Kusiner, kusiner

I går tog åkte vi till Göteborg och träffade mina kusiner Sofie (nykonfirmerad) och Louise och pappa Ulf igen. Det ösregnade så vi inledde med lunch och fortsatte med en promenad inne i Nordstan. Inte det roligaste stället, men vad ska man göra?
Sedan åkte jag och töserna bussen hem till deras kusiner Maja och Greta. Detta var första gången vi fick träffa Greta. Hon fyller snart ett och håller som bäst på att lära sig gå. Kryper och klättrar gör hon i hög hastighet redan, så det kan bara bli fullare rulle om man säger så!
I Majas koja under trappan.
Titta åt ett annat håll och Greta har redan hunnit upp på bordet!
Maja var lite trött och grinig i början, men efter middagen sken hon som en sol. Tyvärr var hon lite svårfångad på bild och den enda jag fick på henne leende blev oskarp. Men bättre det än inget!

Jag och flickorna tog tåget hem på kvällen och de kom inte i säng förrän vid nio.
Morsan stannade hos Douglas i Göteborg och de är just nu ute på en minisemester i Bohuslän ... de är ju inte vana vid det tempo två unga fröknar kan driva upp, för att inte tala om ljudnivån ... lite dåligt samvete får man ... men morsan säger att hon helt enkelt behövde lite miljöombyte ...
Vi tre hade i alla fall en lat förmiddag och träffade sedan ytterligare kusiner på eftermiddagen: Leon och Gideon.
Nu är flickorna parkerade framför tv:n i väntan på John Blund, som väl tyvärr lär vara sen i dag med tanke på hur länge töserna trynade i morse.
I morgon har vi annat kul att se fram emot: Isabelle och Elliott, och mamma Katarina förstås, kommer ner! Vi har inte träffat dem sedan skidresan i februari och det ska bli så kul att ses igen. Hoppas att det kan bli oftare framöver, de har ju lämnat expat-livet i Houston bakom sig (se Katarinas blogg här - snart börjar hon nog skriva mer regelbundet igen) och flyttat hem till Sverige!

Nytt ord som man plötsligt inte vet hur man har klarat sig utan tidigare: Tamburförlamning.
Det är det tillstånd som vi alla kan drabbas av, men vissa betydligt oftare än andra, och som innebär att man tar på skor och jacka, säger hejdå och sedan står kvar i hallen och snackar i all oändlighet medan värden/värdinnan fortsätter försöker vara trevliga och snegla på klockan utan att det märks. Tamburförlamning, alltså!

Dagen efter

Vi var alla lite trötta i dag, men tackade så mycket för att meteorologerna än en gång misstolkat sina radarbilder och begav oss inåt land för att se vad skogarna hade att erbjuda.
Vi inledde med picknick på rester från gårdagen, vid Skällingesjön.
De två tuffingarna tog förstås ett bad också.

Sedan plockade vi svamp ... hittade enstaka gulingar men desto fler blåbär på det första stället.
Det andra är mer kantarellsäkert och visst växte det en hel del! Vilken lycka!
Här är vårt guld före rensning ...

... och efter. Skörden ska inom en halvtimme få dekorera tre maffiga mackor!
Gårdagens 60-årsfirande avlöpte som planerat och vi hade en mycket trevlig fest. Men, som sagt, det känns i dag att det inte är ofta jag är vaken till mitt i natten, trots att jag inte drack särskilt mycket är jag ganska hängig i dag.
Den gamla bröllopstårtställningen kom till användning.
Douglas med två barnbarn och två bonusbarnbarn.

Festdeltagare.

Fler festdeltagare.
Vilken tur vi hade med vädret, förresten! Det började regna vid halv elva men då hade tillräckligt många gäster gett upp att vi alla fick plats inomhus.
Skål för mig!
Presentöppning.
Vi urskilde fyra kategorier presenter; kroppsrenovering (typ massage, fotvård o dyl), golf, musiknostalgi och alkohol.
Framåt nattkröken.
Douglas barnaskara representerades av Leo och Anna-Lina.

Douglas 60 år i dag!

Firandet inleddes vid åttatiden med frukost på sängen. Jubilaren fick inte ligga och lata sig allt för länge, för redan 9.30 var han inbokad för fotvård på Varmbadhuset (present från Olivia och Mei-Mei). Efter lunch följer bad i Leninbadet på hotell Gästis och därefter mingelparty här hemma i kväll. Fullt upp, med andra ord!
Den som vill gratulera text-ledes kan messa Douglas på 073-354 16 90.
Douglas firade sista kvällen som 59-åring med att gå och lyssna på blues på Societén. Jag och Simon och en kompis till honom var med. Jag ville bjuda på en öl men när jag räckte fram en hundring fick jag den omedelbart i retur eftersom den var "för gammal".
Vaddå för gammal?
Den saknar folieremsa.
Jag surnade förstås till - hade fått sedeln i växel när jag handlade på Kvantum tidigare under dagen. Jag vet inte när de här folieremsorna lades till men har heller inte hört att alla äldre sedlar plötsligt har blivit ogiltiga! Jag menar, det finns ju metalltråd och vattenstämpel i. Banken ska få växla in hundringen i dag tillsammans med en folielös femtiolapp som Douglas hittade i plånboken.

Mei-Mei "The Destroyer" Karlssons senaste tilltag: I går klippte hon av sladden till Mormors telefon i köket.
Suck!
Jag och Mats är övertygade om att hon kommer att göra karriär som tyrannisk vd för en rivningsfirma när hon blir stor!

Swansons och Kneippbyn

Vi hälsade på Eva och Stefan i Kärradal i dag, och fick träffa min kusin Jesper och barnens syssling Oscar. Barnen kom igång att leka omedelbart och det var knappt ett gnabb under hela eftermiddagen.

Förra sommaren lärde Oscar Ia att leka med revolvrar. I år har hon fått lära sig skjuta med pilbåge.

Undrar vad det blir nästa år?
Oscar.
Japanska ostron sprider sig längs västkusten - säkert inte bra för det marina djurlivet men hyfsat kul för såna som vi!

Stefan plockade fram kofot och morakniv och skördade i strandkanten.
Barnen hjälpte förstås gärna till.
Väl hemma insåg vi att de förmodligen var färdigkokta efter att ha uthärdat två veckor stekande högsommarsol i det tio cm djupa vattnet. En geggig, mjölkig sörja rann ut - ingen ville smaka! Men ett annat år kan man ju vara ute lite tidigare, och söka på djupare vatten!

Några bilder från vårt besök på Kneippbyn innan vi lämnade Gotland i förra veckan.

Jag och Mei-Mei i mini-Flumriden ... backen var enormt brant!
Vi besökte förstås Villa Villekulla och Lilla Gubben. Piipi snarkade med fötterna på huvudkudden.

Vi var också uppe på spökvinden men fick avbryta eftersom båda tjejerna blev skräckslagna. De drömde till och med mardrömmar på natten som följde ... visst var det mörkt där uppe men att det var SÅ läskigt! Kanske borde de varna småbarnsföräldrarna? Man tror ju att det ska vara lämpligt för de minsta!


Vi avslutade med ett besök i vattenparken. Olivia ville aldrig gå därifrån!

Tillbaka på västkusten

Efter två högsommarvarma, avslappnande och mycket trevliga veckor på Gotland kom vi tillbaka till Varberg i lördags. Lördagseftermiddagen och söndagseftermiddagen bjöd båda på sol, men i dag ÖSREGNAR det. Fy, så tråkigt! Det gör ju inget med lite blöta ute i naturen men det får gärna vara med måtta.
För en stund sedan släppte vi av Anna, som ska bli vår nya au pair, på stationen för vidare befordran hem till Nyköping. Hon har varit hos oss sedan i går eftermiddag för att vi skulle bekanta oss med varandra innan hon kommer till Sevenoaks om några veckor. Anna visade sig vara en jättesnäll, lugn och rar tjej. Flickorna tycker redan mycket om henne och jag känner mig säker på att det kommer att funka bra när hon kommer till oss.
Veckans stora händelse blir annars att Douglas fyller 60 år på torsdag. Jag ska hjälpa mamma att ordna mingelparty här hemma. Peppar, peppar, att vädret blir bättre så att vi kan vara utomhus!
Jag hoppas också att vi ska hinna träffa kompisar innan det är dags att vända tillbaka till UK. Dags att sätta igång och ringa redan nu, kanske!

Dop och strandliv

Flickorna hjälpte duktigt till med förberedelserna inför dopet med följande släktträff.
Mei-Mei bakar.
Sista minuterna som o-döpt (eller o-dopad, som Olivia säger).
Dopte gick bra, men sällan har väl någon visat underbyxorna så mycket för församlingen som Mei-Mei gjorde. Hon såg att det nlev effekt när hon drog upp klänningen och gjorde sedan inte så mycket mer än visade sina nya, fina Barbapappa-underbyxor.
Emmi och Mei-Mei.

Mei-Mei med gudmor, Faster Krika.
Delar av festdeltagarna.


Farmor och Olivia.

På stranden ... varje dag.

I Lummelundagrottan.

När man tidigare har besök Cuevas del Drach (med reservation för stavning) på Mallorca var detta en besvikelse.

Vi har hälsat på Mats före detta arbetskamrat Birgitta.

I går kväll på Ekstakusten.

Den senaste veckan har det rasat en mycket rolig debatt här på Gotland där vänner av ordning hävdar att det är ett lagbrott att bygga sådana här stentorn av klapperstenen. De liknar tilltagen vid klotter, hävdar att naturens ordning saboteras och arbetar hårt, dagligen, med att riva torn som busiga turister (antas det förstås) har byggt.

Man kan inte annat än skratta! Tänk på alla de stenar som genom åren kastats som mackor ut i havet! Ojojoj! För att inte tala om all den sten som förr i tiden släptas inåt land och byggts hus av!

Norrlandssläkten anslöt till korvgrillningen i går kväll.