I grand masterns trädgård

Efter taekwondon i går bjöds några av barnen in till grand masterns trädgård för att mata guldfiskarna. Jag smög också med för att kolla på detta ständigt pågående projekt. Grand mastern och hans fru har alltså sitt hus bakom klubben med en dörr emellan, och trädgården ligger vid sidan. Byggnaden som syns på den här bilden är garaget och hönshuset (som dessutom visade sig innehålla tre påfåglar).

Fiskmatning på gång.

Grand mastern har ett eget sätt att odla bonzaier, med endast vatten och en sten i en kruka. Favoritväxten är fikus. Han har fått sätta om många i år eftersom vintern var så kall och dödade de flesta.

Trädgården ser grönare ut på bilderna än vad den är på riktigt. Den är ett stort halvfärdigt projet, men i delar väldigt vacker.

En videosnutt!

Olivias singing performance

Inte ett föräldraöga var förstås torrt när samtiliga andraklassare på Roberts Elementary framförde sin sång-show "America's heart"! De är helt makalöst patriotiska här, och jag gillar det - så länge det handlar om stolthet över det land man bygger tillsammans.

Jag ska försöka ladda upp ett par små videosnuttar också, men det är fantamig inte lätt på den lilla notebooken jag använder nu. Trögt som bara den! Mats gjorde ett bra jobb med att koppla ihop den nya datorn i går, men än är det inte riktigt klart. Dessutom sover ett av barnen i gästrummet/datarummet, så att jobba där i kväll är uteslutet. jag ska göra ett nytt försök på den här datorn om en liten stund, kanske är den piggare då?

Oxh så vill jag bara meddela att jag hatar mygg. Hur mycket de än älskar mig.

Dramatisk morgon

Men först ett par bilder ... den största pizzan jag någonsin sett serverades på ett barnkalas Mei-Mei var på härom sistens. Den var nästan en meter i diameter. Ja, är man i Texas så är man!

Här hänger hälften av alla de 2000 papperssvalorna som vikts av Roberts-familjerna som stöd till Japan. 1000 har skickats till en japansk skola via japanska konsulatet. En fin gest!

Och så morgonens drama ... jag är allt lite skärrad. Jag läser med barnen i Mei-Meis klass varje onsdagsmorgon klockan nio. När jag passerade skolans office ett par minuter före nio i dag rusade rektorn och en vaktmästare ut och pratade i walkie-talkies: någon hade grävt av en gasledning precis utanför skolan och barnen måste evakueras ... Eftersom ingen information sändes i högtalarna förutom att "alla måste stanna i sina klassrum" berättade jag för Mei-Meis lärare vad som var på gång.
Vi försökte fortsätta lektionen medan vaktmästarna evakuerade annexet som ligger närmast gasläckan. Sedan var det Mei-Meis korridors tur. Vi sa att detta var som en fire drill fast utan att larmet gick. Jag hjälpte till att slussa barnen till andra sidan skolbyggnaden, där de fick knö in sig tillsammans med en tvåa i deras klassrum (tyvärr inte Olivias).
Jag stannade där i några minuter, men då lärarna hastigt bestämde sig för att visa ett bildspel om Antarktis för de förvirrade barnen hade jag inget mer där att göra, så jag gick hem, lagom tills brandbilar svängde upp vid skolan.
Nu när jag är hemma känner jag mig faktiskt lite skakig. Mats säger att det är nog inte värre än att de stänger av gasen och lagar ledningen, hoppas han har rätt. Jag får nog svänga förbi med bilen om en liten stund och kolla, ändå.

I övrigt:

Det var omtagning av klassfoton på skolan i dag och Olivia glömde dagen till ära att borsta håret. Jag upptäckte detta när vi var halvvägs till skolan och det var för sent att vända om. Jag hade med en borste när jag gick tillbaka vid nio, men såklart hade Olivias klass varit först ut för fotografering, så nu är hon förevigad med morgonstripigt rufs.

I kväll är det grading i taekwondon för barnen. Mei-Mei ska få en stripe och Olivia ska få ett blått bälte.


Jag har köpt en ny dator, men vi har inte hunnit installera den än. Mats och barnen var på taekwondo i går kväll, jag var på tjejmiddag - mysigt! Mats får göra ett försök i kväll.

Och så måste jag sätta mig och plugga ... det gäller att försöka bli klar med hemtentan så fort som möjligt. På tisdag i nästa vecka kommer familjen Gormley! Hurra! Det ska bli så kul. Mei-Mei fyller år på onsdagen ... och sedan är det påsk! Här är barnen bara lediga på fredagen, så jag hade tänkt ta ledigt för dem på torsdagen. Gissa om jag blev häpen när sekreteraren i skolans office sa att jag ska skriva att de är sjuka i stället, för att de ska slippa unexcused absences! Hon sa att hon förstår mig fullständigt och att när det bara är en dag är det inget att bry sig om. Okej, då får vi fejka en akut magsjuka, då!

Nä, nu får jag nog ta en sväng förbi skolan och se hur det går med gasläckan. kanske jag borde propsa på att få ta hem barnen, men när det händer sånt här vill de kunna räkna av alla barnen mot deras register, närvarorapporten, som tas varje morgon.

UPPDATERING:
Jag körde förbi skolan en timme senare. Då var barnen ut eoch lekte och allt verkade vara som vanligt. Brandbilarna var borta. Enda synliga tecknet på att något hade hänt var en polisbil vid platsen där gasröret grävdes av.
Puh!

Stoppa pressarna - Lady Gaga föll!

Läs Expressens artikel här!
Jag var ju där och såg när hon föll. Pladask ned på golvet, men hon var på benen igen efter bara några sekunder och man undrade mest om fallet ingick i showen. Inte anade jag att jag bevittnade en världsnyhet! Vi kunde ju ha tipsat Expressen om det så de hade kunnat publicera nyheten redan på lördagen, och vi kunde håvat in en massa tipspengar! Jag måste vara helt ute som journalist som inte kopplade ... eller så är det Expressen som är helt ute genom att lyfta detta.

Lite snabbt, sådär

Hoppsan, så var det söndag. Dagar och veckor bara susar förbi, jag kan inte fatta att det bara är två månader kvar tills vi åker till Sverige!
Våra vardagar är fyllda med skola, play dates och taekwondo. Helgerna innebär sovmorgnpar, långa frukostar med amerikanska pannkakor, marguaritas och grillat, barnkalas och ännu fler play dates. Det är full rulle hela tiden, och ändå klagar olivia så fort det blir en "tom" timme - mamma, jag har ingenting att gööööra! Mei-Mei är tack och lov duktig på att sysselsätta sig själv.
I fredags kväll var jag och Mats och en bunt andra från Stena Bulk samt deras affärspartners på Lady Gaga. Vilken show! Hon är verkligen en artist att räkna med, även om musiken kanske inte är min smak. Vi hade jättetrevligt i vår lilla box, med god mat, allehanda drycker och trevligt sällskap.
Jag var chaffis på fredgaskvällen, vilket Mats utnyttjade väl. Han var inte i form för taekwondo på lördagsmorgonen, så jag tog barnen. När vi kom hem hade Mats beslutat sig för att trappa upp kriget mot duvorna och köpt ett luftgevär och en slangbella (Olivia har en som morfar gjort, men gummibandet har gått av). Det är ett rejält tryck i luftgeväret, ska jag säga, Mats sköt rakt genom staketet med det! Än har vi inte prickat några duvor med det, jag är inte säker på att det vore helt lagligt ens i Texas, men en sten i rumpan från en slangbella ska de allt få tåla.
Snart ska barnen på kalas och jag ska plugga vidare. Har två inlämningar före påsk. Eftersom vi väntar fint besök av familjen Gormley till påsk -hurra- försöker jag bli klar med allt innan de kommer. Statistik, jag säger bara det, skitsvårt.

Malins baby shower

Jäkla Blogger, kan de inte rätta till den här buggen som lägger bilderna ned!
Vi överraskade Malin med en baby shower i dag. Det blev en mysig långlunch med mycket prat och en del skratt på Malins bekostnad! Vi inledde med att försöka uppskatta midjemåttet med garn. Jag förlorade.

Vi fick massor av god mat.

Lite småpojkar var inbjudna för att Malin ska kunna förbereda sig mentalt - det är hennes andra barn, men första pojken.

Vi målade och dekorerade bodysar till bebisen. Barnen hjälpte till litegrann också.

Sedan hade vi blindtest med avsmakning av barnmat. Enligt Malin smakade de flesta puréerna ingenting, men mac n cheese var riktigt äckligt. Och då hade vi ändå inte med några köttgrytor eller torsk i dillsås ...

Malin gjorde en hel del miner som påminner om bebisars när de äter burkmat. Nu vet vi varför!

Här är bodysarna som mammorna dekorerade.

Till kaffet fick vi prinstårta - Katarina kände till ett ställe som gör alldeles perfekta prinsesstårtor, vilken överraskning! Vi bad att få den i blått, vilket gick bra, och de lyckades till och med stava rätt!

På bättringsvägen

Hoppas jag, peppar, peppar. Fortfarande huvudvärk och lite illamående, men en feberfri dag! Hurra! Jag har inte fått svar på alla prover än, men nu kan jag nog lägga teorierna om hjärnhinneinflammation (tillsammans med stroke och tumör) till handlingarna.
I dag tog jag flickorna till tandläkaren på morgonen. En upp och en ned. Olivias tänder är felfria, tandläkaren ville inte ens lägga ett lock på kindtänderna - det brukar de göra här, platta till tuggytan med fyllning, så att säga, för att inte matrester ska kunna fastna där och i förlängningen bli hål av.
Mei-Mei har ju haft ett litet hål sedan vi fick henne. I England tyckte de inte att det var något att bry sig om - de var snarare imponerade av flickornas fina tänder. Så har också många engelska barn genomruttna tänder. Men här sa tandläkaren att hon vill laga. Hålet kan ju också ha blivit värre, och dessutom har hon nu ett början till hål på samma ställe fast på högersidan. Skit också. Tid för lagning är satt till den 10 maj. Tandläkaren, som visade sig bo längre ned på samma gata som vi, lovade att Mei-Mei ska få lustgas (!) och rikligt med bedövning. Dessutom ska hon själv göra lagningen, vilket hon bara gör i undantagsfall. Jag tror hon gillade Mei-Mei!
När barnen vat klara och jag lämnat dem på skolan, så var det min tur. Årets mammografi. Jävlar vad de kan platta till mina stackars små tuttar! Tur att det inte finns pappografi ...
Och så har jag en fundering. Varför försvinner favoritplagg? De borde man väl ha allra bäst koll på? Hur har jag lyckats slarva bort
1) en vit blus med pärlbroderier? Försvann i Sevenoaks för ca fyra år sedan.
2) mitt tjusiga svarta linne, som jag och Charlotte köpte likadana på Diane von Furstenberg, när vi var i New York. Försvann troligen i Sverige på sommaren, eventuellt i samband med seglingarna i Lysekil (jag hade bh-n med mig hem, no worries).
3) min svarta fleecesjal, som har varit så underbart skön. Jag köpte den i England och hae använt den flitigt, sist när vi hade avskedsmiddag för Jenny D ... Och jag är så säker på att jag lade den i baksätet när jag körde hem. Fick inte med mig den in, men vem snor en fleecesjal ur en låst bil? Sjalen är aldrig återfunnen.
Nu ska jag nog ta mig en öl och njuta av den ljumma kvällen vid poolen. Ååhh vad jobbigt det är!

Strandliv

Mei-Mei har äntligen lärt sig rocka (och fick åka till leksaksaffären och köpa en leksak som present för det). Hon har en underbart skön stil!

Vi åkte till stranden i går tillsammans med familjen Ambré och familjen Lindbom. Det var mest mulet och lite blåsigt, men vad gör det när luften är varmoch barnen glada?

Olivia på surfingbrädan.

Själv hade jag svåra fantomsmärtor, dvs superont i huvudet, hela dagen i går. Det är bättre i dag, men inte bra och jag har fortfarande lite feber. Nu har jag i alla fall varit hos doktorn och tagit lite prover. Inte för att varken jag eller doktorn tror det är annat än ett skumt virus, men efter en vecka börjar det ändå kännas lite läskigt. Förhoppningsvis var det bara åderlåtning som krävdes och jag är kanske som vanligt i morgon!

Baseball fredag

I går kväll gick vi på college baseball på universitetsområdet här bredvid. Det var någon sorts samarbete mellan flickornas skola och Rice University, så biljetterna var billiga och de hade hoppborg för barnen. Denna satsning berodde antagligen på att det är college basket-finaler i Houston i helgen, och de visste att de inte skulle få någon publik annars.
Jag trodde man gick och kollade på baseball för att kolla på baseball. Men det var inte många som gjorde. Barnen lekte och hoppade, föräldrarna drack öl.
Jag, som fortfarande har lite feber och inte är särskilt sugen varken på att drick alkohol eller vara social (massor föräldrar från skolan som vi känner var där) vaktade alla prylar uppe på läktaren och försökte lära mig reglerna för baseball. Nu har jag i alla fall lite kläm!
Lördag förmiddag nu, Mats och barnen är på taekwondo. Jag har städat golven och försökt hitta min borttappade energi. Fortfarande en halv grad feber, tillräckligt för att ge huvudvärk och få mig att känna mig dassig. Egentligen vill jag åka och kolla på Shell Houston Open (proffsgolf), men vem vill följa med?
I dag är det lite molnigt och en perfekt golfdag. I morgon ska det nog bli klart igen, då lockar stranden mer än golfbanan.
Så, en dusch nu, kanske?