Dan före dan

Flickorna är överlyckliga nu när Farmor och Faster Krika är här. Det är mys, lek och bus hela tiden!
Farmor och Faster Krika verkar också nöjda med att vara här.
Vi åkte till puben i går eftermiddag.
Ia och mei-Mei kan med hjälp av en påse chips hållas något så när lugna tillräckligt länge för att man ska få i sig en öl. Sedan börjar det i allmänhet gå lite för vilt till.

I dag på morgonen åkte Mats och jag till Sainsburys för att handla det sista. Flickorna fick äntligen baka pepparkakor - degen var direktimporterad från Upplands Väsby. Jag har känt mig som en dålig mor som inte har fått till något bak innan, så det var tur att Farmor kom!
Olivia bakade under stor koncentration.
Mei-Mei var mer fokuserad på att äta så mycket som möjligt av degen.
Vi åt julegröt till lunch, mums! På eftermiddagen har vi tagit en promenad. Mats är nu ute och springer i dimman, hoppas att han hittar hem, flickorna kollar lite Djungelboken (det närmaste Kalle vi kommer här) och jag skulle helst vilja gå och lägga mig - är bombförkyld. Men det ska göras Jansson och det ska göras broccolipaj inför mogondagen, så det är bara att bita ihop. Det är verkligen dan före dan här ... lite långtråkigt, mycket som ska fixas och två småtjejer som är aningen upptrissade av förväntan!

Från fotografen

Ett par bilder från i går först, då Ia och Mei-Mei dekorerade pepparkakor. Ju mer icing och strössel, desto bättre!

Ja, vi var hos fotografen i förra veckan. Jag hämtade alla bilder utom en i dag. Visst blev de fina! Anledningen till att Mei-Mei skelar är att hon hade så svårt att stanna kvar att vi var tvugna att snurra henne flera varv i luften så att hon blev yr och inte klarade att resa sig på några sekunder.

Sedan for hon upp i alla fall, rakt in i väggen.
Stackars Ia hade 39 graders feber, därav den röda näsan.
I dag har Mei-Mei varit för sista gången (antagligen) hos dagmamman. Hon hade haft jättekul och var alldeles uppspelt när jag hämtade henne. De hade tagit barnen till en park och kollat när ankorna och svanarna "åkte skridskor" på isen. De stora barnen (nja, i femårsåldern) älskar Mei-Mei och hon får all den positiva uppmärksamhet hon längtar efter av Olivia, som är lite snål ibland ... det råder fortfarande en del konkurrens om mammas och pappas kärlek och uppmärksamhet här hemma. Men oftast leker de fint tillsammans, förstås!
Jag och Mats, som är ledig i dag och i morgon, tog med oss den något piggare Olivia (men hon har fortfarande feber, stackarn) till Bluewater för att köpa de sista kulklapparna. Jag tror vi fick det mesta vi skulle ha. Mats önskar sig vanliga helvita t-shirts utan tryck, men det är inte så himla lätt att hitta. Jag har ju ett par dagar till på mig så kanske, kanske. Olivia tjatade till sig en heliumballong och den blev uppskattade av både henne och Mei-Mei!

Jag skulle bara ha köpt heliumballonger. Betydligt billigare än beanbags. Men de har de förstås inte fått än, förhoppningsvis blir de minst lika uppskattade!

Risiga igen

Fy, vad tråkigt, vi är sjuka igen. Olivia har feber, Mei-Mei är snorig och har ögoninfektion och jag har ont i halsen. Vi som skulle åkt till Manic Monsters, en stor inomhuslekplats, i dag och haft kul. Och så skulle vi åkt till Sainsburys och storhandlat. Det är helt tomt i kylen. Jag får ge mig av sedan när Mats har slutat jobba i stället. Nu tar flickorna en liten siesta. Hoppas alla snart mår bättre igen, så att vi är pigga tills farmor och faster Krika kommer till helgen!
Och så har jag fått bilderna från båtdopet. Här är några stycken. Jag lyckades dölja mitt onda öga på nästan alla bilder.

En god jul?

Stressad infor jul? Pausa och las Bontons julhalsningar, lank har vid sidan!

Julgransklädning med förhinder

Men först några bilder från i går, då Mats hade varit och tränat och fick hjälp av flickorna med att stretcha. Båda slängde av sig kläderna. "Let's pretend our nickers are shorts", sa Olivia, och sedan satte de igång. Först vid sidan av pappa.
Och sedan mer på pappa.
Tänk att det kan vara så roligt att stretcha!

I fredags skulle vi äntligen sätta upp julgranen. Jag köpte en ny fot på Homebase efter att ha kollat i massor av affärer. Man vill ju helst ha en som är som de svenska, men det är svårt att få tag i och jag tycker att de flesta som säljs här är väldigt fula. Foten jag till slut köpte är i plast och ganska diskret. Det var dock inte helt enkelt att sätta fast granen (med kilar i stället för skruvar) och hela konstruktionen kändes lite instabil. Hur som helst, jag och Eléne kämpade hårt och fick upp granen till slut. Flickorna klädde den under djup koncentration. Det blev väldigt många kulor på grenarna längst ned, om man säger så!
Sedan, lagom till frukost på lördag morgon, välte eländet och det var vatten över hela golvet. Attans! Och inte nog med det, Mats lyckades sätta upp den igen helt på egen hand på ett par minuter och sedan dess står den. Jaja, det är kul för honom att få känna sig händig! Nu har vi det iallafall väldigt julfint här hemma.
Vi har haft det väldigt kallt här under helgen. I går stannade vi inne större delen av dagen. Vi bakade och stekte köttbullar inför jul. På kvällen var jag och Mats bjudna på två drinks partyn. Först hemma hos grannarna Anne och Gordon mellan sex och åtta. Sedan hos Sarah och Lars från klockan åtta och framåt. Eftersom jag hade fullt upp med köttbullsstekning på eftermiddagen och var tvungen att tvätta bort oset ur håret innan vi gick hann jag inte äta mer än ett par mackor. Vi hade väldigt trevligt på båda partyna, men vinet gick förstås rakt upp i huvudet på mig och det susade lite i överkant när vi vandrade hemåt på kvällen. Sådant händer visserligen även i de bästa familjer, men jag kände mig inte så nöjd när jag vaknade med huvudvärk i dag!

Ett par panodil senare var jag på banan igen. Jag, Mats och flickorna åkte till Tunbridge Wells med tåget. Vi kollade lite i affärer, på julmarknaden (som inte var mycket att ha), käkade en god lunch och frös ganska mycket mest hela tiden. Det var ändå mysigt att komma ifrån Sevenoaks litegrann. Nu har vi ätit middag (risotto, kyckling, broccoli och sallad) och flickorna har bänkat sig framför tv:n. Det är läggdags om en timme. Sedan ska jag och Mats sjunka ned i varsin fåtölj och försöka hålla oss vakna till tio eller så.

Morgondimma

... kan droja sig kvar lange, visar det sig. Det var riktigt kallt i natt med flera minusgrader - fortfarande minus fyra vid kvart over atta da jag gick ut - sa det maste ha kants bistert nar Mats gav sig av ned till stationen vid kvart i sex i dag pa morgonen. Han tog taget till London City airport, for att flyga till Paris och traffa Erik (man far val formoda att han skulle arbeta en del ocksa).
Men si, morgondimman var tat och planet var forsenat en timme och skulle lyfta vid nio. Inte hela varlden, men det verkar som att dimman har svart att latta, for nar Mats ringde for 20 minter sedan var det senaste budet att han skulle fa aka kvart over tolv - men hoppsan, plotsligt rullade det upp en ny skylt: Cancelled.
Jag tycker riktigt synd om Mats. Nu aterstar att se om han orkar sitta dar i osaker vantan resten av dagen eller om han ger upp och kommer hem igen. Inte mig emot egentligen, for Olivia ar sjuk och jag ar bunden till huset med henne. Hade planerat en massa grejer i dag som jag fatt stalla in. Nu har hon fatt febernedsattande och ar betydligt piggare, sa kanske tar jag med henne pa en promenad i eftermiddag. Har uppe pa hojden - Sevenoaks ligger pa en hog kulle - ar det inte dimma utan en stralande kall vinterdag.
I gar eftermiddag var vi hos fotografen. Det blev nagra riktigt bra bilder (men stackars Ia ser ganska rod ut om nosen). Jag har bestallt en stor bild pa hela familjen. Kul att sjalv fa vara med for en gangs skull!
Nu ska jag gora lite soppa till min sjuka dotter. Hoppas, hoppas att det inte ar halsfluss utan bara en vanlig forkylning.

UPPDATERING:
Mats kom tillbaka till Sevenoaks strax fore klockan 14. Han gav upp efter det att Air France stallt in samtliga flyg till Paris resten av dagen - inte mycket att gora at. Nu ar han ute pa galej med Nisse (fran Gbg-kontoret) och Julian (harifran) i stallet. Det ar ett hart liv, han var ute i gar ocksa.

Christingle show

I dag var det dags för den stora julshowen. Flickorna i Olivias skola har övat halva hösten och vi här hemma har också fått vår dos av psalmer och Guds ord. "Mummy, d'y'know, Jesus is the light of the world!" "Mummy, d'y'know, God har kreäjtat hela worlden!" "Mummy, d'y'know, Jesus died for us!!!" Med mera.
På torsdag börjar jullovet och nu har vi knappt fyra veckor på att ta ned henne på jorden.
Olivia var förstås kung (en av de tre vise männen) och sa sina rader "Look att that very bright star in the sky! It is telling us that a new king has been born." med stadig röst, om än lite fort. Flickorna var så duktiga och sjöng så fint att inte ett öga var torrt. Imponerande att de kan organisera så många fyra- och femåringar så väl.
Detta är Lilah (Mary, mother of Jesus) och Ia efter föreställningen. Lilah är Olivias favorit i klassen. Hon har friat till henne och Lilah har sagt ja. I bakgrunden syns Mrs Malcolm, Ias klasslärare.
Vi hade förresten kvartsamtal med Mrs Malcolm i går kväll. Vi fick se allt arbete Olivia gjort under hösten och sedan fick vi en pratstund. Mrs Malcolm hade bara gott att säga och det är inte utan att man blir stolt!
Sammanfattningsvis sa hon så här: Olivia är alltid snäll, vänlig och väluppfostrad. Hon är inte impulsiv utan reagerar väldigt vuxet i olika situationer. Hon har en stark känsla för vad som är rätt och fel och om hon märker att någon gör något dumt går hon helt enkelt därifrån, hon skvallrar inte. Hon har ett gott självförtroende och är duktig på att koncentrera sig. Hon är alltid glad och gnäller aldrig, därför tycker alla så mycket om henne, både barn och vuxna. Hennes finmotorik har utvecklats enormt under hösten och hon kan alla bokstäver i alfabetet utom tre (när de kan alla får de ett certifikat och Olivia längtar efter att få sitt, det vet jag). När det gäller grovmotoriken är hon ovanligt duktig, särskilt när det gäller gymnastik och bollsporter, och Mrs Barber (gympaläraren) kommer att vilja ha ett ord med Olivias föräldrar så småningom för "help putting Olivia in the right direction for the future".
Ja, det var verkligen positivt och jag kände mig tvungen att påpeka att vi absolut inte vill stressa Olivia utan att det viktigaste för oss är att hon har roligt och får utvecklas i sin egen takt - här i England talas det så mycket om "pushy parents" och många av dem sätter sina barn i privatskola för att få ut maximalt av deras skolgång. Jag och Mats vill inte vara några pushy parents och vi vill inte heller att någon ska tro att vi är det! Och Olivias goda uppförande och behagliga personlighet ... man kan ju hoppas att vi har en del i det, men om sanningen ska fram har hon varit sådan från början (och det är ju inte heller alltid hon uppför sig lika välartat hemma, tack och lov - hon är ju bara fyra!).
Mei-Mei har utvecklat en enorm smak för knäckebröd (näck-näck-bö).
Mei-Mei och jag haft en mysig dag här hemma. En sväng på stan för att handla mat, det var ungefär det. Efter det att vi hämtat Olivia från skolan åkte vi och köpte julgran. Jag försökte välja en så smal som möjligt men den är ändå för grov i stammen för julgransfoten, så morgondagens projekt blir att köpa en ny (fot, alltså).
Jag mår fortfarande lite kasst. Äter penicillin som jag fick av doktorn i går och känner mig faktiskt bättre redan dag två, men det är en bit kvar till hundra.
Nu är det dags att lägga de små änglarna. Så fort jag får tid måste jag också berätta om de annorlunda middagsbjudningen jag var på i förra veckan tillsammans med de andra mammorna i Olivias klass. Men nu orkar jag inte, så detta fick bli en cliffhanger!

Luciafirande i Sevenoaks

I dag var det äntligen dags för årets Luciafirande, traditionsenligt hemma hos Ulrika och Alex. Flickorna var exalterade och jag fick till och med på Ia linnet utan alltför mycket protester. Ingen av dem ville dock ha ljuskronan till en början.
De är så söta att jag bara måste lägga in flera bilder trots att de är ganska lika.

Man har ungefär en minut på sig för fotografering, sedan är tålamodet slut.
Jag sticker emellan med en liten hälsorapport: Mitt öga är bättre till slut. I går var det riktigt dåligt fortfarande, jag behandlade det ju som conjunctivitis men det hjälpte inte. I går ställde jag diagnosen hornhinneinflammation på mig själv och bestämde mig för att gå akut till doktorn i dag. men eftersom det är bättre har jag bestämt mig för att vänta och se. Kanske måste jag ändå gå till doktorn i morgon: Halsen gör ont och är prydd med vita prickar. Det verkar som att jag är den tredje familjemedlemmen som har fått halsfluss. Jag mår kasst men har inte direkt någon feber. så med lite tur kanske det är borta till i morgon. Vi får se. Jag mådde i all fall inte sämre än att jag följde med på Luciafirandet, för det vill man ju helst inte missa!

Hemma hos Ulrika. Ia och Mei-Mei värmer upp inför framträdandet.
Susanne hade investerat i en jättestjärna för att Anton skulle vara en riktig stjärngosse, men han samtyckte inte och stjärnan blev inte mer använd är vid den här demonstrationen.
Väntan på Luciatåget.

Mei-Mei och Maja.
Barnen festade loss med godis, ballonger och pepparkakor i mängder.
Det var ingen vuxen som gick hem hungrig heller.
Mei-Mei och Laura med sina pappor.

Så kom då äntligen Lucian med sina tärnor och smålucior. Några större flickor var inhyrda för dagen och de sjöng jätteduktigt.
De snå fick förstås också vara med. Mei-Mei tröttnade på att stå ganska omgående och satte sig ned och myste mellan de stora barnen.

Olivia höll sig lite i skymundan och sågs inte till innan det var dags för "Tipp-tapp". Då klämde hon i ordentligt!
Till och med Mei-Mei tittade fram.

Några bilder från i lördags kväll, då vi hade två danska familjer på besök. Lene, en av mammorna, har samma sjöbakgrund som Mats och de två hade en hel del att snacka om vad gäller supertankers och livet till sjöss. I förgrunden syns Viktor.

Barnen kollade film, klädde ut sig och lekte föredömligt väl ända fram till nästan klockan tio på kvällen. Det var en riktigt trevlig kväll för både barn och vuxna. Våra flickor sov nästan fram till nio i dag vilket var skönt.
Silje.