Helg

Ja, så har ytterligare ett gäng dagar susat förbi. Jag har jobbat, då blir det inte mycket tid över till bloggen. Mats är i alperna och åkerskidor. Barnen är ute och leker med Lovisa och Lilly i stenbrottet. De leker i en container med grus ... blir otroligt dammiga och smutsiga, men förhoppningsvis transporteras snart containern bort och barnen övergår till att skaffa sig gräsfläckar i stället.
I går var det tennis och i dag var det simning. Upp i ottan, alltså! Barnen är som alltid pigga på morgonen, till skillnad från deras mamma. i går vkäll var det melodifestival. Lovisa hade sleep over här. Hon kom fulladdad med godis och vi hade chips. Oj, så de kalasade!

Olivia och Mei-Mei brukar normalt äta sitt lördagsgodis efter lunch, så de fick dubbla omgångar. Här myser de med sina godispåsar (ska inhandlas på Hajen, de har tydligen bäst utbud) och lite iPadande. Jag har just fattat att när folk i Sverige säger padda, så avser de iPad.

Uppvärmning i bastun inför simningen i dag. Särskilt Mei-Mei fryser så in i helskotta att åtminstone halva simträningen blir en plåga för henne. Därflr har jag i dag beställt sim-våtrdräkter till barnen. Hoppas att det blir bättre sedan.

Jag har fått hedersuppdraget att fota omslaget till Annas doktorsavhandling. Vi hade en liten fotosession med vin (hej hopp!) i går och på kvällen och i dag har jag jobbat i photoshop med bilderna. Nedan är min favorit.

Nu återstår att se om Anna gillar bilderna och sedan om de blir godkända - tydligen har Lunds universitet stramat upp reglerna kring utförandet ganska rejält.

Mer vårkänslor!

Lucy och jag stötte på en annan gårdshund på vår promenad runt fästningen nyss. Arrak, en 14-månaders pojke. De blev förstås stormförtjusta i att få leka med varandra! De hade superroligt och det var så tydligt att de lekte på samma sätt.

Inga sura miner, trots att det ser lite så ut!
För övrigt, det var Lucy som bestämde, trots att hon är ett halvår yngre!

Ledsen, Kiruna

... men det blir allt mer uppenbart att Radiotjänst finns till endast för att ni ska ha sysselsättning där uppe. Med all respekt för att ni behöver arbetstillfällen, så tycker jag ändå det är dags att skrota Radiotjänst och lägga tv-avgiften på skatten, eller snarare att finansiera public service av skattepengar allena.
Den som väljer bort tv har genom åren blivit jagad med blåslampa, eller, nåja, uppringd, besökt och bombarderad med insinuanta brev. Jag testade det själv under ett par års tid. Det var befriande att inte ha tv, tyckte jag, som jobbade om kvällarna och annars fick mig underhållning och nyheter genom tidning, radio och helt vanliga böcker. Men Radiotjänst trodde mig inte, förstås, och jag blev så sur att jag till slut ringde upp dem i Kiruna och bad dem sluta kontakta mig, för jag hade faktiskt ingen tv!
Den förändrade mediebilden under det senaste decenniet kan mycket väl i förlängningen innebära att de som i dag är unga aldrig bryr sig om att skaffa tv. De kanske nöjer sig med sin dator och sin telefon. Jag tror det är mycket troligt. Eller, tv:n och datorn kommer kanske snarare att vara samma apparat.
Detta tror jag att Radiotjänst också tror. Varför skulle de annars först erbjuda en gratis-app och sedan planera indrivning av tv-licenser från alla som har surfplatta eller smartphone, men ingen tv?
Douglas är en av de som retar sig otroligt mycket på detta just nu. Jag förstår honom. Han har en lya i Göteborg - utan tv - men bor mestadels hos min mamma här i Varberg. Nu måste han betala tv-licens trots att han inte har någon tv. Det är ju hål i huvudet.
Missförstå mig inte. Som jag skrev tidigare, jag gillar public service och vill absolut ha kvar de statliga kanalerna, gärna med mer tyngd i tablåerna, för innehållet har blivit allt mer likt det i de reklamfinansierade kanalerna, tycker jag mig se nu när vi har flyttat tilbaka till Sverige.
Så, här är den enkla lösningen. Skrota Radiotjänst - bara det kommer att spara en hel massa pengar. Lägg sedan resten på skatten.
En och annan vill här påpeka att det blir ju orättvist, för i ett hushåll kanske flera betalar skatt trots att de bara har en tv. Då får ju de betala mer totalt än en person i ett singelhushåll.
Ja, men hallå, var lite solidarisk. En person i singelhushåll pröjsar på egen hand hyra, el, tidning, sophämtning, försäkring, alla fasta avgifter. Om den personen (precis som fattiga studenter, pensionärer och andra med låg inkomst) får betala lite mindre i tv-avgift än du och jag, så är det faktiskt inget att uppröras av.

Vårkänslor

Tänk, så glad man kan bli av att se en sådan här gatsopningsbil! Våren står för dörren! Äntligen ska vi slippa allt jäkla grus. Jag fylls av vårkänslor, till och med mer än när jag köpte mina första buntar påskliljor i år.
Åååh, nu kommer den lilla bilen åt andra hållet ...

Men det är fortfarande kallt om nätterna. I morse var det vitt av frost över allt. Lucy tyckte det var kallt om tassarna när vi följde barnen till skolan, men inte kallare än att hon kunde käka lite kaninbajs i slänten här utanför när vi kom hem, allt medan solen steg över Rantzauklippan.

Jag sov ju över i Göteborg natten till söndagen. Douglas hade spelat i Jönköping så han sov där också. Vi slog till med en mycket smaskig frukost på Brogyllen på morgonen. Inte ofta jag har sådan här lyx!

Alltihop plus några nybakade brödbitar upptill ... sedan var jag mätt ända till kvällen!
Vasaloppesresultatritandet ska jag berätta om en annan dag. Jag vill inte förstöra mitt goda humör!

Kalla killar

I går var det riktigt härligt vårväder, om än lite blåsigt. Efter en långpromenad bortom Påskbergsskogen följde Morsan och Douglas med hem hit och firade tennbröllop med mig! Mats var på after work med jobbet och jag skulle hämta Olivia från ett kalas klockan nio, så kvällen blev lugn. Men när Mats kom hem och Olivia var i säng korkade vi upp en flaska Bollinger!

I dag är det ett par plusgrader och hård, iskall vind. Jag blev riktigt frusen först på morgonen när barnen spelade tennis, och sedan när vi gick runt fästningen med Lucy. Där emellan har jag hunnit träna, så då blev jag varm.

Kalla killar såg vi i havet, okej för att de verkar ha rejäla dräkter på sig, men ändå! Surfa mitt i vintern!

Nu ska jag snart ta tåget till Göteborg. Jobb, till klockan ett i natt, vilket innebär att jag sover över. Får se hur jag slår ihjäl dagen i morgon.

Tennbröllop i dag!

I dag är det exakt tio år sedan jag och Mats gifte oss i kyrkan i Varberg. Festen som följde är fortfarande den roligaste jag har varit på!
Nu ser vi fram emot fler lyckliga år tillsammans.

Fina töser

De senaste dagarna har varit höljda i dimma med massor av rimfrost som följd. Jag har mestadels följt skådespelet på avstånd eftersom jag vrickade foten härom dagen. Ordentligt med vila, högläge och kryckor som stöd har emellertid gjort susen och jag kunde redan i går röra mig nästan som vanligt.Tummen är dock fortfarande svullen, ond och blålila.

Och de var ju tur, för i går var det dags för morfar Bertils begravning.
Vi bestämde oss för att ta med flickorna. Det är första gången för dem, sedan de var pyttesmå. Kändes som att det är dags för dem att börja förstå att döden också är en del av livet. Lagom att börja med min morfar, som de kände men inte stod jättenära. Så vet de vad det handlar om ifall något värre inträffar.
Jag pratade med dem innan om att många kommer att gråta, att det kommer att vara vackert men sorgligt, hur lång tid det kan tänkas ta och om vikten att vara tyst.

Barnen skötte sig SÅ bra. Exemplariskt. Mats och jag var mycket stolta över dem. De hade en del frågor under begravningsakten, men viskade dem mycket tyst och satt lugnt och stilla i övrigt. De gjorde sitt bästa att sjunga med i psalmerna, men ärligt talat, vem klarar av att sjunga i den tonarten?
Vi klev in i kapellet i dimma och råkyla, men 45 minuter senare, när vi klev ut, sken plötsligt vårsolen och all rimfrosten hade smält bort som i ett trollslag.

Efter gudstjänsten var det fika på Villa Socitén, en del av Socitén här bredvid där jag aldrig tidigare varit inne. Vi var nog runt 35 personer. Smörgåsarna var mycket goda och flickorna var särskilt förtjusta i princesstårtan - tidigare har de inte tyckt om svenska tårtor särskilt mycket utan föredragit torra amerikanska. Det blev en trevlig stund och mormor verkade piggare och på bättre humör än på länge. Synd att det ska till en begravning för att pigga upp!
Vi talade också lite om morfar. Olivia och Mei-Mei förknippar honom med uttrycket "fiiina töser", som han sa ungefär 25 gånger varje gång han träffade dem. Och det hade han ju rätt i!
Min kusin Johan berättade om när han skulle städa ut ett förråd åt mormor och morfar för ett par år sedan. Han ringde på på morgonen och bad morfar lite snabbt om nyckeln till källaren, och den fick han. Sedan hade morfar gått in till mormor och sagt att "det var en trevlig ung pojk här och ville låna nyckeln till källaren, så jag gav honom den. Undrar vem han är?" Det var ganska mycket dagsformen de sista åren, men godtrogen var ha helt klart!
Flera av oss minns också med ett leende den period, då morfar tyckte om att berätta om sina upplevelser i ungdomen, då ha dels slogs i Finska vinterkriget och var i Sibirien, där de var tvungna att tillbringa nätterna uppe i träden på grund av alla hungriga vargar och björnar, och dels om när han åkte till Kuba och träffade Fidel Castro. Under flera års tid berättade han dessa skrönor mycket detaljerat och inlevelsefullt. Problemet var bara att inget var sant! Men för honom var det det.

Utsikten från sovrumsfönstert i dag vid halv sju på morgonen. Tänk, för bara några veckor sedan var det kolmörkt när jag och barnen gick till skolan! Nu går det fort!

Gamla kärringar

... Ska inte leka på isflaken på stranden, inte ens för att glädja sin hund. Då halkar de och gör sig illa. I mitt fall en ordentligt vrickad fot (vänster, som jag fick operera som barn efter att ha slitit av ledbandet, men nu är det inte av! Men tur i oturen ej höger, i vilket ben jag förra vintern slet av korsbandet). Dessutom en stukad tumme, som är tjock och trind som en liten korv och blålila. Jag kan böja tummen en aning och trycka ihop pincettgreppet utan att det gör nästan ont alls, så jag tror inte den är bruten. Det mesta annat gör dock ont.
Typiskt nog är det en magiskt vacker dag, med massor av rimfrost i träden, blek sol och vindstilla.
Och jag kan inte gå.
Väntar nu på Swansons som ska komma med kryckor och sedan ta ut Lucy på promenad. Kanske jag hoppar med dem. Får se om jag kan hålla kryckan med högerhanden på grund av tummen.
Fan. Fanfanfanfanfan.

Hundmöte

I går hamnade jag och Lucy i det stora hundmötet som sker varje morgon vid fästningen. Lucy hade det lite jobbigt eftersom några av de största valparna, Kajsa och Tyra, väldigt gärna vill leka med henne. Det blir lite för mycket för Lucy ibland. I går ville hon gå hem hellre än att leka.

I övrigt var det en härlig dag. Solen har börjat värma nu. Det finns hopp om vår, även om havet börjat lägga sig igen!

Sportlovet

Mats har varit hemma hela veckan, jag jobbade torsdag fredag. Då passade Mats och barnen på att göra sina favoritgrejer, förstås, som att gå till Hamnpaviljongen och käka hamburgare.

 Förutom vpr skiddag i måndags har det blivit en hel del skridskor på vallgraven. Här tillsammans med Mei-Meis kompis Lovisa. Och så Lucy, förstås. Lucy är den mest entusiastiska hockeyspelaren av alla. Hon är för rolig när hon slirar runt på isen i jakt på bollen!

Här kör de runt varandra i en stol. En uppskattad lek, särskilt när Mats puttar på!

Lästid härom kvällen. De var så mysiga när de satt i samma säng och läste varannan sida. Det höll säkert i en kvart, sedan var tjafset igång.
Men i dag har de lekt underbart fint tillsammans. Sådana dagar är härliga, när inte interaktionen handlar om att försöka hitta saker att kritisera den andra för.
I övrigt kan jag berätta att vi hade stora delar av Mats kontor här i onsdags. De kom ner vid halv tre, redan. Vi drack ett glas sumpa här hemma och gick sedan till Kallbadhuset, där jag tog med damerna till vår sida och Mats tog med herrarna till deras. Vi hade mycket trevligt och jag badade tre gånger i det nollgradiga vattnet. Mats var också nöjd med utfallet på herrsidan. Alla badade, till och med Aguinaldo, som är från Angola. Han hade aldrig titdigare suttit i en bastu och tyckte enligt rapporterna att det var väldigt varmt.
Efter badet gick vi hit och åt middag. Allt som allt en lyckad och mycket trevlig kväll. Klockan åtta kom en taxibuss och hämtade upp alla gästerna, så det blev en anständig tid dessutom!
Den här veckan jobbade jag torsdag och fredag. Jag skötte Namnredaktionen åt Håkan, som var iväg och åkte Vasaloppet. Det gick bra att jobba och det var roligt. På fredagen var dessutom Featurechefen hemma med sjukt barn, så jag täckte upp för henne också. Kul att känna sig behövd!
Nu ska vi åka upp till Göteborg igen - party, party, denna gången är det familjen Hånell som bjuder. Ska bli roligt! Vi ska åka upp ganska tidigt för att hinna kolla på lägenheten. Den ska vara tom nu och vi vill veta hur mycket städning vi måste göra. Dessutom glömde jag bort att tidsrapportera för februari ... jobbar inte förrän nästa helg och då är det ju mars alla redan! Så jag tänkte hoppa in på GP och fixa med det också.
Men nu är det festförberedelser som gäller. Packa övernattningsväska, finkläder och en liten gåva till värdparet. Och sminka mig. En timme har jag på mig, så inga problem! Oscar Swanson är här och leker en stund så det är bara glada miner på Strandgatan!