Näst sista dagen för i år!

Kanske blir det också det sista blogg-inlägget för i år. Mats berättade nämligen nyss att han jobbar i morgon. Heldag. Va! Hoppsan, där rök den planerade lunchen med champagne och löjromstoast, mitt långa bad, min håruppläggning och min lugna eftermiddag med matlagning och champagnesippning. Hmm. Vi ska på middag hos familjen Axelsson i morgon kväll och jag ska stå för huvudrätten. Det blir att fixa mat med vänsterhanden samtidigt som jag särar på barnen med högerhanden och försöker få till en snabbdusch någonstans mitt på dagen. Men det ska säkert gå det också!
Vi hade en lat förmiddag i dag. Jag åkte till Sainsburys och storhandlade. Sedan åkte vi till Nizels. Flickorna var i crechen (dagis man betalar per timme) mellan tolv och ett. Det var Veras första gång och hon var mycket skeptisk till en början. Efter att ha suttit som en liten apa kring min hals i fem minuter ville hon plötsligt gå ner till Jie-Jie (storasyster) och hade sedan haft jättekul resten av tiden. Jag var mycket emot det där med creche när vi först kom hit, men åtminstone den på Nizels är väldigt bra, med hög personaltäthet och det är alltid samma personal. De är jätteduktiga och Olivia har alltid älskat att vara där. Det var för övrigt hon som har tjatat hela julhelgen om att få vara i crechen innan skolan börjar igen.
Efter det att jag och Mats tränat och vi hämtat barnen åt vi en snabblunch (sandwiches, vi är ju i England) och Mats och flickorna tog sedan ett bad (fortfarande på Nizels). Mats tillbringade större delen av tiden i bubbelpoolen och bastun, och jag satt på kanten och kollade barnen. Lite orättvist att barn inte är välkomna i bubbelpoolen!
Det är helt otroligt vilka framsteg Ia och Mei-Mei gjort i och med Kenyaresan. De är som två fiskar båda två och inte ett dugg rädda att få vatten i ansiktet och håret.
När vi kom hem åkte Mats till driving rangen för att slå lite bollar. Han har blivit SÅ duktig nu (enligt egen utsago). Jag och flickorna spelade fotboll i trädgården i en halvtimme och de avslutade sedan med en stunds studsmattehoppning. Nu kollar de Djungelboken för femtielfte gången i rad. Båda är less på den men de är som barn är mest och vill helst ha samma rutin varje dag. Samma tv, samma saga och samma allting. Som mamma blir man inte så lite uttråkad emellanåt, för ingenting är ju kul om inte mamma eller pappa sitter bredvid!
Olivia har alltid varit en bollbegåvning. Äntligen har Mei-Mei börjat lyckas sparka en boll. Hon har dock långt kvar till Ias nivå. Ia vill så gärna spela fotboll och hon står i kö till en träning, men där är mest killar i fem- sexårsåldern och jag är rädd att hon skulle bli överkörd. Jag ska ta ett nytt tag med det där och se om jag kan hitta en klubb som riktar sig mer till tjejer.