
Efter barnhemsbesök och lunch blev vi inbjudna till te hos nannyn och hennes man. Folk bor väldigt trångt och det sociala livet företas utomhus eller på restaurang. Mannen är medlem i en brevduveklubb och där utanför drack vi grönt te med dem och några till. Vår guide tolkade. Det var väldigt trevligt och vi känner oss priviligierade som får tillträde till vanliga kinesers vardagsliv, och inte bara är hänvisade till hotell och sevärdheter!
I kväll ska vi äta middag med de båda nannysarna!
Fler bilder i nästa inlägg, men först bildbevis på premiärdoppet i Yangtze river! Refreshing, är omdömet.



Min rygg är helkass och jag har nu tagit en morfintablett för att klara kvällen. Blir spännande att studera effekten. Egentligen ska den hjälpa mig att sova, men nu är det kris. Jag har fortfarande ont så än har den inte hjälpt.
#end
Skickat frÃ¥n min iPhoneEn jättelyckad dag! Vi besökte barnhemmet, sim nu är ett äldreboende, och träffade directorn och två av Olivias nannys. De blev alla så glada över att träffa Olivia. De har fått alla brev med bilder som jag har sänt och de mindes Olivia så väl. Vi fick veta lite nya saker, som att de ibland tog med henne hem så hon fick sova med en vuxen!
Vi fick intrycket av att de verkligen älskade Olivia och de andra flickorna. Det kändes så bra. De var tre som blev adopterade till Sverige samtidigt och de var bland de första som kom till barnhemmet. I början var de tre nannys på 40 bebisar. Senare hade den över 100 barn, då anställde de ett par till.