torsdag, juli 29, 2010

Återträff med Olivias adoptionsgrupp

Första försöket att fotografera de gamla sängkompisarna Erica, Olivia och Anna Yi gick sådär.
Anna Yi och Åsa.
Jag och barnen åkte upp till Marstrand på lördagsmorgonen efter att ha vinkat av familjen Gormley. Det är intensiva dagar, detta! Vi kom lagom till lunchen, resten av gänget kom redan på fredagen. Efter lunch var det skattjakt (=lördagsgodis) och sedan gick vi allihop en guidad tur på Carlstens fästning.
Gustaf, Anna Yi och Linnea.
Skattjakten avslutades lite lustigt förresten, godispåsarna var gömda i receptionen och för att få ut sin påse var varje barn tvunget att säga lösenordet: Lördag.
Sist i kön fram till receptionsluckan stod Olivia, Mei-Mei och Linnea. Killen i receptionen tyckte väl att det var dags att göra det lite svårare och sa "Nu har ju ni hört lösenordet så många gånger så det är för lätt för er. Kan ni i stället säga det på engelska!", varpå de tre barnen lydigt svarade "Saturday". Ni skulle se killens haka, den hamnade i knähöjd! Inte kunde han veta att just dessa tre barn råkar bo utomlands, två i USA och ett i Malaysia!
Emilia och Therese, de äldsta storasystrarna, dök i år upp som två unga kvinnor, vackra som fotomodeller.
Jisses, vad tiden går!
Utsikt från Carlstens fästning.
Olivia och Erica.
Det känns så trist att vi missat Mei-Meis adoptionsträff två år i rad. Nu är hon också så stor att hon frågar när det är hennes tur att träffa sina Kinakusiner. Vi får se hur det går nästa år ... Mei-Meis träff ligger tyvärr lite dumt i tid för oss, samma vecka som skolan slutar på andra sidan jordklotet. Men vi har inte gett upp hoppet om att få träffa familjen Rudström innan vi åker tillbaka, deras Elsa var Mei-Meis bästis på barnhemmet.
Haloring och udda båt på en och samma bild. Katamaranen såg ut som hämtad ur en James Bond-film. Brukar inte katamaraner vara segelbåtar ... alternativt färjor?
Alla barnen.
Ett annat, mindre lyckat, försök.
Lite längre bak, Jörgen, så får du med allihop!











Anna Yi, Olivia och Erica. På morgonen kopplade de tre upp sig trådlöst med sina DS:ar och spelade Mario (tror jag) mot varandra. Jag fattar ingenting. Min dotter, just fyllda sju, begriper mer av tekniken än jag.













Mei-Mei och Olivia.

1 kommentar:

lena sa...

Åh skrattade gott åt lösenordet.
Blir så imponerad av hur ni införlivar flickornas "hemland" i deras liv. Önskar att jag haft möjligheten att Mirja skulle få känna sig lite dansk i alla fall. Här sträcker det sig tyvärr endast till fläskstek då och då. Och efetrsom min pappa är borta sedan 13 år så förstår Mirja inte den minsta danska. Försöker ibland få henne att lyssna på danska på filmer, men då jag inte kan motivera "så du förstår morfar" är det ganska lönlöst.

Njut av de sista sommar veckorna nu.

/Lena Ekman