Who are you?

Ännu en lugn och mysig dag. Mormor lär flickorna spela dataspel via Bolibompa.
Mei-Mei är just nu bara Douglas flicka. Ia är Mormors flicka. Ia tröstar: När Mormor har åkt hem är jag din flicka igen, mamma!
Mera dataspel. Fast vi har faktiskt också varit ute på stan, varit på Sainsburys och dessutom på puben i dag.

Vi pratade i dag om vem som är inne och läser min blogg. Några av er lämnar kommentarer ibland; Katarina och Oscar till exempel. Enstaka kommentarer har jag fått från Gunnar (i går!), Ciss och senast Eléne. Morsan och Farsan har med stor möda lyckats knåpa ihop enstaka kommentarer.
Några vänner genom adoption vet jag är inne och läser, som Lenita - nytillkommen besökare, välkommen, mejla gärna nån gång! - och Liselotte - än en gång stort grattis till barnbeskedet! Jag tror mig också vet att flera ur våra adoptionsgrupper besöker oss, och så förstås kompisar här ifrån England (Åsa uttryckte det såhär: Man behöver ju nästan aldrig ringa dig längre, Bea, jag vet ändå hur du har det. Åsa, ring snart, snälla!).
Plötsligt har jag en läsare i Charlotte, North Carolina, och det måste vara Katarinas kompis som nyss flyttat dit. Hoppas allt gått bra! Upplands Väsby måste vara faster Krika, alla gotländska besökare är ju lätta att gissa sig till och i Umeåtrakten känner jag bara tre familjer.
Men så har vi några gåtor. Vem av mina dagliga läsare bor i Balltorp? Kinna? Eslöv? Och vem har uppkoppling i västra Derome?
Stockholm, Gävle (förutom lm, det är morsans jobb), Frölunda och Lerum är andra jag är nyfiken på.
Precis som Tumba och Bors - and who are you in Toronto?
Please introduce yourself, I would like to know more about who I'm writing for!

Mormor är här!

Olivia hjälpte till med dammsugningen i går inför det att mormor och Douglas skulle komma. Vi städade och gjorde fint på morgonen.
Sedan kom Charlotte med sina tre barn och kaoset var tillbaka. Men det var så roligt för barnen att träffas - och för mig och Charlotte också för den delen - så det spelade ingen roll. Vi hann ju som redan skrivet dammsuga. Maja och Mei-Mei hade förstås matchande frisyrer.
Sam och Ia klädde i vanlig ordning ut sig till Spiderman. "Vi jagar spiders och räddar bebisar", förklarade Ia.

Ja, säg den spindel som inte blir rädd för de här två!
Barnen åt lunch och Mei-Mei impade genom att äta med pinnar. Hennes back pack skulle stanna på. Mei-Mei har fått upp ögonen för Dora.
På kvällen kom sedan Mormor och Douglas. Flickorna blev överlyckliga, och inte blev det sämre sedan resväskan tömts på presenter! Äntligen fick Ia en cowboy-utstyrsel, och vad viktigare är, en pickadoll. Mei-Mei fick också en. Undrar hur de lär sig leka med vapen, de har i alla fall aldrig fått se något på tv här och vad jag vet visar inga av mina vänner våldsamma filmer för sina barn. Ia går ju dessutom på flickskola. De snappar uppenbarligen upp det mesta.

Mummy, d'y'know, only boys can be cowboys, isn't that right, sa Olivia lyckligt.
Mei-Mei fick Pippikläder som hon blev jätteglad för, men kanske inte lika lyckorusig som Ia blev för sina grejer.

I dag har varit en seg dag med kyla och snöglopp. En kort promenad, det var allt i utomhusaktivitet som blev av.

Morsan har fortfarande väldigt ont i armen stackaren, hon vred ju axeln ur led i början av december. Jag tyckte hon skulle prova lite snygga kläder på rean, men hon kan knappt få på sig en jacka utan hjälp så onödiga klädbyten är inte populära just nu.

En god avslutning på 2007

Olivia rockar loss på Nyårsaftons morgon.
Vi (plus familjen Glyrskov) träffades vid halv sex hemma hos familjen Axelsson i går kväll. Anette körde lite bilbana med barnen.
Ia och Mei-Mei var helt fascinerade. Vi hade ju tänkt köpa en bilbana i julklapp till Olivia men det blev inte av. Men när hon fyller fem ska hon i alla fall få en, för hon tycker det är jättekul!

Barnen åt först, lasagne och sedan glass. Efter det mutade vi dem kvällen igenom med tv och godis. De hade riktigt kul och det var inte mycket gnäll alls, de lekte fantastiskt bra.

Vi vuxna fick delikatesser till förrätt (rökt lax, räkor, blinier med löjrom och andra små godsaker) till förrätt. Huvudrätten, som jag stod för, var ugnsbakad torskrygg med citron- och timjansrisotto, stekt sparris och sallad. Efterrätten var hembakt brownie med glass och jordgubbar. Vi drack champagne rakt igenom och Lars räknade till åtta tomflaskor i dag på morgonen. Inte så konstigt att vi är lite trötta i dag ... men gott var det!
Mei-Mei var visst också törstig.
Detta är minuterna före tolvslaget. Barnen slocknade ett efter ett och när vi skålade in det nya året var bara hälften vakna: Ia, Mei-Mei, Laura och Silje. Humöret var det dock inget fel på!

Eftersom alla klockor gick olika räknade vi ned framför tv-ns sändning inifrån London. Vilken folkmassa! Det skulle vara kul att vara där en gång. Men de närmaste åren är jag fullt nöjd med att fira på familjevis och jag måste säga att detta var en riktigt lyckad kväll. Gott, lyxigt, trevligt - vad mer kan man önska?
Jag och Mats satte barnen i vagnarna och promenerade hem sedan vi tömt nyårsskålen. Olivia, som inte sovit på dagen i går, somnade i backen upp för Granville Road. Mei-Mei hade ena ögat öppet ända tills vi var hemma vid tjugo i ett. Vi tog av barnen ett lager kläder och tippade dem i säng. Mei-Mei drömde lite på morgonkvisten (hon gör det nästan varje natt, gråter lite och ropar efter mamma) och lyckades väcka övriga familjen. Mats och Ia gick ned vid halv åtta, jag låg och drog mig en halvtimme till. Väckarklockan, dvs Mei-Mei, snarkade sedan vidare till halv tio. Jag, Mats och Ia har tagit tupplurar i skift under dagen. Mei-Mei somnade aldrig och vi lade henne i stället redan klockan sex i kväll. Hon somnade som en stock! Ia kommer nog inte heller att protestera särskilt mycket när det är dags för henne att lägga sig om en liten stund.

I morgon är en vanlig dag igen och Mats jobbar, men vi andra har mycket att göra. Vi ska handla, städa och göra iordning, för i morgon får vi gäster igen: Mormor och Douglas!

Gott nytt år!

Gott nytt år alla vänner!
Hoppas att ni får en riktigt härlig festkväll med massor av god mat, glitter och champagne.
Särskilda hälsningar också till er kända och okända som kommenterar min blogg ibland!
Kramar från mig och hela familjen Karlsson

Näst sista dagen för i år!

Kanske blir det också det sista blogg-inlägget för i år. Mats berättade nämligen nyss att han jobbar i morgon. Heldag. Va! Hoppsan, där rök den planerade lunchen med champagne och löjromstoast, mitt långa bad, min håruppläggning och min lugna eftermiddag med matlagning och champagnesippning. Hmm. Vi ska på middag hos familjen Axelsson i morgon kväll och jag ska stå för huvudrätten. Det blir att fixa mat med vänsterhanden samtidigt som jag särar på barnen med högerhanden och försöker få till en snabbdusch någonstans mitt på dagen. Men det ska säkert gå det också!
Vi hade en lat förmiddag i dag. Jag åkte till Sainsburys och storhandlade. Sedan åkte vi till Nizels. Flickorna var i crechen (dagis man betalar per timme) mellan tolv och ett. Det var Veras första gång och hon var mycket skeptisk till en början. Efter att ha suttit som en liten apa kring min hals i fem minuter ville hon plötsligt gå ner till Jie-Jie (storasyster) och hade sedan haft jättekul resten av tiden. Jag var mycket emot det där med creche när vi först kom hit, men åtminstone den på Nizels är väldigt bra, med hög personaltäthet och det är alltid samma personal. De är jätteduktiga och Olivia har alltid älskat att vara där. Det var för övrigt hon som har tjatat hela julhelgen om att få vara i crechen innan skolan börjar igen.
Efter det att jag och Mats tränat och vi hämtat barnen åt vi en snabblunch (sandwiches, vi är ju i England) och Mats och flickorna tog sedan ett bad (fortfarande på Nizels). Mats tillbringade större delen av tiden i bubbelpoolen och bastun, och jag satt på kanten och kollade barnen. Lite orättvist att barn inte är välkomna i bubbelpoolen!
Det är helt otroligt vilka framsteg Ia och Mei-Mei gjort i och med Kenyaresan. De är som två fiskar båda två och inte ett dugg rädda att få vatten i ansiktet och håret.
När vi kom hem åkte Mats till driving rangen för att slå lite bollar. Han har blivit SÅ duktig nu (enligt egen utsago). Jag och flickorna spelade fotboll i trädgården i en halvtimme och de avslutade sedan med en stunds studsmattehoppning. Nu kollar de Djungelboken för femtielfte gången i rad. Båda är less på den men de är som barn är mest och vill helst ha samma rutin varje dag. Samma tv, samma saga och samma allting. Som mamma blir man inte så lite uttråkad emellanåt, för ingenting är ju kul om inte mamma eller pappa sitter bredvid!
Olivia har alltid varit en bollbegåvning. Äntligen har Mei-Mei börjat lyckas sparka en boll. Hon har dock långt kvar till Ias nivå. Ia vill så gärna spela fotboll och hon står i kö till en träning, men där är mest killar i fem- sexårsåldern och jag är rädd att hon skulle bli överkörd. Jag ska ta ett nytt tag med det där och se om jag kan hitta en klubb som riktar sig mer till tjejer.

Mellandagar utan stress

Moonboots. Lika kul för varje generation!
Djungelboken är flickornas senaste favorit. Den går varje kväll. Här dansar flickorna till King Louie's I'm the King of the swingers here ...
Och här går de med i elefanternas dawn patrol.
Detta är i dag på morgonen när vi leker kurragömma. Syns inte, finns inte - Olivia och Vera kan gömma sig hur många gånger som helst under täcket och tror varje gång att jag inte ska kunna hitta dem. När pappa är med hyssjar Olivia högt och tydligt på honom och instruerar att han inte får låta fötterna sticka ut så att mamma kan se. Alltså, ofta tycker vi att barnen är så fantastiskt intelligenta, men andra gånger undrar man!
I dag var vi på drinks party hon Ruth and John, som har huset nedanför oss. De är pensionärer och har bott i Sevenoaks hela sitt liv, de är med andra ord mycket etablerade. Övriga gäster (runt 70 personer som hinkade champagne under utsatta två timmar) tillhörde antingen också de Sevenoaksveteranerna eller så var de någon form av makthavare här i hålan. Och så vi ... men vi delar å andra sidan ett staket med Ruth och John.
Ia och Mei-Mei gjorde succé i sina Kinaklänningar och hade hur kul som helst tillsammans med Ruth och Johns barnbarn, två flickor på nio och elva. Och så fanns det förstås en outsinlig källa av juice samt chips, korvar och minipizzor!

Mer, mer jul!

Kungen hjälper sin queen att få tiara och örhängen på plats.
... och sedan dansade de natten lång ...

Man kan undra vad drottningen har fått i sig eftersom hon trillar gång på gång! Jag lovar, hon har inte mer än luktat på glöggen!
Det är härligt när de leker så fint tillsammans!
Mysiga nya sittplatser att luta sig tillbaka i när man njuter kvällsmjölken och kollar lite tv. Tomten gav dem också varsin riktig kopp, så förhoppningsvis har vi snart fasat ut nappflaskor och sippycups. Fast helt ärligt så älskar de sina flaskor.

Mats onda rygg hindrar inte honom från att slappna av. Värre är det med Ulrika (faster Krika) som blivit jätteförkyld och ligger nedbäddad med 39 graders feber. En sådan otur. Och i morgon åker våra gäster hem. Det kommer att bli en svår chock för Olivia och Vera-Mei, som på nolltid vant sig vid att ha Farmor att leka med från morgon till kväll.
I dag har de bland annat målat gipsfigurer som vi gjöt i går.

Vi har varit ute på promenad i det härliga vårlika vädret (åtta plus, solsken och nästan vindstilla, fåglarna sjunger som tokiga!) och flickorna har hoppat en stund.
Och nu pärlar de. Det är verkligen härligt att ha sådana här slappa dagar!

När juldagsmorgon glimmar ...

Nåja, julaftons morgon. Ia och Mei-Mei rusar ned till Farmor och faster Krika och låter snällt sina föräldrar sova en stund till. Bara det är en julklapp!
Ia tog visst plats på madrassen vid faster Krika efter en liten stund.

Frukosten var helt delikat: Rökt och gravad lax med tillbehör, gott bröd och -svensk- prästost, skinka, senap, scrambled eggs och kaffe. Och Bucks Fizz, champagne och nypressad apelsinjuice (fast vi nöjde oss med tropicana)! Så kan man också börja dagen!
Sedan gick dagen i sakta lunk. En kort sväng på stan (det är vanlig dag här) och Mats tog flickorna till driving rangen.
...lite yatzy...
...smaskig jullunch och telefonsamtal att ringa ... och denna väntan på tomten, för när skulle han dyka upp? Presenterna under granen var enormt frestande för de små pillefingrarna på Ias och Mei-Meis händer.

Tills slut kom ändå tomten - just när Mats var ute och sprang! Vilken otur! Mei-Mei genomskådade bluffen och det gjorde antagligen Ia också, men hon är gammal nog att fatta att man helst vill tro att det är sant, trots att jag har berättat att det bara är en vanlig man där bakom skägget.
Alla ville förstås sitta i farbror tomtens knä, trots att han såg lite skum ut i sina brillor - han hade visst blivit lite bländad av all snö på Nordpolen.
Ias och Mai-Mei rev upp sina paket och skulle sedan leka med ungefär allt på en gång. Olivia blev lite överväldigad och började gråta efter en stund.
Beanbags till barnen - härligare kan det knappast bli! Nu ska de tippas i säng och vi vuxna ska ge oss på julmaten igen. Men först ska förstås Ia strö magic dust på gräsmattan och Mei-Mei slänga ut en morot, så att den engelske tomten och Rudolf hittar hit med fler paket att stoppa i strumporna via skorstenen i natt (hur går det till egentligen?).

Jag, Kerstin och Ulrika gick en sväng till en bar här i närheten och tog en drink förut. Det var skönt att röra lite på sig. Vi drack Cosmopolitan - och det tog en stund att få till för barpersonalen. Det var jättegott, men vi blev alla lite luriga. När jag betalade frågade bartendern om drinkarna var goda. Jadå, men starka eller hur?, sa jag. Jo, de hade råkat hälla i för mycket sprit, men de hade kommit fram till att eftersom det är julafton så kunde vi få drinkarna sådana. Hoppsan!

Tre bilder från julfirandet i Varberg. Simon med Leon och Gidis äter lunch hos morsan.
Morfar/Farfar (pappa Lasse) kom på besök med paket. I kväll är han tomte hemma hos Swansons, ett uppdrag förknippat med livsfara eftersom Swansons hund tidigare i år attackerat, demaskerat och bitit en tomte vid firandet av lillejulafton.
Och detta är från julaftonskvällen. Min mormor och morfar, moster Pia och kusin Johan har sällast sig till gänget. Gunnar är i antågande.

God Jul allihop!