Hemma igen

... men vi börjar förstås från början. Detta är tidigt på morgonen förra torsdagen. Platsen är Nairobi flygplats. Motivet är två extremt trötta flickor. Den här gången var vi bättre förberedda på den tråkiga fyra timmar långa väntan, och så här i efterhand måste jag säga att hela resan har gått väldigt bra. Vi valde att åka tåg-tunnelbana-tåg till och från Heatrow, knöligt med två flickor och allt bagage, men vi träffade faktiskt en familj på hotellet som tog bilen i stället och fastnade på motorvägen på grund av en trafikolycka. De missade flyget, fick övernatta på hotell vid Heatrow och kortade därmed av sin semester med en dag. Tåget får bli vår melodi hädanefter.
När vi äntligen kom fram var det bara att kasta av kläderna, på med solkräm och badkläder och vräka hela familjen i poolen!
Jag hade tänkt blogga från semestern och försökte också på cyber-kafeet, men uppkopplingen var alldeles för långsam så jag fick ge upp. men här kommer en rapport!
Mei-Mei bada! Det är den korta men ändock mening vi hört mest under vår semester. Den flickan är en riktig badbrud. Hon lärde sig till och med simma litegrann, som en hund och under vattenytan likt en ubåt, men hon älskar det och kastar sig numera handlöst ut på det djupa.
Provsmakning av solvarm kokosnöt.
Mjölken är inte särskilt god i den här formen, men köttet är jättegott.
Maten har varit helt fantastisk, men en enorm fräsch buffé uppdukad vid varje måltid. En del västerländsk mat, men betoningen har legat på indiskt och östafrikanskt. Mums! Jag har vägt mig och konstaterat att jag gått upp ett kilo. Och det är alltså inte muskler.

På stranden. Det är stora skillnader mellan låg- och högvatten och det kan vara strömt när vattnet är på väg in eller ut, men när det funkar är ett dopp i havet förstås oslagbart!

Och plötsligt dök det upp kameler bakom klippan! Olivia blev eld och lågor, hon mindes fortfarande att hon red kamel när vi var i Kenya för knappt två år sedan.

Vid den här pollen låg vi mest. Den kallades sportpoolen, men så mycket sport såg vi inte till. Det var oftast ganska lugnt där och Olivia bottnade precis på den grunda delen. Dessutom ligger en bar just till vänster och rakt fram syns kids club, där Olivia tillbringade en hel del tid. Hon fick massor av kompisar och har lekt från morgon till kväll. Vera är emellanåt duktig på att sysselsätta sig själv, så faktiskt har både jagoch Mats kunnat ligga i solstolen några minuter då och då!

Detta är baren. Den lokala ölen, Tusker (tusks=elefantbetar), är ljus, god och har låg alkoholhalt. Perfekt, med andra ord! Det fanns alla möjliga drinkar att välja mellan också. Däremot var vinet som ingick i all inclusive-priset odrickbart.
I en annan bar, med utsikt över havet.
Badbruden Vera-Mei igen.
Och igen.
Olivia har också gjort enorma framsteg den här veckan. Hon kan ta några simtag (men fegar sedan och sätter i fötterna), hon vågar doppa huvudet (motvilligt) och är inte längre rädd för att få vatten i ansiktet eller i håret.

En kväll satte "underhållningspersonalen", eller vad man nu ska kalla dem, tjejerna från kids club och killarna som höll i lekarna i "the fun pool", upp Lejonkungen som teater. Barnen fick vara med. Jag släppte av Olivia för gemensam middag och repetitioner strax efter sex och såg henne inte förrän klockan nio, då hon klev ut på scen tillsammans med de andra. Iförd lejondräkt och målad i ansiktet. Hon var så duktig (tja, det var ju inte så komplicerat att gå runt i en ring) och jag blev så rörd att jag började gråta. Vilken tjej hon är! Så modig! Hon var flera år yngre än den näst yngsta, men klarade allt galant. Olivia gör mig stolt varje dag, hon är så fantastisk.

Efter inledning fick barnen slå sig ned längst fram i publiken och se resten av showen.
Vera gjorde dem snabbt sällskap.

Mei-Mei och Mamma. Veras språk har utvecklats enormt den här veckan. Hennes uttal är fortfarande luddigt, men hon kan jättemånga ord och pratar också lite engelska nu.

Hennes sömn påverkades kraftigt av miljöombytet de första nätterna, men sedan blev det lugnare. Dock satte vi på nattblöja igen, för hon har varit ganska dålig i magen.
En drink före maten.

Jag längtar redan tillbaka till Kenya. Förhoppningsvis åker vi tillbaka till Afrika redan om ett år. Då ska vi också ta med flickorna på safari. Än så länge nöjer de sig med att titta på apor, kameler och fåglar.
Mer poolbilder.

Landkrabba i arbete.

Kamelturen blev av till slut. Flickorna var skräckblandat förtjusta.

Längs stranden slogs varje dag upp en marknad. Saronger, träskulpturer och halsband var det som mest erbjöds. Tyvärr är försäljarna ganska aggressiva (desperata) och jag orkar inte ens fram för att titta på grejorna.

En dag gav jag mig ut och sprang längs stranden, men det blev inga fler gånger eftersom jag strax hade ett tiotal glada följeslagare efter mig.
Vera i bebispoolen.
Olivia öva simning. Hon håller puffarna i händerna och tar riktigt fina simtag både med armar och ben.

Mera Kenya

Jag har trubbel att ladda upp bilderna till sidan ... men det kommer mycket mer!
Olivia hoppar från kanten ned i bebispoolen. Ett litet steg för mänskligheten men ett stort steg för Olivia.
Inte dumt att ta en kall öl i poolen på eftermiddagen!
Sedan måste man förstås vila lite till. Den här veckan har varit utomordentligt bra för att stärka bandet mellan Mats och Vera, men också för att knyta hela familjen närmre varandra.
Det tog många dagar och noggranna studier, men till slut vågade Ia åka vattenrutchbana - i pappas knä dock. Hon är ju så rädd att komma under vattenytan - fast det gjorde hon visst ändå ibland!
Vera är som vanligt inte rädd för någonting. Dock är hon för liten för rutchbanan, så hon fick åka i de stora flickornas knän. Tjejerna råkade nästan i slagsmål om vem som skulle får ha henne. Vera verkade trivas i rollen som docka.

Vem i hela världen ska man lita på?

Jag åkte till ett köpcentrum för att skaffa ny bikini, då min gamla blev stulen i duschen på Nizels när jag och flickorna hade varit och badat härom veckan. Jag glömde den alltså i all röra, men ingen hade lämnat in den och den var spårlöst försvunnen. Vem stjäl en visserligen snygg, men inte dyr och desto mer begagnad bikini? På ett ställe som Nizels, där det ändå kostar några sköna tusenlappar att vara medlem? Häpnadsväckande.
Här pågår höstrean och det fanns bara överblivna sommargrejor framhängda. Det var helt omöjligt att hitta en snygg bikini i rätt storlek och som dessutom var matchande över- och underdel. Men något fann jag i alla fall och ni kan betrakta resultatet på modellen här intill. Vera var mycket nöjd över att prova mammas "tuttor", och strålade som en sol när jag senare stoppade in plastgolfbollar i kuporna (det säger väl mer om mina behag än Veras).
I går hade vi svensk lekgrupp här. Det var en liten skara, bara sex barn varav en bebis, så det var lugnt och skönt. De skötte sig exemplariskt och lät mammorna sitta ned och prata en stor del av tiden. Här leker de Mr Bear på studsmattan ... eller om det var Duck, duck, goose. Fråga inte mig vilka reglerna är. Vad är det för fel på Björnen sover?
I morgon åker vi till Kenya. Och vem i hela världen ska man lita på? dmi.dk utlovar ösregn och drygt 20 grader de närmaste dagarna. Inte riktigt det jag hade tänkt mig. Men bbc utlovar klarblå himmel och drygt 30 grader. Hmmm. Mats tror på bbc, för, som han säger, va fan vet danskarna om Afrika. Det har han väl rätt i, men för egen del har jag alltid föredragit att se fyrans väder när jag är i Sverige för det verkar alltid bli lite varmare och torrare i deras prognoser. Så vad ska jag göra? Packa ned extra brallor och tröjor, eller nöja mig med lätta klänningar? Man kan nog klara sig med klänning och i värsta fall en kofta även om det är 20 grader och regn. Eller hur? Men jag kollar nog prognoserna i morgon igen.
Vi tar tåget från Sevenoaks till Heatrow vid tvåtiden. Planet lyfter inte förrän på kvällen, men på grund av det allmänna terrorhoten ska vi vara på flygplatsen fyra timmar före avgång. Urk burk. Det blir också smärtsamt för Mats som vant sig vid att sitta i olika lounger. Nu får han känna hur det är att vara en vanlig medborgare igen!
Det blir nog inget bloggande från Kenya, men jag lovar att återkomma med fyllig rapport och (förhoppningsvis) många soliga bilder när vi är tillbaka nästa helg!

Bilder från de senaste dagarna

Det härliga höstvädret fortsätter. I dag har vi haft klarblå himmel, vindstilla och 19 grader. Det är ett gott klimat här. Nu syns det på träden att hösten är här, men de flesta är fortfarande gröna. Olivia vattnar sin jordgubbsplanta i hopp om att det ska komma åtminstone något bär till.
På studsmattan #1,
På studsmattan #2.
Olivia gillar att ordna olika tävlingar (som hon förstås alltid vinner) men Vera brukar få en medalj hon också.

Så här flott blir Mats mottagen ibland när han kommer hem från jobbet.
Det är kul att prova mammas och pappas skor.
Tånagelklippning.
Olivia var på kalas i lördags och fick såpbubblor med sig hem. Såpbubblor är alltid lika kul, men tyvärr hälls vätskan oftast ut ganska omgående.
Så det gäller att njuta medan det finns någon kvar!

Vattenfärger är en höjdare, om man frågar barnen i alla fall.

Pappa provar örhängen, en annan gåva från kalaset i lördags. Olivia vill förstås inte prova (det var prinsesskalas för övrigt, Olivia stenvägrade och gick dit som Prince Charming i stället) men Vera gillade dem och pappa också som synes.
Olivia svidade om till Taekwondokläder för att visa vem som bestämmer. Hon är inne i ett riktigt rus just nu, efter showen här om veckan och efter det att hon fått motta gratulationer och applåder vid samlingen i aulan i fredags, eftersom hon testats för nytt bälte. Hon blev till och med fotograferad för skoltidningen!
Vera lyckades klämma dit örhänget till slut.

I dag åkte vi till driving rangen på förmiddagen och åt sedan lunch på Bartellas, en mycket bra italiensk restaurang som ligger utanför Sevenoaks. Mats har tränat, jag har handlat och Olivia har gjort läsläxa. Jag och Olivia har också läst Hansel and Gretel, Hans och Greta, på engelska. De kommer inte till ett pepparkakshus utan till ett biscuit house, i övrigt är det samma saga. Anledningen är att barnen i morgon ska få se Hans och Greta som kasperteater i skolan, och jag tänkte det kan vara bra att Olivia har hört sagan innan - den är ju ganska läskig. Det gick också lite trögt att ta sig igenom den, för hon blev rädd både för den elaka styvmodern som ville sätta ut barnen i skogen (extra hemskt med tanke på Olivias bakgrund, tycker jag) och förstås för häxan som skulle äta upp Hans. Men det blev ett lyckligt slut och jag hoppas att hon nu pallar att se teatern. Kanske lite väl avancerat för fyraåringar?
Annars räknar vi mest ned inför onsdagen, då vi stiger på planet till Kenya! Hoppas det hinner bli lite ruskväder här tills dess ...