The eagles have landed

Trötta och jet laggade, men nöjda med att vara tillbaka. Temperaturen ligger på 38-39 grader och vattnet i poolen är ljummet. Barnen har badat större delen av dagen, efter lunch var de i över två timmar i streck utan att frysa.

Nu väntar lite tv-tittande innan det är dags att lägga huvuden på kuddar. Själv ska jag laga lite mat till mig själv - flickorna ville ha tacos och det fick de. Mats är tyvärr ute på affärsmiddag, tråkigt eftersom vi längtar efter honom, men det kommer ju fler dagar.

Mei-Meis favorituttryck just nu: Härligt. Vilket härligt väder vi har, så härlig maten är, jag har sovit så härligt i natt.

Olivias favorituttryck just nu: Ös-. Det är ösvarmt ute, ösmörkt om natten och maten är ösgod. Jag tror det kan vara en försvenskning av prefixet as-, som hon kan ha snappat upp från skåningarna. För övrigt talade hon enbart skånska i tre dagar den här gången, sist hon träffade Svante och Märta höll det på i bra mer än en månad.

Sommarens bästa citat kommer från Moster Ebba: All mat är god, alla flickor är vackra!

Dags för avsked

I morgon klockan 04.50 kommer taxin som ska ta mig och barnen till Landvetter. Sommaren, iallafall den svenska, är slut för oss. Två månader gick så fort. Det känns som vanligt trist att åka, särskilt nu när vi bor så långt bort. Men å andra sidan blir det skönt att komma tillbaka till vardagen igen, och förstås längtar vi mycket efter Mats. Man får försöka se fördelarna med att bo i två världsdelar.
Jag hade hoppats på fint väder sista dagen här. Jag har äntligen blivit frisk från min sommarförkylning och det hade varit mysigt med ett sista bad. Dessvärre är det blåsigt och lite regnigt. Jag och mamma gav oss ut för att leta svamp i morse, men vi hittade inte mycket. Sedan har vi tagit flickorna på en synnerligen uppfriskande cykeltur. Nu väntar vi på att deras morfar ska göra sin årliga plikt och ta med barnen ut ett par timmar. I dag ska de gå på bio.
Hejdå Sverige, hejdå släkt och vänner. Nu får vi se fram emot mitten av december, då mamma och Douglas kommer till Houston för att fira jul och nyår med oss!

Sista dagen med gänget

Olivia, Märta och Svante på Barnens badstrand i går.

Mei-Mei deltar i sandslottstävlingen som jag och Annika anordnade. På så sätt fick vi ligga och vila våra trötta huvuden i flera minuter i streck utan att bli störda!

Jag kunde lätt ha somnat! Som tur är blir det som vanligt bättre framåt kvällen. Efter det att vi vinkat av skåningarna var det bara att snygga till sig igen inför kvällens konsert!

Dancing with tears in my eyes

Ja, det kom nästan nostalgitårar i går.
Vi hade, som synes, utmärkt blick över scenen, i alla fall en av dem.

Banden alternerade mellan de två scenerna och vi hade både utsikten och ljudet på vår sida. Supermysigt! Och det kändes som förr även eftersom det inte var en mur av containrar i tre lager samt störningsmusik. I stället bjussades det även till sådana som vi.
Konsertområdet sett från Rantzauklippan.

Mamma, Olivia, Mei-Mei och Gunnar, som var kvällens grillmästare och bartender.

Flickorna hade också kul och det var inte ett klagomål under de tre timar vi satt på stranden.

En magisk kväll.

Vi gick hem när det blivit mörkt, ungefär samtidigt som Alphaville gick upp på scen. Då hade vi redan fått höra Reeperbahn, Lustans Lakejer och Howard Jones.

När barnen och Mamma hade somnat smet jag ut igen och lyssnade på Ultravox. Blev lite trött eftersom de spelade en massa låtar jag inte kände igen, troligen nyproduktion ... men till slut fick jag höra både Vienna och Dancing with tears in my eyes. Då var det värt alltihop!

Nu ska vi fira Douglas, som fyllde år i går!

Dan före dan

Scenbygget i full gång i går. I dag är det dags för Forever Young, med bland andra Reeperbahn, Lustans Lakejer, Alphaville och Ultravox. Jag ska inte gå - det hade varit kul men jag och Hemliga Annika var ute i går och det känns i dag. Jag och Mamma tar nog ner barnen till klipporna och tjuvlyssnar en stund, samt förbannar mig för att jag hyrde ut huset redan från den 1 augusti.

På väg till stranden i går kväll. Varför ta den enkla vägen när man kan krångla till det?

Märta begår krabbfiskepremiär.

Morsan. Lägg märke till de tre glasen på klippan. Här hade jag en jättefin bild på Hemliga Annika också, men hon är så hemlig att den inte fick publiceras.

Tre landkrabbor.

I färjans kölvatten upplevde vi en minitsunami och flinade åt de häpna barnen som plötsligt stod till fotknölarna i vatten.

Ia fia päronpuff.

Å så ljausnar det i austar

Nej, i väster: efter en regnig förmiddag åkte vi till John's Place och avnjöt en fantastisk lunch medan vi såg molnen skingras i horisonten.

Det är jättemysigt att ha Annika och barnen på besök! Just nu är Annika med Svante, Märta och Mei-Mei på fästningen. Olivia cyklar med mormor som går en långpromenad. Och jag ... alldeles ensam i lugnet en stund! Wow! Men strax ska jag gå till Systemet och fylla på lagret litegrann. Om allt går som vi hoppas och barnen somnar tidigt ska jag och Annika gå till Socitén i kväll!

Märta, Svante, Olivia och Mei-Mei avnjuter sina kycklingspett.
Min räkmacka, som jag sköljde ned med ett glas vitt. Jag fick så kallad njutånger när vi satt där, det var så trevligt, så gott och så vackert att jag inte visste hur jag skulle kunna nute tillräckligt - om några dagar åker vi tilbaka till Houston och denna sommaren är förbi.

Och, jag känner mig något så när kry i dag igen, tack och lov!

När barnen hade ätit upp fick de låna kamerorna och gick till ett angränsande rum där de inte störde - varken oss eller andra matgäster. De tog en mängd fotografier, här är några av de som blev skarpa.

Förbannade sommarförkylning

... som aldrig försvinner. I dag är det två veckor sedan jag började känna mig risig. Sedan dess har det gått upp och ned och visst mår jag bättre, men är fortfarande täppt i näsan och hostar. Jag gick ut och sprang i går och det gick bättre än jag förväntat mig, men jag tog det förstås lugnt. Längtar efter att vakna och känna mig pigg och stark igen. Just nu sover jag nio timmar per natt och vaknar ändå med lite ont i halsen.

Ja, och här är Douglas på bild då han grillade marshmallows härom dagen.

Mei-Mei tyckte det var supergott!

Anna-Lina gillade det också, liksom övriga sällskapet.

Mina cykeltjejer. De cyklar dagarna i ända nu, extra kul har de om Rasmus, en grannpojke här hos mamma, är ute och leker. Just nu är flickorna hemma hos honom. Det är så skönt att vara i Sverige, att kunna ge barnen möjligheten och förtroendet att knalla iväg själva och knacka på hos sina kompisar. Man gör helt enkelt inte så i USA, inte heller i England för den delen.

Årets minikräftskiva gick av stapeln i går. Åhh, så gott det är med havskräftor! Turkiska spindlar (sötvattenskräftor) göre sig icke besvär i mitt hem. Tyvärr är mina barn två små gourmeter och det är ständig konkurrens om alla delikatesser.

Nu kom morsan hem med dagens kantarellskörd. Det var tydligen lite ont om skogens guld i dag. Ytterligare bekymmer när Olivia och Mei-Mei kräver sin del!

I dag ser vi fram emot besök från Malmö av Annika med sina barn Svante och Märta samt hennes nya boy friend, Robert. Det blir kul!

UPPDATERING:

Kollade just, febern är tillbaka. 37,5 innebär visserligen inte att jag är döende, men mår lik förbaskat inte bra. Fan!

Tisdag

Det blev en lugn kväll i går, trots Anna-Linas och mina ambitioner. Vi gick i alla fall ut och tog ett glas och det var trevligt. Vädret är lite svalt men vackert och barnen leker nu i trädgården. Vi gick till stranden före lunch men vi frös. Är hösten här nu?
Gårdagens irritationsmoment var att nya hyresgästen på Strandgatan hade flaggan uppe sent på kvällen, när det hade blivit mörkt. Pinsamt, tänk om folk tror att det är jag som slarvar så!
Sommarens svenska uttryck, förresten, är "Du (eller nån annan) äger". Jag tror det betyder ungefär att du är bäst.
Nej, jag får nog ta en kopp kaffe till. Gick inte och lade mig förrän vid tolv i natt och jag är helt klart ovan vid så sena kvällar!

Kusinträff

Anna-Lina kom ner med John och Erik i dag på eftermiddagen. Vi fick till en liten kusinträff: John, Leon, Gideon, Erik, Mei-Mei och Olivia.
Jag och Anna-Lina siktar på att gå ut och göra stan osäker i kväll.

Samma gäng från annan vinkel.

Racercyklisten Olivia.

Guld och gröna färger

Ännu en kantarellskörd, hämtad i Skällingetrakten i går. Det är så gott! Hoppas jag hinner plocka en gång till innan vi återvänder till Texas. Flickorna är också väldigt förtjusta i kantareller, både i att plocka (när man inte behöver leta så länge), i att rensa och i att äta.

Gröna bönor: Morsan och Olivia.