Jag hör om föräldrar som skolar in sina barn i veckor på svenska dagis. Inskolning har de aldrig hört talas om här. Efter fem minuter blir man ombedd att gå eftersom ens närvaro distraherar barnet. Det är verkligen olika syn på saker och ting. Men så länge barnen är nöjda och glada är det förstås okej. Ofta sägs det att adopterade barn ska behöva så mycket längre tid för inskolning, men mina har alltid varit trygga i vetskapen om att mamma kommer tillbaka och vi har aldrig haft några problem. Separationsångest kan jag se hos Mei-Mei om nätterna då hon drömmer om mig och talar i sömnen om mig och sedan vaknar och gråter efter mig. Och Olivia har ett stort behov av att vara där jag är hela tiden här hemma (fortfarande ett litet plåster som har svårt att ta sig för något på egen hand), men skolan är skolan och då är det den som gäller.
En annan nyhet är att Mei-Mei började i simskola på tisdagseftermiddagen. Olivia gick också en kurs när hon var i Mei-Meis ålder och tyckte mycket om det. Men Mei-Mei - hon blev alldeles vild! Hon gapskrattade förtjust under hela lektionen och ville bara försöka simma själv på det djupa (hon är som en u-båt). En succé, med andra ord!


Vilka fina tjejer vi har!
Vilka fina tjejer vi har!
I dag har Olivia simskola i skolan för första gången. Hoppas det går bra. I eftermiddag är det taekwondo. Och sedan är den dagen slut. Hej vad det går!

2 kommentarer:
37års överblicken var väldigt bra, men personligen är jag mest impad av utskriftstiden, kl 7 på em. Typiskt nattgöra för mig att göra resumeer, fast jag har ju inte fått punkter och kommatecken till yrke. Jag har fått intrycket av att Mei-Mei vuxit till sig och var lika lång som Ia, men ser nu att storasyster fortfarande är storasyster. Var länge sedan vi läsare såg något om Mei-Meis verbala framsteg, lite nyfiken då hon pratar hela tiden.
Gunnar
Gunnar, jag är aldrig uppe om nätterna längre!
Angående Mei-Meis prat är det nog dags att jag sammanfattar det i ett inlägg snart. Hon är en lite snackemaskin som producerar treordsmeningar hela tiden, och ibland blir de ännu längre. Hennes uttal är också på gång så jag väntar mig en explosion snart!
Kram Bea
Skicka en kommentar