söndag, maj 27, 2007

Veckan som gick

Våra två prinsessor, varav den ena vägrar vara prinsessa utan alltid är kungen.
Då är det kul med en annan som njuter av att klä sig i rysch-pysch ibland!
Det har varit över 25 grader i flera dagar och flickorna svalkar skig med plask i trädgården.
Just nu spöregnar det och temperaturen har fallit närmare 20 grader, tyvärr ...
Ibland bygger de tillsammans, men lika ofta vill Olivia bygga torn helt på egen hand och blir rosenrasande när Vera-Mei försöker hjälpa till.

Pappas flickor!

Daisy besöker oss nästan varje morgon, till framför allt Vera-Meis stora förtjusning.
Men det är ju inte dumt att dricka varm mjölk heller ...
... och i brist på uppmärksamhet tog sig Daisy en sväng in och kollade läget i vårt hus.

I fredags morse fick jag ha kvartsamtalet med Olivias lärare, i stället för det jag missade i måndags när jag var sjuk.
Och det är ju lätt att man skryter, men jisses, så positivt! "Olivia is absolutly perfect and the most lovely little girl", löd det allmäna omdömet. Hon hade toppnoteringar i alla fem kategorier: Litteracy (känna igen bokstäver, skriva sitt namn, intressera sig för böcker och sagor, beskriva bilder osv) Maths (räkna, kunna olika former, större-mindre osv), motoriskt (allt från att hålla pennan korrekt till att kunna hoppa på ett ben, sparka bollar, kasta och fånga, klättra osv), Talet (hon är helt i nivå med den engelskfödda barnen i sitt språk både vad gäller ordförråd och grammantiska färdigheter) samt Social förmåga (hon kan leka med både pojkar och flickor, deltar i alla möjliga olika aktiviteter med stor entusiasm, bryr sig om barn som slår sig, kan dela med sig, vänta på sin tur, är vänlig och snäll och omtyckt).
Ja, visst blir man stolt! Det var så jag fick fråga om det inte fanns något att öva på, som att rita innanför linjerna, men det tyckte lärarna inte var nåt viktigt för en fyraåring. Det är något de flesta intresserar sig för i femårsåldern. Okej då! Det är skönt att det inte är ens egna gener man blir så mallig över!
Härligt!
På eftermiddagen var Olivia på Wally Hall. Jag tog upp glassincidenten med huvudläraren. Hon blev högröd i ansiktet. Hon hade sett på matsedeln att det skulle severas frukt till efterrrätt och inte brytt sog om att informera de andra lärarna, själv åkte hon på kurs före lunch. Sedan var visst matsedeln ändrad och så blev det som det blev.
Nåja, det lär aldrig hända igen.
"I'm so sorry, mrs Karlsson, please forgive my thoughtlessness".
Lugn och fin, lugn och fin. Ingen dog!
På tal om mat och Olivias språk, så har vi haft två roliga felsägningar de senaste dagarna. Den ena är "mamma, jag vill ha spermaskinka!". Innan jag fattade att hon menade parmaskinka var jag ganska förvirrad, visste faktiskt inte att hon ens hade smakat sådan!
Det andra var när vi talade om några bekanta och Olivia deklarerade att "Mamma, jag vet inte dem". "Vaddå vet inte?". Nej, jag vet inte dem". "Vet inte vad om dem?"
Och så vidare.
Innan jag begrep att hon direktöversatte:
"Mum, I don't know them!"
I dag har det ösregnat hela dagen och sommaren känns plötsligt avlägsen igen. Vi åkte till Ikea på förmiddagen. Köpte lite smågrejor och förstås en massa godis i The Swedish Food Corner: Leksandsknäcke, kaviar, olika sorters sill, köttbullar (Mats idé), tunnbröd, lingonsylt och andra delikatesser. Gissa om vi åt god lunch här hemma sedan!
På eftermiddagen åkte vi till Nizels och badade med barnen. Vera-Mei har absolut ingen som helst styrsel i vattnet. Jag tror hennes huvud är för tungt. Och så fryser hon från första sekund. Men hon är helt orädd och det är inga problem med vatten i ansiktet. Olivia är betydligt mer försiktigt och livrädd att få vatten på huvudet. Hon har redan utvecklat en sådan där svanhals som annars oftast syns på gråhåriga permenentade damer över 65. Men roligt har de båda två!
I kväll gjorde vi det enkelt för oss och gick på restaurang och käkade pizza och pasta. Vera börjar bli hanterbar även på offentlig plats och det är skönt att komma hemifrån ibland.
Nu sover båda flickorna sött. Mats bokar en resa till solen på höstlovet - hoppas att det finns några platser kvar.
I morgon är det bank holiday här, en sorts inarbetad ledig dag då allt är stängt. Sålunda får vi njuta av att ha Mats hemma ytterligare en dag!

torsdag, maj 24, 2007

Febertoppar och toppenvader

Det ar torsdag kvall och jag sitter i soffan med Mats jobbdator i knat. Pa vinden, dar vi har den vanliga datorn, ar det 800 grader efter en solig dag med en temperatur pa drygt 25 grader. Det ar daligt isolerat och ar iskallt pa vintern och stekhett pa sommaren.
... fredagen ska visst bjuda pa regn, kan jag genast upplysa avundsjuka svenskar om ...
Veckan har varit si och sa. Jag vaknade pa mandagsmorgonen med feber och illamaende. Tillbringade hela dagen liggande. Tack och lov att Mats var i stan, han kunde bade hamta och lamna Olivia fran skolan. Jag madde varkligen pest och hade over 39 grader pa eftermiddagen. Vi ringde aterbud till Pias och Emilys kombinerade fodelsedagskalas och jag sov sa sott sa vid halv attatiden pa kvallen, da jag egentligen skulle ha varit pa kvartsamtal pa Olivias skola. Pinsamt! Jag glomde totalt bort det.
Pa tisdagen var febern lite lagre, men jag madde fortfarande valdigt illa. Lyckades i alla fall ata lite. Totalt en skal yoghurt och tva toast under hela dagen. Mats hamtade och lamnade Olivia igen. Vi hade besok av Clare och hennes soner John och Daniel pa eftermiddagen. Eftersom vadret var fint kunde vi vara i tradgarden och Clare var inte orolig att bli smittad. Det var kul for flickorna att det kom nagon och halsade pa. Barnen lekte pa studsmattan, vi hade picknick och lekte horsehunt (en gommer en leksakshast och de andra letar upp den, som gomma nyckeln ungefar).
I gar var febern borta, jag madde fortfarande illa men kunde ata nagot sa nar. Olivia gick sin forsta heldag i den nya skolan, Wally Hall. Hon var mycket nojd, det hade varit roligt och hon hade lart sig spela ett laskigt dinosauriespel. Nar barnen gar heldag far de ata lunch i skolan. Maten var jattejattegod, berattade hon. "Men vi fick inte ata i klassrummet, vi fick ga till en sorts jestaujang. Jag fick paj med sas till, det var jattejattegott. Och sa fick vi pudding. Cake with icecream! Jag fick en sticker for jag var sa duktig och at upp all min mat."
Suck. Anda hade jag fredagen innan understrukit for hennes huvudlarare att hon ar laktosintolerant och inte ska ata graddiga saser (nu vet jag iofs inte var i den jattejattegoda sasen) och att hon inte ska ha vanlig efterratt utan frukten. Jag talade ocksa med Olivia om det pa morgonen innan hon gick.
Olivia sager att hon inte vagade fraga efter nagot annat an det hon bjods. Sedan fattar val jag med att hon garna vill ha kaka med glass som de andra barnen.
Men man kan inte lagga det pa en fyraarings ansvar att halla koll pa detta. Det ar lararnas ansvar. Jag menar, tank om det vore notallergi!
Suck. Igen. Jag ska tala med lararen i morgon, da Olivia gar halvdag. Ar hon den enda i klassen som inte ater onyttig pudding (de har efterratt varje lunch, och varfor da kan man ju fraga sig i ett land som narmar sig amerikanska nivaer vad galler overvikt bland barn) kan det kanske ocksa vara svart att vara The odd one out. I sa fall kan jag garna stalla dit en bytta laktosfri glass da och da.
I dag har Olivia varit en stund hos dagmamman. Sedan var det taekwondo. Jag var orolig att Olivia inte skulle orka, for hon bestamde sig for att det var dags att ga upp vid halv sex i morse. Lagg till det att Vera har skrikit i omgangar hela natten, sa kan du tanka dig hurpass trott mamman ar (fast jag fick faktiskt en timme av Mats i morses) ... men det gick bra. Men har hemma senare hade jag tva riktigt trotta och griniga flickor. Nu sover bada emellertid, de slocknade pa nolltid vid 18.40 resp. 19.00. Mats ar pa cocktailparty vid Ostindiefararen Gotheborg, som ligger i London for tillfallet. Stackars. Jag hade inte haft nagot emot att ga i hans stalle. Det ar Mum's night out med Kippington Strollers, lekgruppen dar jag var med i kommitten tidigare, men tyvarr kan jag ju inte ga dit heller nar Mats inte ar hemma. Jag och Vera var forresten pa Kippington Strollers i gar och Vera tyckte det var jattekul. Jag var radd att det skulle vara for stokigt for henne, men nejda. Hon stortrivdes.
Vera pratar enormt mycket nu, men det mesta ar fortfarande obegripligt. Hon ar nog inte riktigt fardig i munnen att uttala allt. Hon forsoker saga buss, men det blir mer buv. Hon sager mycket titta-pa-den, titta-dar, titta-pa-det och sa vidare. I dag gick hon runt och ropade efter mamma, och nar hon sag mig sa hon "dar du var" - lat det som i alla fall. I sa fall har hon borjat konstruera egna meningar! Jag vantar mig en explosion av snack de narmaste manaderna, och njuter av varje tyst minut jag far ha tills vidare:-)

söndag, maj 20, 2007

Sara fyra år!

Dagen började med strålande sol och ett besök av grannens katt Daisy. Olivia är dock numera mer intresserad av att plocka och äta gräslök än att klappa katter.
Pappa kom hem på förmiddagen och flickorna blev förstås jätteglada. Stackars pappa, som tvingats kalasa i dagarna tre i Göteborg. Det är ett hårt liv! Själv hade jag ju hoppats kunna delta i svenskfesten i går kväll. Tanken var att barnen skulle sova i bilen (långt inne på tomten bakom huset, osynlig från gatan), men den minsta huliganen vägrade somna. Till slut (efter 50 minuters bilåkande + en bra stunds vagnåkande) tog jag in båda flickorna i varsin vagn och ställde i ett tyst rum - där har de sovit en kväll innan och då gick det ganska bra. Men Vera-Mei hade gett sig tusan på att inte sova och lyckades ta sig ur selen och försökte sedan klättra ur vagnen över ryggstödet. Vagnen välte förstås, Vera for i golvet och skrek så hon väckte Olivia. Ja, då hade jag två klarvakna gråtande flickor att ta hand om. Det var bara att packa in dem i bilen och åka hem igen. Kalaset började åtta och jag var hemma lagom till nionyheterna.
Jag inser att Veras behov av trygghet och rutiner är viktiast av allt, särskilt som hon sover så dåligt (men i natt vaknade hon faktiskt bara en gång och somnade om omedelbart, så hon verkar inte ha blivit särskilt traumatiserad), men provar man inte får man aldrig veta hur det går. Olivia har ju varit hur lätt som helst att ta med på sådana här utflykter. Barn är uppenbarligen väldigt olika!
Hur som helst, lite svårt hade jag att tycka synd om Mats när han kom hem - riktigt sliten för han tog första flyget i dag på morgonen.

Efter att hela familjen vilat middag var det dags för Olivia att ta på finkläderna. Helst hade hon velat ha Spiderman-tröjan, oj så synd att den hade fått en fläck!!! Armband och hårspänne åkte av innan vi gav oss av, men det var kul att hon hade de på sig en stund i alla fall!

Lägg märke till gräslöken i handen.
Kalaspinglan Ia!
Saras kalas var på Manic Monsters, en stor inomhuslekplats.
Olivia och Oline med flera.

Alex hade ingen bil, så Ia bjöd honom skjuts. Det blev visst lite tungt, trots att Olivia enligt egen utsago är "jättestarkast".
Barnen fick välja mellan diverse skräpmat. Olivia tog pizza. Till det serverades pommes frites, ketchup och saft. Jamie Oliver borde ta tag i barnkalasen när han inleder nästa korståg. Det är få ställen som erbjuder "a healthy option" - som bakade potatis eller korv och potatismos, till exempel. Här resonerar man i stil med att "barn tycker bäst om ohälsosam mat och de hatar grönsaker, alltså serverar vi endast friterad mat.
Mia, Alex och Olivia - och Mias mamma Åsa, den nygifta, som här gör en Madonna-imitation.
Pappa Thomas hjälper Sara att blåsa ut ljusen.
Olivia smällde i sig två bitar tårta, trots att hon åt all pizzan och nästan alla pommes fritesen. Den damen både äter och skiter som en elefant!



fredag, maj 18, 2007

Olivia börjar stora skolan


I dag började så Olivia sin "stora" skola, Walthamstow Hall. Hon ska gå några gånger i veckan till deras lekskola för att lära känna lite kompisar innan det drar igång på allvar i september.
Jag hade väntat mig stora problem när jag hämtade henne från den "gamla" skolan, St Thomas', där hon gått på förmiddagen: Vi hade bara tre kvart på oss från det att den skolan slutade tills det att det ringde in på Walthamstow Hall (Wally Hall). Där emellan skulle vi, förutom att transportera oss, hinna hem, äta mat och byta om till skoluniform.

Olivia hade sedan tidigare meddelat att hon minsann inte tänker ta på sig nån rosa klänning.
Men hon hade tydligen accepterat att den är röd och vit-randig - om man tittar noga, och slevade i sig maten och drog glatt på sig klänning, kofta, vita strumpor och svarta finskor - allt enligt uniformsreglerna, som detaljstyr allt utom färgen på underbyxorna.
Jag hade lite ångest när jag lämnade henne - hur tusan skulle hon kunna hålla isär alla de nya flickorna som alla ser exakt likadana ut i sina skoluniformer! - och satt hemma hos min kompis Sarah, som bor just bredvid skolan, hela tiden, rädd att telefonen skulle ringa. Men det gjorde den inte, och när jag hämtade Olivia var hon mycket nöjd. Både lärarna och flickorna var snälla, och hon hade fått en kaka till fika. När vi kom hem bytte hon genast strumpor till Spiderman-dito, men vill faktiskt behålla klänningen en stund till! Här äter de lite yoggi som mellanmål.

Sedan fick hon syn på sin äslkade lille nallen. Hon förklarade för honom: Nallen, i min stora skola har jag en egen låda och där kan du få ligga när jag leker, om du vill följa med mig någon dag. Men nu måste jag gå upp och byta till Spiderman-tröja, för i en sån här klänning är man inte cool.

Och därmed gick hon upp och bytte skepnad till sitt normala jag.
Vera-Mei blev överlycklig när hon lyckades få på sig Olivias nya fina svarta skor.
Sedan var vi ute och lekte, på studsmattan och altanen. Flickorna leker allt bättre tillsammans.
Vädret har varit härligt men blåsigt i dag, och det kändes nästan elakt att dra in flickorna från trädgården. Vi hade dock en del att hinna med före sänggåendet.
Lite rockande blev det före badet.

Olivia är en riktig fena ...
... och Vera skrattar så hon kiknar när ringen inte vill fastna vid hennes midja utan bara ramlar ner på golvet!
Töserna tvättade håret i badet. Med facit i hand borde de ha fått bada efter middagen, som Olivia specialbeställt för att fira att hon börjat ny skola: Pannkakor med chokladglass.
Pudding (brittisk engelska för efterrätt) ville hon också ha:
Popcorn! Till det blev det lite Emil innan Olivia stupade i säng. Vera-Meis nattsömn börjar bli bättre, peppar peppar, och jag har kommit på hur man får henne att inte skrika vid sänggåendet: Ligga bredvid och låtsas sova. Helt okej så länge det inte blir som med Olivia, som vi alltid låg hos i början - sövningen tog allt längre tid och tillslut somnade jag och Mats innan Olivia gjorde det.

måndag, maj 14, 2007

Snart är hon vår på riktigt!

Lördagsgodis - veckans absolut mest intressanta händelse. Här trycker flickorna fram Smarties ur varsin godismaskin. Koncentration är som synes djup.
Ja, snart är Vera-Mei vår på riktigt. Tingsrätten har (i rekortfart) godkänt vår adoption och om ett par veckor har besvärstiden gått ut - och Vera är svensk medborgare och är vår legala dotter. Härligt! Det tog bara ett par månader! Med Olivia tog det närstan fem månader, trots att vi tjatade.
Pastamätning.
Ett sätt att hålla flickorna sysselsatta när de väntar på maten.

Spagetti och köttfärsås är mums!
Pappa fick hjälp att tvätta bilen i söndags. Det duggregnade lite ute, men det var inte bara därför regnställen åkte på.




Vera-Mei med den obligatoriska snorkråkan. Måtte vi bli friska snart!
Flickorna lekte med play-dough i dag på eftermiddagen. Det var efter Veras 1,5 timmar långa nap. Hon har sovit otroligt dåligt de senaste nätterna. Det känns som att hon gråter precis hela natten och hela familjen är helt slut på morgonen. Den enda som är pigg är Olivia, som sover som en stock som alltid.
Veras dåliga nattsömn innebär också att hon är jättegrinig på dagen ... man kan få spader för mindre.
Efter sin nap i dag har hon iallafall varit idel solsken. Hoppas hon sover bättre i natt. Det kan ju ha att göra med att hon är förkyld, hoppas det, för då går det ju snart över.
Vi hade vår svenskträff i dag på eftermiddagen. Vera och Olivia fick presenter av familjen Axelsson som uppvaktning för att de fått syskon. De fick jättefina armband och hårspännen - Olivia gav genast bort sitt, förstås, men Vera blev jätteglad. Det är faktiskt roligt med en flickig flicka ibland! Olivia sken upp först då hon hittade två par spidermanstrumpor i sitt paket. Hon har haft dubbla strumpor på sig i kväll, eftersom hon inte kunde bestämma sig för vilka som var snyggast.
Nu är det nattning på gång en trappa ned, så jag får väl visa mitt intresse - även om Mats verkar klara det utmärkt på egen hand!


lördag, maj 12, 2007

De senaste dagarna

Flickorna blev jätteglada när pappa kom hem. Nu är han här tills mitten av nästa vecka. Sedan ska han till Göteborg igen.
Pappor är bäst på att brottas.
Ia hjälper pappa att laga omelett till frukost.

Snorvalpar är vi allihopa just nu.
Spidergirl.
Vera dukar.

Hon älskar gosedjur.

Olivia lånar mammas tandborste.
Ett av de sällsynta tillfällen då flickorna sitter lugnt och fins och kollar i böcker. Njutbart.
I kväll ska vi på middag hos Charlotte och Colm. Det är vuxenmiddag, men vi tar med barnen och ska försöka söva dem i vagnarna. Det blir ett genrep inför nästa helg, då vi ska ha stor svenskfest utan barn. Mats är bortrest så jag får ta med barnen själv och försöka lägga dem. Funkar det inte får jag stanna hemma, vilket vore tråkigt.
Urk, nu spöregnar det. Vart tog sommaren vägen?

torsdag, maj 10, 2007