Jag har då verkligen varit dålig på att plocka upp kameran den här veckan!
Hur som helst, allt verkar bra med Mei-Meis öron. Det känns helt fantastiskt att kunna prata med henne i vanlig samtalston, till och med viska! Det är också tydligt att hon nu kan sortera ut ljuden bättre och hon hör vad vi säger trots att tv:n är på, till exempel. Dock blir hon rädd för höga ljud, det måste vara att hon inte är van.
I går hade Mai-Mei feber, hon är förkyld. Jag trodde att hon inte skulle kunna gå till skolan i dag, men efter en god natt sömn var hon pigg som en (snorig) lärka i dag och ville gärna gå. Så vi chansade.
När vi kom till skolan gick vi upp på skolgården där Olivia och de andra stora barnen leker i väntan på att det ska ringa in. Mei-Mei bara stod och lyssnade, och lyssnade, och lyssnade, hon verkade helt hänförd av de nya intrycken.
Det ska bli så spännande att få veta hur det har gått för henne i dag, om det har märkts någon skillnad i klassen också.
Förresten, tack alla ni som har kommenterat och lyckönskat Mei-Mei! Det värmer att vi har supportar runt halva jordklotet!
I kväll har vi det lugnt, men jag ska på taekwondo för ... tredje kvällen i rad, men det är bara en timme och jag är hemma igen redan vid halv nio, så det är okej. Jag och Charlotte hade en privatlektion i onsdags och jag vill gärna öva mig i det jag lärde mig.
I morgon ska jag och Mats på fotboll i London, en businessbjudning. Sedan är det stor svenskfest här i Sevenoaks på kvällen.
Ja, livet är hektiskt!
Ständigt denne Boström
2 dagar sedan

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar