Spotty day

I dag är det spotty day, en charity där skolorna samlar in pengar till Children in need. Alltså, jag gillar idén att lära barn att alla inte har det så bra som vi, att man ska dela med sig och hjälpa dem som har det svårt. Varje barn får skänka ett pund, mot att de får ha något prickigt på sig till skoluniformen.

So far so good.

En titt i garderoben visade dock att förra årets prickiga kläder är urvuxna. Jag fick ge mig ut på stan i går för att leta nytt. Plöjde tre affärer innan jag kom till Gap, där det fanns både prickiga strumpor, strumpbyxor och några tröjor (tröjorna var till nedsatt pris!). Här får man försöka vara lite ekonomisk, mina barn är inte så prickiga av sig och jag vill inte lägga för mycket pengar på det. Till slut köpte jag ett tvåpack gråa strumpor, varav det ena paret var prickigt, och en prickig långärmad t-shirt, till nedsatt pris. Summa: 9.99 pund.

Så i dag gick Olivia till skolan med prickiga strumpor i stället för mörkblå och Mei-Mei hade en prickig tröja i stället för den vanliga blusen, och båda hade ett pund var att skänka till Children in need. Alla barn hade prickiga grejer på sig, de jämförde och tyckte det var jättekul. Många av barnen hade likadana prickiga strumpor och tröjor som mina, Gap gjorde helt klart en hacka på den här charityn.

Jag kan ändå inte låta bli att tycka att det vore bättre att Children in need kunde fått 12 pund av mig, och barnen kunde fått ha vad tusan de ville som avvek från uniformen, så att inte mammorna tvingades köpa nytt. Jeans for genes day är mycket enklare, i stort sett alla har väl något i jeanstyg hemma.

Jag hade tänkt fotografera barnen innan de gick till skolan, men de råkade i gnabb över vem som skulle sätta på locket till en låda, vilket resulterade i att Olivia var sur och Mei-Mei skrek som en stucken. Ibland känns det som att jag har två tvååringar här hemma. Måste erkänna att mitt tålamod med sådant är väldigt begränsat, så kommer jag på mig själv med att fräsa: Sluta bråka, var snälla och glada i stället! Med mungiporna nere vid knäna. Puh!

Och, för en timme sedan blev huset i Varberg vårt! Hurra!