Livstecken

Hoppsan, jag tyckte jag bloggade bara typ i förrgår, men det har visst nästan gått en vecka. Dags för en snabb uppdatering, eller rättare sagt hög tid!
Jag har ju min slutuppgift i kriminologin nu, en B-uppsats, som ska vara färdig till månadsskiftet. Vi fick välja på att göra en kvalitativ eller kvantitativ undersökning, dvs intervjuer eller en statistisk undersökning med enkäter. Jag tyckte det skulle bli för lätt med intervjuer för mig - det är ju mitt jobb. Så jag valde att göra en kvatitativ undersökning.
Med hjälp från lärare på min gamla högstadieskola i Varberg delades drygt 40 enkäter ut till niondeklassare, med frågor om hur de busar. Allt gick smidigare än jag vågat hoppas på, lärarna hade en kopieringsmaskin på skolan som scannade alltihop och mejlade det som pdf-er till mig.
So far som good.
Sedan skulle jag installera en trialversion av statistikprogrammet SPSS. Ägnade hela måndagen åt detta, men det gick inte. Tack och lov visade det sig finnas en möjlighet att ladda ned programmet genom högskolan, och på tisdagen kunde jag därför äntligen börja sätta mig in i hur det fungerar. Statistik, frekvenstabeller, korstabeller, diagram, chi2-beräkningar ... jag säger bara det, skitsvårt! Men kul när det fungerar.
Sedan dess känns det som att jag suttit framför datorn i stort sett varje vaken sekund, när jag inte har ägnat mig åt gasläckor eller följt barn till skolan, ungefär. Allt annat har prioriterats ned, vilket resulterat i ett tomt kylskåp och en överfylld tvätthög och så vidare. Jag tog mig i alla fall i kragen och tvättade håret i går.
Men - i går sent på eftermiddagen hade jag faktiskt en uppsats klar! Den är förstås inte helt färdig, men såpass klar att jag skulle kunna skicka in den om två veckor och bli godkänd (det är förstås min bedömning, då). Jag har mejlat hela skiten till min handledare och bett om feedback. Förhoppningsvis har han inte allt för mycket synpunkter, och jag kan ägna de sista veckorna av terminen till portfolio picnics och annat som föräldrarna förväntas delta i på barnens skola.
Det känns så skönt! Också skönt att så att säga komma ut ur tentakoman som jag befunnit mig i under veckan.
I dag sticker våra svenska kompisar till stranden. Jag hade gärna följt med, men vi fick ett erbjudande från grannen att följa med som gäster till The Houstonian, en hotellresort som de är medlemmar i - för att få tillgång till tempererade bassänger, vattenrutchbana, gym, kids club, you name it. Så fram emot lunch glider vi dit och låtsas att vi är på semester igen!
Happy weekend!