Kortkort

Dagarna går i rasande takt. Vi har flyttat in i huset på Strandgatan - datorn funkar inte. Mobilt bredband, vilket lurendrejeri! Huset är ganska tomt men ändå mysigt. Det stormade som tusan i natt och jisses vad det dånade. Läget är ganska utsatt och jag har nog vant mig av lite med det.
Annars är allt bra. Barnen vill helst vara med Mormor hela tiden. Jag är så sugen på att göra om, måla, klippa i trädgården, fixa och greja ... de små vill bara kolla på tv eller möjligen spela Wii. Tråkmånsar. Det blir säkert bättre när vädret stabiliseras.
Lite kul är Mei-Meis reaktion när folk pratar svenska. "Mamma, mamma, de pratar svenska på tv:n!" är ju okej, men lite pinsamt när hon envisas med att gå fram till folk på stan och fråga "Kan du prata svenska?". Då måste man förklara lite.
Nu är min screen time slut. Morsan vill ha datorn.
Längre rapport en annan dag!

Heja Sverige!

Bor man utomlands är det bara att vräka på vid nationaldagsfirandet. Man behöver inte oroa sig för att Sverigedemokrater och andra idioter försöker göra svenska flaggan till sin. Man kan spela nationalsången på högsta volym, klä sig i blågult och sjunga Abba hela dagen och bara känna sig SÅ svensk!

Vi hoppade över det officiella firande i Norska (jaja) sjömanskyrkan och firade tillsammans med goda vänner i stället. Grillat, bad, svensk musik och svenska flaggor stod alltså på menyn.
Enstaka åskskurar skrämde inte barnen. Vi vuxna tyckte det var skönt för temperaturen sjönk ned mot 30 grader. Dessutom håller sig myggen undan när det regnar.

Elliot, Isabelle, Mei-Mei och Olivia.

Isabelle hade ordnat tävlingar för barnen. De fem lekte sedan fint hela eftermiddagen och varvade tv-tittande (Pippi och Emil, förstås) med bad och mat.

Sista dagen före hemresan var detta också. Jag och barnen tillbringade 18 timmar på resande fot (dörr till dörr) och allt gick bra trots att vi inte fick mer än ett par timmars sömn. De här två flickorna är makalöst resvana och helt pålitliga att ha med sig. Inga problem alls. Vi var förstås väldigt trötta när vi till slut kom fram till Södergatan i går eftermiddag. Barnen somnade som klubbade vid halv nio på kvällen och jag gjorde det samma två timmar senare. Vi vaknade tretton timmar senare - hallå där, jag hade tänkt max tio timmar! Vi får väl se hur det går i kväll ...

I dag är det tyvärr regn och elva plus, men det känns rätt skönt att kunna slöa inne. Olivia har beställt menyn och nu står morsan och steker blodpudding. I kväll vill hon ha Farmors viltlax, det har hon längtat efter sedan oktober i fjol då hon fick det första gången. Vi har inte hittat kantarell/viltbuljong i USA.

Men jag kan meddela mina utländska läsare att på västkusten, blommar syrenen och triften. Trädens löv är ännu inte helt mörkgröna, fåglarna kvittrar och prästkragarna har börjat slå ut. Försommaren är som vackrast och jag ser fram emot högtrycket som utlovats om några dagar, lagom tills vi får tillbaka huset på Strandgatan. Sedan hoppas vi att tiden går fort till den 2 juni, då Mats ansluter!

Nationaldagen

Flickorna målar sina första tavlor med oljefärg. Bra idé ... men jag var lätt nervös för de blir ofta ganska vilda när de målar. Mei-Mei har nu vit färg i luggen. Jag tror jag sparar den till mormor att ta bort.

Isglass efter badet i går.

Nu har vi invigt marguaritamaskinen. Attans smaskigt! Farligt gott, kanske man ska hellre säga.

I eftermiddag firar vi nationaldagen med goda vänner och grillat. Tills dess packar jag. Största bekymret nu: Var i helskotta är laddaren till kameran? Det är det värsta med att flytta, det tar ett tag innan man har koll på saker och ting.

Nedräkning

... tills vi åker till Sverige! Planet lyfter på måndag eftermiddag och vi landar i Göteborg klockan 14 på tisdag.
På bilden: Flickornas favoritlunch, undra på det ... pannkakor med glass!

Huset.

Vardagsrummet, här med fungerande conservatory.

Matsalen. Snart är alla pryl- och pappershögar bortsorterade efter flytten!

I går regnade det mest hela dagen och vi blev inomhus tills barnen började klättra på väggarna. Bada i poolen ville de inte ... tills jag förslog att de skulle testa klädsim! På med kläder och koftor (det var alltså inte kallt ute) och sedan var det bara att ta klivet ut i bassängen!

Det var tungt med kläder på, konstaterade de.

De simmade ett par längder över poolen, utan simglasögon, för att göra det lite trovärdigt. Egentligen skulle de kanske haft skor på sig också?

Hur som helst, både tokigt, skoj och lärorikt, tyckte vi alla tre!

I dag har vi skrivit in flickorna på de lokala skolan, Roberts Elementary. Allt gick bra och båda tjejerna klarade språktesten. Jag tycker det är särskilt duktigt av Mei-Mei att vara fluent, för bara ett år sedan kom vi till rätta med hennes hörselproblem och hon har gjort en enorm upphämtning språkmässigt sedan.

Å nu så e de freda .... Hurra för helg!

Sommarlov!

Morgonmys i mammas och pappas säng: Vi har nu två tv-apparater eftersom husägaren lämnade kvar sin. Sålunda en i vardagsrummet och en i sovrummet. Det är faktiskt supermysigt!

Ett hatobjekt: Så här sopar man löv i USA. Med en sorts gigantisk hårtork som dånar och rör upp damm. Inte sällan får man säg en grusdusch om man råkar passera med bilen.

Äntligen sommarlov för barnen. I stället för en stel graduation hade de tre timmar vattenkrig på skolans parkering. Det var faktiskt jättekul! För de minsta (inkl Mei-Mei) hade de hyrt en vattenrutschbana. För de större var det vattengevär, vattenballonger och en skummaskin.

Nu har även jag fått sommarlov, för ungefär tio minuter sedan, då jag skickade in sista hemtentan för i år. Har suttit med den hela helgen, den var omfattande och svår. Men nu är det klart. Hurra!!!

Hitting hundreds

Eller hot in the city ...
I dag hade vi 103 grader Fahrenheit. Det är 39 c. Nu jäklar är det hett, inte skönt varmt utan mest bara varmt. Hot yoga är en stor grej här. Det har jag inte testat. Hot taekwondo däremot är väldigt jobbigt, kan jag berätta.
Kollar ut genom fönstret och får hemlängtan, till Granville Road. En regnblöt gata (det åskade tidigare), oranget ljus från en gatlampa längre bort som silas mellan grenarna på ett träd. I övrigt mörkt. Allt är stilla. Precis som utanför förra huset. Vi kollade på Bridget Jones' dagbok för någon dag sedan och längtade till regnblöta Londongator. Vi är skadade efter fem år.
Om en dryg vecka åker vi till Sverige. Vi har också bokat biljetter till UK för midsommar. Vore konstigt att fira det någon annanstans än i Sevenoaks! Hurra!

Fauna

Efter en vecka i nya huset har vi upptäckt faunan i trädgården. Den består - vad vi hittills vet - av följande:
Ekorrar
Ödlor (gröna och bruna)
Mygg (som även bits dagtid - är inte det väl elakt!)
Kackerlackor (stora och små) (även inomhus)
Råttor
Ännu inga tvättbjörnar (raccoons) ... men det vill man kanske inte ha? Jag har förstått att många här är ungefär lika förtjusta i tvättbjörnar com vi var i rävarna i England.

Den galna pappan

Han gick och köpte flickorna varsin iPod Nano härom dagen. Är de inte lite unga? Eller, kunde det inte ha väntat tills 1) de klättrat hela vägen upp på sina trappstegar (ett steg för varje dag som de är glada och gosiga, ett sätt att motverka surpupperi) eller 2) till Olivias födelsedag.

Hur som helst, de är mycket nöjda. Min sommarförkylning har sammanfallit mycket lämpligt med detta, eftersom jag har fått ägna många timmar åt att i första hand försöka begripa hur det fungerar med iTunes etc, och dessutom fått ladda ned musik från nätet (lagligt) och kopiera in alla cd-sagor.

Men nu är det gjort. Kanske får vi en riktigt behaglig flygresa till Sverige nu?

Tjejerna på väg till skolan i dag. Mei-Meis klass skulle ha på sin favorithatt. Mei-Mei är ingen hattperson, men Sverigekepsen duger jämt.
Olivia ska ha någon sorts sporttävling i skolan och hon är med i det röda laget.

Förresten, i England var de hysteriska med solhattar. Varken jag eller barnen vande oss vid detta ständiga hattpåtagande så fort solen tittade fram. Skönt att slippa det här.

Äh, nu måste jag snyta mig igen.

I em ska jag till doktorn. Blir intressant att höra vad de har att föreslå.

Då har man tur

När livet känns motigt och inget blir som man har tänkt sig, är det tur att man har två världens finaste och goaste flickor här hemma. Dem kan man bara bli glad av! Tur också att man har en make med stort tålamod och härliga kompisar som hjälper till att dränka sorgerna på en lördagskväll ... så trevligt det var, Katarina! Trots huvudvärk i dag och att Erik nära nog dränkte Mats (och sig själv och Isabelle) i poolen. Allt är okej utom mobilen, som är stendöd. Kanske blir det en iPhone nu!?

Jäkla skit

Operationen är inställd. De ringde från sjukhuset i går.
Och jag som har laddat och laddat mentalt för att göra detta.
Fan!
Anledningen är att jag är allergisk mot cobolt, något jag inte hade haft en aning om ifall jag inte hade gjort en pricktest för ett par år sedan (har lite problem med eksem ibland). När läkaren här sa att disken var gjord av cobolt chronium berättade jag förstås att jag är allergisk, men de verkade inte oroade över det utan ville bara få se testresultatet från England. Så allt har rullat på med förberedelser inför operationen och under tiden har vi tjatat och tjatat på doktorn i England att han ska faxa resultaten. I går kunde doktorn här så äntligen sätta sig och kolla igenom faxet - och då bestämmer han sig för att avblåsa operationen.
FAN!
Jag som har flyttat fram hemresan och avbokat Mei-Meis återträff för detta.
Hur som helst, jag ska träffa doktorn på tisdag för att diskutera "alternativ".
Suck.