På restaurangen, innan vi blev sura. Maten var god och det var egentligen inget annat att anmärka på, innan jag gav våra kort och bad att få betala 40 dollar på två och 80 dollar på ett (resten cash). De hade dragit 18 dollar på ett, 14 dollar på ett och resten på det tredje. Vi protesterade genast, men de kunde inte avbryta köpet eftersom managern inte var där. Så jäkla korkat, borde de inte ha misstänkt att de missförstått något? Suck. Det slutade med att vi inte betalade någon dricks alls, normalt sett ska man lägga minst 15 procent när man äter middag på restaurang. Dricksen betalar största delen av serveringspersonalens lön. Men de måste fan ta mig förtjäna den.
Vi tyckte inte förbandet var särskilt bra, så vi softade i ett angränsande rum och drack drinkar i väntan på att Robyn skulle börja spela.
Robyn var helt lysande bra, hon fyllde scenen och hade hela publiken i ett järngrepp. En av de bästa konserter jag någonsin varit på!
De svenska kvinnliga representanterna framför Robyns turnébuss. det var det närmsta vi kom henne.
Vi fjäskade jättemycket för vakterna för vi ville gärna tala om för Robyn hur duktig vi tycker att hon är och hur stolta vi är över att vara svenska när hon kommer hit och spelar. Vi fick vaga svar om ett kanske, Robyn och bandet drack tydligen champagne på scenen medan de rev utrustningen, det var den sista konserten i den här amerikanska Body Talk-turnén. Kanske ville de ha svenskt sällskap så småningom ... men vi tröttnade att vänta efter en stund och åkte hem, efter att ha avkrävt löften från vakterna att de skulle framföra vår hälsning i stället.
De här bilderna tackar jag Katarina för. Nu väntar jag på att Frida ska skicka mig en laddning också!
2 kommentarer:
Åå lyllosa dej, hade gett massvis för att få se Robyn, hon är grym!
// Åsa
Lite efterforskning och jag förstår att du nog inte bor i Houston ... Men kommer du hit så hör av dig!
Bea
Skicka en kommentar