperssvalor (paper cranes) för ett charityprojekt i barnen skola som stöd för barnen i Japan, städat övervåningen samt läst Mei-Meis Life Book som godnattsaga. Det var följden av funderingarna på Japan och varför inte hon fick bo hos sina första föräldrar.
Det där sista tog på krafterna. Hon har tidigare bara bläddrat i den och kollat på bilderna, och under det senaste året tror jag inte att hon har haft framme den en enda gång. Så plötsligt i dag var hon mogen att läsa och förstå. Allt gick bra tills vi kom till brevet från hennes nanny. Då brast det för oss båda samtidigt.
Sedan gick det inte att få henne att sluta snyfta. Hon saknar sin nanny och sin Kinamamma och Kinapappa.
Olivia hade också en sådan period, fast mindre känslosam, hon är ju så kontrollerad och behärskad ... Men Mei-Mei levde verkligen ut sina känslor. Jag tror det är bra, det är ett fint tillfälle att prata om varför saker är som de är och att man ska vara tacksam för det man har. Vi pratade också mycket om att alla människor i världen inte har det så bra som vi och att det finns barn som inte har någon alls som kramar dem och ger dem mat. Sedan bestämde vi att vi snart ska skicka brev till barnhemmet igen och Mei-Mei bestämde att hon ska rita teckningar av hur hon hade det i Kina.
Dubbelskit då att datorn har pajat och jag inte kan skriva ut bilder. Men det kommer snart nya. Har helt ärligt en massa i kameran ... Men orkar inte med den sega lilla datorn igen. Bilder kommer. Och läsare som väntar på något gott väntar så klar aldrig för länge!
Nästa inlägg med bilder till ska heta "I azaleornas tid och blåregnets månad". För den som inte har koll på temperaturerna här, då. Hade det inte varit för de där förbannade myggen hade jag haft kortärmat på mig!

Ja, ja, jag SKA plugga!

Måndag morgon

En fuktigt varm morgon, då det mesta gick lite snett. Fick för det första knappt liv i barnen, kanske inte så konstigt efter en veckas lov. Sedan hörr vi förstås på att bli försenade. Jag glömde ta med en handduk till Mei-Mei (de ska ha en att ligga och vila på efter maten) och samma flicka lyckades ta på sig finskorna, vilket jag inte upptäckte innan vi var halvvägs. Och hon som ska ha club i eftermiddag. Suck. Jag får gå dit med ett annat par sedan.
Nu gäller det att blunda för förödelsen här inne i huset, förtränga den kraschade datorn, motstå frestelsen att försöka ringa Charlotte mer på viber, och i stället sätta igång med hemtentan.
Men först en kopp kaffe till.

Senaste nytt

Vi hade några härliga dagar nere på kusten, underbart väder, god mat även om frukosten på vårt Bed and breakfast lämnade en del övrigt att önska, och massor av vila. Barnen hade det toppen på stranden och där vi bodde fanns en liten hund för dem att leka med.
Så kom vi hem bara för att upptäcka att vår stora dator har kraschat. Mats har ägnat timmar åt att försöka få igång den, men tyvärr är ju varken han eller jag någon större teknisk begåvning. Datorn är sju år gammal, kanske är det dags att köpa en ny? Grymt irriterande husr som helst, även om jag har lärt mon läxa sedan förra kraschen och har back up på det mesta. Min halvfärdig tenta har jag mejlat till mig själv för att inte riskera att förlora den, så jag behöver tack och lov inte börja från början.
Dock tar det lite tid att lägga över bilder från den lilla datorn, men endera dagen ska mina läsare få se mer av familjen Karlssons öden och äventyr på spring break!
Nu är snart potatisen färdigkokt, det blir potatissallad, sallad och för köttätarna dessutom hemgjorda turkey burgers till middag i kväll.
Vädret är varmt, barnen är glada ... Life is good!
Dessutom har jag köpt nytt råttgift och ser fram emot att göra ytterligare ett försök att få död på svartråttorna i vår trädgård.
Svartråtta heter förresten norwegian rat på engelska, så vet du det.
Och i morgon är det skola igen!

Helge och höken

Vi investerade ju i den batterridrivna ugglan Helge för att skrämma bort de där JÄVLA duvorna ur vårt träd. Han gjorde inte succe. duvorna är fullständigt respektlösa, Helge sitter och blänger på dem, jag jagar dem med handklapp och kvast, men de skiter i vilket och skiter vidare.
Nyss såg vi en red shouldered hawk slå sig ned i ett träd här bredvid.
NU skulle väl ändå duvorna dra!
Men nej. duvorna attackerad i flock och jagade bort höken.
Tror fan att en batteridriven uggla inte hjälper.
Nästa steg blir anttingen att såg aned trädet eller att köpa ett luftgevär och börja skjuta av.

Och i morgon lastar jag in familjen i bilen och sedan drar vi på äventyr i några dagar! vädret ska bli fint, barnen njuter av ledigheten, alla är glada ... Beach 2011, here we come!

Brazo'z Bend

Jag och Katarina samarbetar om våra barn den här veckan för att få tid att plugga. Sålunda tog jag i går med Isabelle och Elliot till Brazo's Bend för lite alligator-spaning, tillsammans med familjen Lindbom och deras besökande kompisar från Sverige.

I dag tar Katarina mina barn och jag har lyckats slutföra ytterligare en del av min hemtenta, puh!

Lilla Olivia.

Vi fick med oss samtliga barn hem.

Vi hade tur och fick se ett tiotal alligatorer ligga och sola sig i vattenbrynet. Inga uppe på stigen, vilket bara är skönt.

Detta var den största vi såg på nära håll.