Mer dude ranch

Skyltar är alltid lite kul. Är det här i Converse utanför San Antonio de tillverkar Converse skor och kläder, tro? Skulle möjligen kunna förklara att det finns två olika sorters Converse-skor här, All Stars och One Star. texas är ju The Lone Star State och har bara en stjärna och ett streck på sin flagga.

Till vänster är det en Mystic Park och till höger är det No Outlet. Ifall nån nu var köpsugen ... vi såg inte någon skylt till en outlet i närheten. Kanske är det en helt annan typ av outlet som inte finns på den vägen?

Många namn i San Antonio och uppåt Austin vittnar om svensk invandring.

När vi kom till ranchen började flickorna genast mata hästarna.

Själva matade de sig med mogna mullbär. Mums!

En vacker solnedgång, det är varmt och stilla ...

... då passar det bra med lägereld och lite marsmallows-grillning!

Underhållning fick vi också. Sången och gitarrspelet var kanske inte så där oerhört imponerande, men vi lyssnade artigt när den här cowboyen spelade sina egenhändigt komponerade country-låtar. Det blev sedan svårt att hålla sig för skratt när han berättade om sina resplaner. "Äh, jag tror jag skippar Frankrike och åker till Europa i stället. Hur långt är det från Tyskland till Europa?". Det tog en hel del självkontroll för mig och Mats att förklara för honom hur det ligger till, utan att brista ut i gapskratt så han förlorade ansiktet. Nu var den här killen definitivt inte den vassaste kniven i lådan, men det är skrämmande att så många amerikaner har dålig koll på resten av världen.

 Påfågel - peacock på engelska.

Vi gick ned till Medina River för att känna på vattnet inför vår kommande tubing. Mei-Mei gick så klart in för det med stor entusiasm!

Olivia var mer tveksam.

Galenpannan!

Från flodbanken fick vi sedan ögonkontakt med den här nyfikna ormen. Olivia var nu helt övertygad om att hon gjorde rätt som inte badade med kläderna på, och tubing skulle hon definitivt inte testa. 

Floden är sagolikt vacker, och flyter mycket stilla den mesta tiden. Som jag skrev tidigare kollade vi upp att ormen inte var farlig, och sedan lyckades vi få även på med Olivia på vårt lilla äventyr.

Och när vi inte var ute på ridtur eller badade i floden, så satt jag och Mats mest på vår front porch. Härliga, lata dagar!

Och barnen matade, och matade, och matade. En rakt igenom mycket lyckad helg!

Twin Elm guest ranch

Här kommer en första omgång bilder från vår helg på dude ranchen. Enjoy!

Tubing, kallas det när man i sakta mak glider ned för en flod i en stor inneslang. På bilden är en engelsk tjej som vi lärde känna. Tyvärr har jag ingen bild av familjen Karlsson när vi gjorde det, men det var en mycket annorlunda upplevelse, spännande och avkopplande på samma gång. Vi hade sett en vattenorm i floden innan och detta tyckte barnen var lite läskigt, trots att vi kollat upp att det inte var en farlig orm. Barnen blev lite rädda vid ett par tillfällen då de lyckades kantra, men i övrigt hade vi en riktigt lyckad tubing!

Gamarna kalasar på en road kill.

Rodeon drar igång först i maj, men i stället bjöds alla gästerna på ranchen in till "cowboy games". Jag stod över på grund av knät, men resten av familjen gjorde en bra insats.

Hästarna är redo att ta ut gästerna på ridturer. Olivia och Mei-Mei hjälpte till att mata och sadla dem varje morgon.

Mei-Mei på "hennes" häst, Spot. Bredvid syns cowboy-chefen, Justin.

Olivia på Freckles.

Hemma igen

I går kom vi hem efter tre superlyckade dagar på dude ranch i Bandera. Det var ju Mei-Meis önskan, att få åka dit igen när hon fyllde år, och så blev det. Hela familjen kände sig riktigt ledsen när det var dags att ge sig av - det är ett sådant toppenställe och jag rekommenderar alla att åka dit!
Bilderna får dock vänta lite, jag hinner inte fixa med alla i dag.
Här är i stället en blandad kompott --- först ett par bilder från Consti och Nickis födelsedagskalas, när barnen bankar sönder en pinjata (en papier mache-figur fylld med godis). Jag tror det är en mexikansk tradition från början.

Här är ett par bilder från när Olivia hjälpte Mei-Mei att tillverka en recycling-robot, ett uppdrag från skolan. mei-Meis robot heter Mrs Tidy, och suger upp prylar från golvet och skjuter iväg dem till sina rätta ställen. Detta öfr att inte mamma (jag) ska behöva plocka efter barnen. Att de själva skulle kunna skärpa sig när det gäller att ta hand om kringströdda saker togs inte upp tll diskussion.

I dag var jag hos tandläkaren på morgonen. Inga hål! Fotot visar ingången till huset där tandläkaren håller till. Varför får man inte ha med sig pickadollen in? Skandal!

Efter lunch var det dags att fira Mei-Mei i skolan. Jag köpte en cupcake-tårta som blev mycket uppskattad. En cupcake är en muffins med oerhärt mycket icing, sockerkräm eller vad man nu ska kalla det, ovanpå.

Morgongnäll

... Ja, så luktar det extra mycket utedass på nedervåningen och det vänder sig i magen när jag försöker andas i köket. In i matrummet, djupandas, tillbaka in i köket och sätta igång kaffet medan jag håller andan. Tur i alla fall att jag vaknade tidigt, redan vid fem, och kände mig utsövd. Jag har hunnit kyla ned huset till 68 grader F, det är väl ungefär 18 grader, och håller nu på att värma upp det till 74 igen, för att försöka vädra ut lite av skitlukten innan barnen kommer ned och ska äta frukost. Snart ljusnar det och då kan jag öppna dörren till altanen utan att vartenda jäkla mygg passar på att flyga in och förbereda nattliga terrorattacker.
Hyresvärden? Nej, han har fortfarande inte hörts av.
Men i morgon åker familjen Karlsson på äventyr igen! Det blir dude ranch i dagarna tre, för att fira vår nya sjuåring! Mei-Mei fyller på fredag men har redan öppnat sina presenter. Lilla goa kraken som vi fick för fem år sedan, tänk att hon har blivit en så stor tjej!

Regnet det bara öser ned

Sitter och försöker ta mod till mig att ge mig av ut i ösregnet. Ovädret var väntat, som jag nämnde i tidigare inlägg, men vi hade tur i sgår kväll och det var som vanlig en lyckad och trevlig tillställning hos våra tyska grannar. Åskan och regnet kom i natt och höll tre fjärdedelar av familjen Karlsson vaken, för min del i två timmar. Lite trött i dag alltså!
Olivias fotbollsträning i kväll lär bli inställd, med tanke på att det har spöregnat i flera timmar. Jag siktar på att laga lite god mat här hemma i skitlukten, och så får vi mysa så gott det går. Hyresvärden har fortfarande inte hört av sig angående läckan.
Nej, nu får jag ändå ta mig samman och ge mig av. Mei-Mei (och morsan!) fyller ju år på fredag och vi åker tillbaka till ranchen där vi tillbringade Thanksgiving. Jag har köpt lite kläder till lillan, hon behöver framför allt tröjor, men hon önskar sig också örhängen "som dinglar". En spegel och en armbandsklocka tänkte jag också att hon ska få.