tisdag, februari 02, 2010

Helgen

Nu har vi installerat Skype. Det var roligt att prata med Mormor och Leon&Gideon.
På tennisbanan. Olivia har som de flesta vet ett otroligt bollsinne.
Vi träffade Vera och Edit.
Mei-Mei har inte den där naturliga bollkontrollen, men hon kämpar hårt och har börjat fatta hur man gör.
Vi var hos doktorn för att kolla så att barnens vaccinationer är up to date med det amerikanska schemat. Allt var okej förutom att Mei-Mei (vad vi vet) inte har haft vattenkoppor. Här vaccineras barnen mot det. Jag försökte protestera, men tydligen är det krav från skolornas sida att barnen ska vara skyddade. Så det blev en spruta. Sjuksköterskan som gjorde det var helt puckad. Kom in med sprutan på en liten bricka och gjorde den i ordning framför barnen. Båda fick panik. Mei-Mei grät hysteriskt och slingrade sig som en orm, jag höll fast henne allt vad jag kunde, medan Olivia vrålade av skräck och tog betäckning bakom min stol. "You have to sit still, otherwise I can't do it!" fräste sköterskan. Hade barnen inte varit med skulle jag ha skällt ut henne. Jävla kärring (fast hon var nog inte äldre än 30). Inte ett klistermärke eller något fick Mei-Mei som tröst, heller. Jag gav henne en chokladbit när vi kom hem i stället. Olivia vill nu att vi flyttar härifrån, hon vill inte bo så nära det hemska stället, och hon säger att hon kommer aldrig mer att sätta sin fot där.
Bra start.
Mats tycker att jag bränner för mycket pengar och har nu hittat en bromsmetod som funkar!

2 kommentarer:

Jenny sa...

Men FY vilken sköterska! Det där skulle jag säga till doktorn om, så ska det ju inte gå till! Min erfarenhet är annars att de är otroligt gulliga med barnen hos doktorn här och det är alltid klistermärken och gud vet vad. Trist när det blir så fel. Om ni inte är nöjda med den doktorn ni valt, kan jag VARTM rekommendera vår pediatrician i Houston, hon var helt underbar (med både barn och föräldrar :-)). Kram!

Anonym sa...

Tack Jenny,
Doktorn och en annan sköterska vi träffade var jätterara och mottagningen ligger nästan runt hörnet. Det är Ulrika som rekommenderat dem, hon är mycket nöjd med stället. Så jag antar att detta var en engångsföreteelse. Du vet hur det är när man råkar ut för sådant här, man blir så häpen och får bara koncentrera sig på att trösta och lugna barnen ... finns helt enkelt inte tid att ta idioten i hampan. Men helt klart kommer jag att vara på min vakt en annan gång. Hon händer något liknande igen byter jag läkare, återkommer i såfall gärna och ber om namn och nummer till din pediatrician!
Kram