En hälsning till Houston!

I dag fick vi hem pappa Mats, och, som Mei-Mei säger, annan pappa! Erik ska bo hos oss till i morgon då han ska fortsätta sin Europaturné med ett besök i Skottland.

Här vinkar Olivia och Erik till Elliot och Isabelle. Olivia säger "vi ses i februari!"
Mei-Mei och Mats hälsar förstås också.
Olivia kollade om Erik är lika stark som hennes pappa och han gjorde tre armhävningar utan bekymmer ... men han skiftade lite i rött efteråt. Bra tips till Isabelle!

Annars har dagen var kall, blåsig och ruggig. Vi har mest varit inne och pysslat. Olivia ska delta i en teckningstävling i taekwondon. Bilden måste dels vara taekwondorelaterad och dels ha en särskild nalle på som är symbolen för charityn Children i need, som tävlingen sponsrar. Hur många fyraåringar klarar att måla det utan hjälp? Jag gjorde en blyertsskiss som Ia färglade, och sedan hjälpte jag till med lite konturer på slutet. Kanske är det fusk, vad vet jag, men annars hade nog inte målningen klarar kraven för att få delta.
Mei-Mei gjorde också en variant.
Så här blev Ias målning till slut. Riktigt fin, tycker jag!

I väntan på papporna klistrade flickorna också. De har varit lika mysiga i dag som de tidigare dagarna och det är underbart!
Men nu kallar mina plikter. Matlagningsdags.

Disappointed!!!

Jag minns inte exakt hur mycket vi betalar varje månad för vårt utvidgade Sky-paket, men Mats säger iallafall att det är dyrt. Och han var helt hundratioprocentigt övertygad om att de skulle visa matchen mellan Sverige och Spanien.
Han var förstås inte orolig för egen del, han sitter i nån loge där på arenan och sippar skumpa samtidigt som han och 6 000 andra nedresta svenskar försöker ingjuta mod i den Zlatan o co.
Men jag då!
Det är tillräckligt tråkigt att vara ensam en hel helg. Det jag hade sett fram emot var faktiskt den här jäkla matchen. Och den visas alltså inte!
Så vad gör jag då? Bloggar. Och kollar nätet med jämna mellanrum om det blivit något mål. Kanske går jag ned om en stund och slänger på en Bondfilm i stället.
Vi åt pannkakor till middag i fredags kväll. Mei-Mei smällde i sig två och en halv. I den lilla magen!
Olivia åt två och det är också beundransvärt, tycker jag. Hon lyckades också med konststycket att slicka av syltskeden tre gånger. Det liksom går med automatik ...
Synd att inte sylten på halsen syns, sa jag när jag fotograferade Mei-Mei. Då vek hon huvudet bakåt. Hon fattar en hel del, den lilla stumpan. Tänk den som kunde lära sig ett nytt språk så fort!

På fredagsförmiddagen åkte jag och Charlotte till golfbanan för att - hör och häpna - spela nio hål. När vi kom fram var banan stängt för marken var frusen. Frost på greenerna är inget hinder, men ground frost är det tydligen. Här har varit flera minusgrader de senaste nätterna (då är det för övrigt inte så kul med englasfönster).
Vi blev riktigt besvikna för vi hade laddat som tusan för detta. Ingen av oss har gått mer än några få rundor de senaste fyra åren. Vi svalde besvikelsen, slog lite rangebollar, drack lite kaffe och gick sedan till parkeringen. Då kom killen i kassan rusande efter oss och sa att banan just hade öppnat. Efter två minuters velande gick vi tillbaka in och spelade sedan våra nio hål. Det gick riktigt bra för båda två! Vädret blev också härligt, tio grader, sol och helt vindstilla. Efter vår lilla runda fick vi bråttom hem till Ulrika, dit vi var bjudna på lunch. Och Ulrika gör aldrig något halvdant. Bordet var fyllt med delikatesser och jag gick nästan passgång därifrån! Mysigt och trevligt hade vi också förstås.
När jag sedan kom hem stod Elené i hallen och dammsög - på övertid dessutom! Då kände jag mig som en riktig bracka. Jag tvingade henne att avsluta veckostädningen i förtid och att sätta sig i soffan och dricka ett glas glögg i stället. Hon är för övrigt inne i London på en klubb som visar Sverige-Spanien på storbilds-tv nu i kväll, så om det var lite synd om henne igår så är det inte det just nu!
Ia var på birthday party hos en klasskompis i dag. Jag och Vera passade på att åka till Sainsbury's. När vi alla var hemma igen bestämde Olivia att hon och Vera skulle se ut som "China twins", och här är resultatet.

Vilka goa tjejer!
De har varit så extramysiga de senaste dagarna och vi har en riktig nyförälskelse allihop. Det är härligt! Hoppas det fortsätter så Mats kan vara med i de gosiga stämningen.
Susanne, som också är gräsänka, kom över med Sara och Anton i eftermiddags för lek och middag. Anton har helt plötsligt blivit en lite pojke, och snackar gör han också när man får ut nappen ur munnen. Det var kul att han och Mei-Mei fick leka tillsammans i lugn och ro också.
Sara var förstås prinsessa.
Olivia var kung större delen av dagen men just här har hon (titta noga) underbrallor på sig. Hon gillar inte blixten och duckar alltid när hon ser att den är uppfälld.
Mei-Mei är som vanligt inte rädd för något, inte ens för blixten.

Hoppsan, här sitter jag och skriver och plötsligt är det 2-0 till Spanien ... och Danmark förlorade ... kanske lika bra att jag slapp se eländet.

Minusgrader

I dag var det tre grader kallt ute och jag fick premiärskrapa rutorna på bilen. På med mössor, vantar, vinterskor och tjocka jackor - jag längtar efter snö! De stackars engelska barnen går fortfarande i sommarskor, barbenta, utan mössa och med jackan öppen. Till och med små bebisar sitter barfota och barhuvade i vagnarna utan filt. I Sverige hade socialen kopplats in ögonaböj. Men, å andra sidan, vad jag vet fryser inte de engelska barnen ihjäl särskilt ofta. De är dock inte ute och leker särskilt mycket på vintern.
Vera fick ett nytt pannband när hon var på Gotland. Hon gillar det skarpt.
Mats åkte till Spanien i går. Han ska på diverse möten och sedan se Sverige-Spanien i fotboll på lördag.
Jag och flickorna lekte med Olivias marble run i går. Det är faktiskt riktigt kul, fast det rasar ihop ganska lätt.

I dag på morgonen.

Spa-helg och familjen återförenad - tillfälligt

I lördags vid lunchtid åkte vi åtta svenska mammor (nåja, sju, men Helena får så gärna följa med ändå)äntligen iväg. Trots att vi försökte komma iväg i tid blev det stressigt att hinna njuta ordentligt: Läsa böcker, sitta i sköna fåtöljer, dricka afternoon tea, ta massage, utnyttja spaavdelningen (och helst träna också) samt (som bilden visar) hälla i oss fyra flaskor champagne och en hel massa goda snacks till det.
Detta är Charlotte, Carola, Helena och Susanne.
Servitristakterna satt i hos Åsa.
Sarah och Helena.

Ulrika.

Hotellet var jättefint, en slottsliknande byggnad från 1800-talet, men servicen var mest Fawlty Towers, vilket retade upp oss flera gånger. Maten var också bättre på det stället där vi var för två år sedan, men huvudsaken var att vi fick komma ifrån, ha roligt och sova ostört en natt.
På väg ner till middagen. Charlotte, Helena, Ulrika, Åsa, Sarah, Susanne och Carola.
Loungen, eller vad man nu ska kalla det här rummet. Hyfsat högt i tak!
Detta är biblioteket. Jag skulle förstås ha fotograferat från utsidan också, men si det glömdes bort.


Jag och några till stannade kvar och tränade på söndagen. Vi var hemma vid tvåtiden i Sevenoaks. Au pairerna Elené och Madeleine hade tagit med sig Olivia och Sam och badat, sedan hade de ätit lunch och lekt här hemma. Olivia var lite kinkig när jag åkte, men när jag kom hem förklarade hon att det hade varit så kul att vara själv med Eléne så jag får gärna åka bort igen.
Lilla Hannah var inne en sväng när Charlotte och Colm hämtade Sam. Olivia blir så stolt när hon får hålla en bebis.

Olivia fick vara uppe lite senare än vanligt för vi fick ta bilen till stationen och hämta Mats och Vera-Mei när de kom med tåget på kvällen. Deras besök hos farmor hade varit mycket lyckat, men det är förstås alltid skönt att komma hem. Olivia och Mei-Mei rusade mot varandra och kramades och skrattade länge. Visst är det syskonkärlek! Hemma var de alldeles uppspelta av glädje och det var nästan omöjligt att få dem att gå och lägga sig. Det känns lite taskigt att avbryta dem när de leker så föredömligt fint, men på måndagen var det försåts skola och sedan skulle vi ha svensk lekgrupp här hos oss.
William, Oline och Emma, och så Ia förstås.
Maja och Mei-Mei.

I morgon åker Mats till Spanien och återkommer på söndag. Det är möten torsdag och fredag, och på lördagskvällen ska han med flera gå på matchen mellan Sverige och Spanien. Håll utkik efter honom, han ska ha Sverigetröjan på sig!!!

Fredag igen

- jag tycker det är fredag hela tiden! Veckorna går enormt fort. Den här bilden är från i söndags, då Eléne tog hand om flickorna ett par timmar på eftermiddagen. Jag och mats åkte till Nizels och spelade nio hål golf. Hör och häpna, det var riktigt kul, och det gick också ganska bra! Detta var tredje gången jag spelade golf sedan vi fick Olivia för tre och ett halvt år sedan.
Vädret var också härligt, en riktigt ljummen och klar höstdag. Det kändes som att spela i en Teletubbies-film när kaninerna skuttade kors och tvärs över de gröna böljande kullarna. Fasaner och ekorrar höll oss också sällskap.
Vad är det som säger att man inte kan kombinera prinsesskor och gå-stavar?
Daisy är alltid en uppskattad gäst i vår trädgård.
Vera är fortfarande helt fascinerad, men har på senare tid börjat dra den stackars katten i svansen. Daisy är nog van, i hennes hus bor det sex barn och två hundar (och ett gäng marsvin). Men nu är Mei-Mei och pappa på Gotland några dagar för att hälsa på farmor. Undrar hur farmors katter reagerar på den omilda behandlingen!
Jag och Olivia stannar här. Olivia har ju sin skola. Hon är glad varje dag när hon får gå dit. Jag är lite orolig att de pressar barnen för hårt, men så länge hon inte klagar, så ... Olivias fröken, Mrs Malcolm, vill att Olivia ska lära sig alla bokstäver så snart som möjligt eftersom de äldre flickorna i klassen redan har börjat skriva och läsa och, som Mrs Malcolm säger, Olivia känner att hon ligger efter. Så nu har vi en bokstav i veckan att plugga in. Hon kan redan mer än hälften och det tycker jag är bra för en fyraåring. Särskilt som vi tidigare inte har lagt ner någon möda alls på sådant. Jag tycker det är viktigast att hon får leka och ha kul.
I morgon, lördag, ska jag och de andra svenska småbarnsmammorna här i Sevenoaks lägga in oss på spa. Det ska bli härligt! Olivia ska stanna hemma med Eléne. Det kommer att gå jättebra, det är jag säker på, men Olivia är inte helt positiv eftersom hon är supermammig nu när Mei-Mei får ha pappa alldeles för sig själv.
I morse kom hon in till mig och kröp ner i min säng och snyftade. "Jag hade en dream", sa hon. "Jag drömde att vi var i Kenya och jag ville stanna men du och pappa ville åka hem. Varför kan vi inte vara i Kenya alltid?". Ja, vad ska man säga? Vi hade en fantastisk semester och vi längtar alla tillbaka. Jag hade inte heller haft något emot att leva så alltid, men då skulle man ju tröttna på det livet också.

De senaste dagarna

Mats tränar och tränar, som vanligt. Flickorna tycker det är kul att hjälpa honom.
Visst blir man lite impad, jag klarar knappt av att göra armhävningar alls, även utan extra tyngder på ryggen.
Mei-Mei har sminkat sig, som synes. Kanske fick hon inspiration från Halloween-partyt i torsdags kväll - se längre ned.
Pappa är bäst på att få Ia och Mei-Mei att skratta så de kiknar.

I torsdags kväll, efter taekwondon, var vi bjudna på halloween-party hos Gottbergs. I halvtid ringde det på dörren och utanför stod tre fasansfulla figurer! Flera barn bröt ihop i tårar omgående.
Efter en stund hade de flesta fattat vilka de otäcka uppenbarelserna egentligen var: Susanna, Madeleine och Eléne, de tre svenska au pairerna.

Sara var förstås prinsessa.
Eléne och Sara.
Barnen fick en riktig skräckmiddag - sett till näringsinnehållet i alla fall. Pommes frites och fiskpinnar, men ketchup och chips. Någon enstaka vindruva lyckades vi också pilla i dem.
Sedan var det ansiktsmålning och efter det fiskedamm, som avslutade ett riktigt lyckats kalas. Tusen tack, Susanne, som lyckats ordna detta och dekorera hela huset med spindelväv, trots att hon bara hade en dag på sig eftersom familjen just kommit tillbaka från semester på Teneriffa. Jag misstänker att resväskorna stod ouppackade på övervåningen, men Susanne hävdar, som alltid, att nej, det var inga bekymmer, allt var så lätt ordnat!

Pappa Lasse fyller 64!

Skicka grattis-sms den 3 november (lordag) till 0705-28 76 54.

Dagens snackis

är i vårt hus Vera-Mei. Hon pratar oupphörligen, fortfarande med luddigt uttal, men vi kan skönja nya ord varje dag. Och i dag på morgonen sade hon faktiskt sin första mening med fler än tre ord: Mei-Mei ha bajsat i byxor, ajajajaj! Själva budskapet var ju inte så kul, den stackars har varit dålig i magen sedan Kenya och hon hann inte till toaletten i tid. Men visst var hon duktig som kunde sätta ord på det! Och angående magen, om den inte rättar till sig snart får jag ta henne till doktorn för att utesluta eventuella exotiska åkommor som amöbor och salmonella.
Natten var lugn, båda flickorna sov hela natten i sina sängar (Vera ropade och grät lite i sömnen en gång, men det var över efter tio sekunders klappande på huvudet). Vilken skillnad mot för ett halvår sedan!
Själv har jag varit på Nizels och tränat på förmiddagen. Jag såg mig i spegeln (det är mycket bättre ljus där än här hemma) och blev förfärad. Under min fina solbränna syntes massor av pormaskar och pletor och stora påsar hängde under ögonen. Tidsomställning och solkrämer har satt sina spår. Jag gick in på Aura, Nizels beauty-avdelning, och hade turen att på en ansiktsbehandling på stubben. Det var underbart skönt och jag känner mig mycket fräschare. Så är det när man är lyxhustru: Efter en avkopplande semester behöver man en hel del avkoppling för att komma tillbaka till rutinerna igen!

Förresten, broder Simon fyller 34 i dag! Mejla din gratulation till 'johnsimonlind@yahoo.se'

Halloween och en ny bebis!

Olivia gör sig klar för skolan i dag på morgonen. Hon är fortfarande mycket missnöjd med att tvingas ha klänning varje dag, men vaknade i dag utsövd och på ett strålande humör. Båda flickorna har varit små solstrålar hela dagen, det är härligt, och lyst ikapp med den bleka höstsolen!

Dosan till Swedbank har försvunnit och vi misstänker att Vera (som älskar allt som har knappar på sig) har lekt med den och sedan städat bort den. Alla leksakslådor vältes därför ut på förmiddagen och Vera och Eléne har letat igenom varenda pryl. Utan framgång, tyvärr.
Jag gick till affären och köpte godis till alla trick-or-treat-are som väntades till kvällen. Ett par hattar och masker till flickorna slank också med. Mei-Mei var helnöjd med sitt.
Sötare häxa får man leta länge efter!
Mamma provar Ias outfit.

Visst är vi fina!

Vi åkte direkt från Ias skola till min kompis Jessica, som fick sitt andra barn i måndags. Det blev en liten flicka som ska heta Evalina. Till vänster syns storebror Jonah, som hittills inte varit särskilt imponerad av sin nya syster.
Flickorna tyckte emellertid att det var jättekul att få klappa på en sån liten bebis! Och det tyckte jag också! Grattis, Jessica! Evalina ska ha flickornas gamla spjälsäng så den hade vi med, samt en liten present. Jag får gratulera lite mer formellt med blommor och så vidare en annan dag, när jag inte har med båda barnen.
När vi kom hem blev först Olivia rädd för både maskerna och hattarna. Hon gillar inte utklädda människor (om det inte gäller henne själv som Spiderman, vill säga). Efter en stund vågade hon dock ta på sig sin mask. När det började ringa på dörren blev hon helt skräckslagen, men allt eftersom kvällen gick blev hon tuffare och på slutet bjöd hon faktiskt både spöken och häxor på godis!

Jag hade köpt 50 chokladbitar. Dessa tog slut lagom tills det var läggdags. Jag satte upp en lapp på dörren och bad att ingen skulle ringa på, och det har faktiskt funkat. Jag har hört hur ett antal sällskap har varit framme och vänt. Återstår att se om det har blivit några Trick i stället!

I morgon är det ett litet Halloween-kalas för de svenska barnen på eftermiddagen. Vi får se om vi hinner dit. Olivia går i skolan till kvart över tre och sedan är det taekwondo. Hon missade två gånger i samband med vår semester, så nu längtar hon verkligen dit. Kanske kan vi ta en kort kalassväng efteråt.