Kakstriden del 3 och hur man prutar på medicin

I dag var det dags för kakstriden del tre, som också blir den sista delen, åtminstone nu.
Först hade jag tänkt köpa flera olika alternativ till kakor, men eftersom Mrs Austin (rektorn) hävdade att de hade övervägt "alla" alternativ innan de kom fram till att kakor är det bästa och mest prisvärda mellanmålet för flickorna i Olivias skola, tänkte jag att det kanske är bättre att ha med ett bra alternativ, som de antagligen inte haft med i sina diskussioner (hur genomgripande de egentligen var kan man ju sedan fråga sig).
Sist jag var inne hos Mrs Austin hade jag med skorpor till flickorna, vanliga svenska fullkornsskorpor som man kan köpa på Sainsburys. Mrs Austin var nyfiken på dem och efter att jag jämfört pris och näringsinnehåll mellan mariekex, digestivekex och dessa har jag kommit fram till att skorpor vore ett bra alternativ, om än något dyrare.
Alltså hade jag med en hel påse skorpor till Mrs Austin, som sa att det var SÅ trevligt att få en pratstund med mig igen och att hon bara tycker det är bra att föräldrar är intresserade av deras barns väl och ve. Hon tackade för skorporna, lovade att smaka på dem (men hon var tveksam till att barnen skulle äta dem, att mina älskar skorpor såg hon nog som lite mysko) och lovade att sedan skicka påsen vidare till den inköpsansvarige via husmor, som måste granska näringsinnehållet. Men att det ska bli någon föränding, det ska jag inte förvänta mig. Anledningarna är följande:
1. Man kan inte ta ifrån barnen allt gott, det måste finnas en balans. Skolmaten är mycket hälsosammare nu är för några år sedan (tack vare Jamie Olivers kampanj) och barnen saknar fortfarande att få pommes frites varenda dag. Att ge dem söta efterrätter och kakor är ett sätt att hitta balans.
Mitt argument, att det är föräldrarna som bör ha kontroll över hur mycket sötsaker barnen får i sig, föll platt. Tänk på de stackarna som är på six o'clock stay (ung. fritids, hålls i biblioteket) - de skulle ju inte få något gott alls!
2. Det är inte särskilt mycket mättat fett i de kakor som serveras.
Mitt argument, att det är sockret och själva vanan som är farligt, gjorde inget intryck.
3. De barn som hellre önskar frukt får lov att ta med sig det.
Mitt argument, att de barn som självmant väljer ett äpple framför en kaka är få, gick inte hem.
4. Barnen skulle nog inte gilla skorpor.
Mitt argument, att barnen äter det de blir serverade när de begriper att de inte kommer att få något annat, kunde jag lika gärna ha sagt på svenska, det var helt obegripligt för Mrs Austin.
5. Lunchen är hälsosam #2, det finns massor av sallad och ångade grönsaker att välja mellan.
Detta var svaret på mitt argument att i dessa dagar, när de kraftigt ökande problemen med barnfetma i UK toppar nyheterna varje vecka, skulle Walthamstow Hall kunna profilera sig ytterligare genom att i sin marknadsföring berätta att man månar om flickornas framtida hälsa genom att bannlysa kakor tillsammans med godis och läsk - något som redan är gjort på majoriteten av alla skolor i området. Men som sagt, äter man ett salladsblad i samband med lunchen så neutraliserar det tydligen tre digestivekexen. Är det inte magi, så säg!
Jag tycker att jag har gjort vad jag har kunnat i det här läget. Snart ska dock skolan granskas av den myndighet som betygssätter privatskolor och de söker föräldrar som vill låta sig intervjuas och ge sin syn på skolan. Jag funderar på om det kanske är ett bra tillfälle att ta. Den myndighet som granskar statliga skolor kritiserar de skolor som ger barnen kakor. De rapporter som skrivs är mycket viktiga för skolorna, då föräldrar i mångt och mycket väljer skola till sina barn utifrån dem. Jag får suga på den karamellen.

Och så det här med att pruta på mediciner. Vi ska äta malariaprofylax när vi åker till Kenya. Jag tog med mig recepten till ett apotek i går (de är privata här, inte i monopol som i Sverige) och fick veta att det för oss fyra skulle kosta 214 pund. Det är närmare tretusen spänn!
Jag såg väl lite paff ut, för plötsligt erbjöds jag 15 procent rabatt! Jag blev jätteförvånad, men sa att det är väl bara att slå till, för inte varierar priserna mellan olika apotek?
Jo, det kan variera ganska mycket, så är det dyra mediciner kan det löna sig att fråga runt, sa tjejen bakom disken.
Sagt och gjort, i dag har jag varit på två andra apotek och frågat. Billigaste erbjudandet (de sänkte priset efter att ha hört vad jag tidigare fått för erbjudande) blev 170 pund. Så lätt tjänade jag alltså 44 pund - ungefär 550 spänn!