torsdag, maj 24, 2007

Febertoppar och toppenvader

Det ar torsdag kvall och jag sitter i soffan med Mats jobbdator i knat. Pa vinden, dar vi har den vanliga datorn, ar det 800 grader efter en solig dag med en temperatur pa drygt 25 grader. Det ar daligt isolerat och ar iskallt pa vintern och stekhett pa sommaren.
... fredagen ska visst bjuda pa regn, kan jag genast upplysa avundsjuka svenskar om ...
Veckan har varit si och sa. Jag vaknade pa mandagsmorgonen med feber och illamaende. Tillbringade hela dagen liggande. Tack och lov att Mats var i stan, han kunde bade hamta och lamna Olivia fran skolan. Jag madde varkligen pest och hade over 39 grader pa eftermiddagen. Vi ringde aterbud till Pias och Emilys kombinerade fodelsedagskalas och jag sov sa sott sa vid halv attatiden pa kvallen, da jag egentligen skulle ha varit pa kvartsamtal pa Olivias skola. Pinsamt! Jag glomde totalt bort det.
Pa tisdagen var febern lite lagre, men jag madde fortfarande valdigt illa. Lyckades i alla fall ata lite. Totalt en skal yoghurt och tva toast under hela dagen. Mats hamtade och lamnade Olivia igen. Vi hade besok av Clare och hennes soner John och Daniel pa eftermiddagen. Eftersom vadret var fint kunde vi vara i tradgarden och Clare var inte orolig att bli smittad. Det var kul for flickorna att det kom nagon och halsade pa. Barnen lekte pa studsmattan, vi hade picknick och lekte horsehunt (en gommer en leksakshast och de andra letar upp den, som gomma nyckeln ungefar).
I gar var febern borta, jag madde fortfarande illa men kunde ata nagot sa nar. Olivia gick sin forsta heldag i den nya skolan, Wally Hall. Hon var mycket nojd, det hade varit roligt och hon hade lart sig spela ett laskigt dinosauriespel. Nar barnen gar heldag far de ata lunch i skolan. Maten var jattejattegod, berattade hon. "Men vi fick inte ata i klassrummet, vi fick ga till en sorts jestaujang. Jag fick paj med sas till, det var jattejattegott. Och sa fick vi pudding. Cake with icecream! Jag fick en sticker for jag var sa duktig och at upp all min mat."
Suck. Anda hade jag fredagen innan understrukit for hennes huvudlarare att hon ar laktosintolerant och inte ska ata graddiga saser (nu vet jag iofs inte var i den jattejattegoda sasen) och att hon inte ska ha vanlig efterratt utan frukten. Jag talade ocksa med Olivia om det pa morgonen innan hon gick.
Olivia sager att hon inte vagade fraga efter nagot annat an det hon bjods. Sedan fattar val jag med att hon garna vill ha kaka med glass som de andra barnen.
Men man kan inte lagga det pa en fyraarings ansvar att halla koll pa detta. Det ar lararnas ansvar. Jag menar, tank om det vore notallergi!
Suck. Igen. Jag ska tala med lararen i morgon, da Olivia gar halvdag. Ar hon den enda i klassen som inte ater onyttig pudding (de har efterratt varje lunch, och varfor da kan man ju fraga sig i ett land som narmar sig amerikanska nivaer vad galler overvikt bland barn) kan det kanske ocksa vara svart att vara The odd one out. I sa fall kan jag garna stalla dit en bytta laktosfri glass da och da.
I dag har Olivia varit en stund hos dagmamman. Sedan var det taekwondo. Jag var orolig att Olivia inte skulle orka, for hon bestamde sig for att det var dags att ga upp vid halv sex i morse. Lagg till det att Vera har skrikit i omgangar hela natten, sa kan du tanka dig hurpass trott mamman ar (fast jag fick faktiskt en timme av Mats i morses) ... men det gick bra. Men har hemma senare hade jag tva riktigt trotta och griniga flickor. Nu sover bada emellertid, de slocknade pa nolltid vid 18.40 resp. 19.00. Mats ar pa cocktailparty vid Ostindiefararen Gotheborg, som ligger i London for tillfallet. Stackars. Jag hade inte haft nagot emot att ga i hans stalle. Det ar Mum's night out med Kippington Strollers, lekgruppen dar jag var med i kommitten tidigare, men tyvarr kan jag ju inte ga dit heller nar Mats inte ar hemma. Jag och Vera var forresten pa Kippington Strollers i gar och Vera tyckte det var jattekul. Jag var radd att det skulle vara for stokigt for henne, men nejda. Hon stortrivdes.
Vera pratar enormt mycket nu, men det mesta ar fortfarande obegripligt. Hon ar nog inte riktigt fardig i munnen att uttala allt. Hon forsoker saga buss, men det blir mer buv. Hon sager mycket titta-pa-den, titta-dar, titta-pa-det och sa vidare. I dag gick hon runt och ropade efter mamma, och nar hon sag mig sa hon "dar du var" - lat det som i alla fall. I sa fall har hon borjat konstruera egna meningar! Jag vantar mig en explosion av snack de narmaste manaderna, och njuter av varje tyst minut jag far ha tills vidare:-)

Inga kommentarer: