Sex år i dag!

Mei-Mei spelar Hippo-game innan vi åkte till svenska lunchgruppens jullunch i fredags. Julfirandet har börjat ta fart, vill jag lova, veckan som gick har jag hunnit med en julmiddag, en julbrunch och en jullunch!


Flickorna provar sina Luciautstyrslar i dag på förmiddagen. Det blir traditionellt firande på söndag hemma hos Ulrika, men jag och Evelina ska ordna Luciatåg på flickornas skola på onsdag morgon! Olivia är mycket skeptisk men jag hoppas fortfarande att hon ska hänga med.

Sex år, ja, så länge är det just i dag sedan jag och Mats lovade varandra evig trohet på rådhuset i Göteborg! Firandet blir modest, med god mat i kväll.

Christmas Play

I dag var det dags för Olivias Christmas Play. Year 1 och Year 2 hade det ihop, och Year 2 hade förstås de mest avancerade rollerna. Olivia hade inga repliker, det hade knappt någon av flickorna i hennes klass, men hon dansade sin spindeldans och skrämde Miss Muffet hur bra som helst, och alla flickor sjöng superfint. Jisses, så de måtte ha övat på detta!

Ia visar sina läbbiga spindelben längst till höger. Det var visst lite dramatik i förrgår då hennes ena ben föll av under generalrepetitionen, men nu satt de fast ordentligt.

Pannkaksmiddag i går kväll. Pappa visar sina dolda talanger.

Den som inte har fått nog av bilder på Olivia kan kolla här, det är en länk till en fotografs bilder från taekwondoshowen förra lördagen. olivia syns på tre bilder, nummer två, tre och sex i den här serien.

Mei-Mei har sitt julspel nästa vecka och då kommer det att bli rättvist i fotofördelningen igen!

Ditt & datt

Några korta rader.

I går kväll på taekwondon kände jag mig ganska kraftlös. När jag gick och lade mig senare hade jag ont i halsen. och i dag på morgonen - nästan ingen röst! Tack och lov har den kommit tillbaka något så när nu, men jag tror jag ska försöka hålla truten så mycket som möjligt i dag.
Till saken hör att Sarah ringde i går innan vi hade svensk lekgrupp här hemma. Hon tappade rösten i lördags och lät fortfarande i går som om hon sugit i sig ett par paket röda Prince i kombination med en hela whisky, och hon undrade om jag verkligen ville att de skulle komma. Så klart jag ville! Tror inte heller att det är hon som har smittat mig, men lite av ett sammanträffande är det ju ändå!

Julen:
Hej, familjen Rudström! Kul att höra av er! Vi stannar här i England över jul, min mamma med partner kommer över en vecka. Så med mindre att ni kommer hit kan vi tyvärr inte ses. Å andra sidan, varför inte planera in en resa till påsk eller så!

I kväll är det Mum's night out med Mei-Meis lekskoleklass. Hoppas jag känner mig piggare tills dess. Just nu lutar det åt att ställa in, men samtidigt är det nog bra att visa intresse och lite god vilja - särskilt sedan jag svek dem alla på Julmarknaden i lördags, då vi ju var på taekwondoshow!

Taekwondo, ja ... Mr Simmonds, vår instruktör, visade sin video från i lördags (betydligt bättre kvalitet än min, kanske kan han mejla över den? Måste undersöka detta.) och berömde Olivia för att hon hade varit så duktig.
Får man skryta lite över sitt barn? Tja, det är ju inte mina egna gener som jag framhåller, så jag tar chansen:
I går fick Ia sin end of term report från skolan. Det är en summering av hennes framsteg i de olika ämnena och kommentarer om hennes styrkor och vad hon måste öva mer på. Rapporten var generellt mycket positiv, men en sak stack ut: idrottslärarens kommentar. Hon skrev:
Olivia demonstrates very good hand-eye coordination in ball skills and has the potential to play sport at a high level. She listens carefully to instructions and enjoys to master new challenges.
Jag säger bara WOW! Jag tror inte lärarna strör den sortens kommentarer runt sig när det gäller femåringar! Vi lade märke till Olivias bolltalang redan när hon var bara två år, då hon plockade upp en barnklubba på driving rangen och matade i väg golfbollar som en kulspruta. Hon kastar naturligt över axeln ("killakast" hette det i Varberg när jag var barn) och missar aldrig en passning när vi sparkar fotboll. För närvarande siktar hon på att bli basketspelare, som Troy, när hon blir stor, vilket väl inte lär hända eftersom hon sannolikt inte kommer att bli längre än runt 150 cm!

Första advent

Vi hade bjudit in Sophie, en flicka i Olivias klass, och hennes familj på adventsfika i går.
Pepparkakorna vi bakade i fredags är redan slut, men jag hade Gille pepparkakor från Ikea som back up.
Lussekatter, däremot, måste man baka själv och det var det ingen som klagade över. Flickorna var mycket effektiva och hjälpsamma.

Vi hade riktigt mysigt och trevligt tillsammans med familjen Berry. De stannade på middag också, jag gjorde köttbullar till barnen och Jansson till de vuxna. Alla tyckte det var gott! Man är ju alltid lite orolig när man bjuder icke-svenskar på traditionell svensk mat.

Barnen kollade på Mamma Mia-dvd medan vi vuxna åt vår mat. Abbas musik är verkligen tidlös. Barnen förstod nog inte så mycket av handlingen men de stod upp och dansade och sjöng till alla låtar de kände igen!

Här är Mei-Mei i leksaksaffären i East Grinstead när vi slog ihjäl tid medan Olivia var på sin träning inför showen i lördags. Mei-Mei vill ha ALLT! Hon går igenom hylla efter hylla och pekar ut samtliga leksaker: Mei-Mei ha den paket av tomten! Mei-Mei ha den paket av tomten! Mei-Mei ha den också paket av tomten! Och så vidare ...

Nu är det måndag morgon, den första december, barnen öppnade första luckan i sina respektive adventskalendrar i dag på morgonen. Förväntan inför jul byggs upp dag för dag och jag älskar att se hur barnen längtar! Olivia är i skolan nu, Mei-Mei är hemma. I eftermiddag har vi svensk lekgrupp här hemma. Sedan i veckan är det Christingle show med Olivias klass - skolan slutar redan nästa vecka!

Taekwondo show

I dag skippade vi helt Wally Halls julmarknad och åkte strax efter klockan 10 till East Grinstead. På slaget 11 lämnade vi över Olivia till Mr Hodson, storchefen, och de andra som håller i Fortitudes årliga Black Belt Extravaganza.
Olivia uppträdde förra året också, då sparkade hon sönder frigolitskivor. I år var hon med i Chongee-teamet. De var två juniorer som var med, plus två lite äldre killar som hjälpte till.
Men Olivia var förstås stjärnan!
Jag och Mats var inte måttligt stolta över henne. Man fick inte fotografera därinne, men jag videofilmade. Videon lade jag sedan över på dvd, men datorn accepterade inte skivan. Sedan spelade jag upp dvd-n på tv-n och filmade med mobilen - men datorn accepterade inte filen på minneskortet (MP4 - har heller aldrig hört talas om det tidigare, så jag kan inte klandra datorn).
Därefter uppgraderade jag mitt telefonkort så att jag kan skicka MMS och skickade filmen till min mejl. Och här är den nu - avkortad, annars gick det inte, men ändå ...
Varsågoda, jag ger er ... Olivia!

Vi var hemma vid halv sex på kvällen, så det blev en lång dag. Olivia var glad och nöjd, inga mer klagomål på att hon inte fick ta lotter och träffa tomten. Hon insåg nog att detta var supertufft, alla de andra barnen (samtliga äldre än hon) hade varit jättesnälla. Efter showen kom massor av okända människor fram till mig och Mats och berömde Olivia för att hon hade varit så duktig och att hon var så söt.

Mei-Mei har dessutom varit en solstråle 99 procent av tiden i dag, så vi kan inte klaga. En riktigt rolig dag!

Pepparkaksbak med mera

I dag på eftermiddagen bakade vi pepparkakor här hemma - och därmed är julfirandet inlett för i år!
Tjejerna åt en del men bakade också under djup koncentration.

Flickorna var mycket nöjda med resultatet och smällde i sig en hel del. Jag lade ner det där med att laga mat i kväll. En halv smörgås var fick de i sig till slut. Sedan blev det förstås lite fredagspopcorn också. man kan ju inte bara strunta i vissa traditioner bara för att det snart är jul!

Här är Olivia och hennes klasskompis Kayleigh när de hade play date i onsdags. De målar bilder att ha med till skolan. Olivia valde något överraskande att måla ett påskägg.

Dans till Abba.

Pappa och flickorna lekte frisersalong förra helgen. Tyvärr fick jag ingen bra bild på Mats slick, men han såg förskräcklig ut!

Han får inte något vidare betyg som frisör heller!

Mats kommer hem sent i kväll.

Jag ska tills dess ägna mig åt att hänga upp adventsstjärnan och ställa fram ljusstakarna. Jag har faktiskt längtat efter att göra det, här är så kallt, grått och trist (liknande situation som i Kungsbacka, alltså).

I morgon är det Christmas Fair på flickornas skola, men vi ska skolka och åka på taekwondoshow hela dagen i ställt. Olivia ska uppträda. Det blir spännande! Hon var lite besviken när hon insåg att vi inte ska gå på marknaden så eventuellt tar jag med flickorna på morgonen bara en kvart eller så, så att de får träffa tomten och ta någon lott. Risken är bara att det gör allt ännu värre! Jaja, jag väntar med det beslutet till i morgon.

Till Lantmäteriet i Kba

Hej,
Ledsen att jag inte hinner förgylla er gråa fredag, men kolla i kväll så ska ni få se bilder av när flickorna bakar pepparkakor!
Tills dess kan ni öva er på att säga färgerna (ej läsa bokstäverna)!

GUL
RÖD
LILA
SVART
BLÅ
GRÖN
ROSA
ORANGE

Onsdag

Sa har det gatt ytterligare nagra dagar. Mei-Mei sover, Olivia ska snart ga och lagga sig.
Mei-Mei var vaken och pa ett stralande humor anda till klockan elva i gar kvall! Mrs Thompson i lekskolan havdar bestamt att Mei-Mei INTE sov under rest time (jag har tidigare sagt att hon inte ska sova), men jag kan inte se nagon annan forklaring. Om hon ar uppspelt kan hon halla sig vaken till atta, om vi ar pa fest kan hon halla ut till nio, men normalt sover hon sott redan vid kvart i sju. Mer an fyra timmars skillnad! Vi har haft en trott flicka har i dag, med andra ord. Hon var i skolan (utan att sova, forsakrade Mrs Thompson) men under eftermiddagen har tararna varit nara manga ganger.
Olivia har haft en kompis har pa play date i eftermiddag, Kayleigh fran Johannesburg, som nyss borjat i klassen. Flickorna hade roligt och det ar sa mysigt att lyssna pa deras konversationer.
Apropa Johannesburg sa borjade en annan flicka darifran, Rebecca, i klassen efter sommarlovet. Rebeccas foraldrar kande att det inte fanns nagon saker framtid i Sydafrika och bestamde sig darfor for att emigrera. De salde sitt hus, pappan fick ett bankjobb i London, familjen slog sig ned i Sevenoaks och satte sina tva flickor i privatskola. Sedan kom The Credit Crunch ... I dag fick jag veta att pappan ar en av alla de tusentals som blivit fristallda det senaste. Familjen har hastigt flyttat till ett mindre hus i en ort en bit harifran och nu ska flickorna tas ut ur skolan nar terminen slutar, for att borja i statlig skola i stallet.
Jag lider verkligen med hela Rebeccas familj! En sadan mardrom, vilken besvikelse och sa hemskt det maste kannas att rycka upp flickorna sa snart igen. Samtidigt blir jag forvanad over att sa manga (uppenbarligen, jag har hort om flera familjer men detta ar den forsta jag kanner personligen) har valdigt sma marginaler. De lever hyfsat flott men blir en foralder av med jobbet maste de andra livsstil pronto.
Vad ska jag mer beratta ... i gar kande jag mig som en dalig mor igen nar jag skickade Olivia till skolan i sockar och kjol - helt barbent. Det var en plusgrad, blasigt och fuktigt. Men ar det simning sa ar det, flickorna ar inte tillatna att ha strumpbyxor da. Kulturskillnader, sager jag bara ... mind the gap, it's huge sometimes! Det verkar vara en vedertagen sanning att barn upp till cirka tio ar inte kan frysa om benen - i manga skolor innebar pojkarnas uniform shorts och knastrumpor aret om. Langbyxor forbjudet. Hade man sant barnen till skolan sa tunnkladda i Sverige hade socialen kopplats in. Naval, Olivia var nojd for tydligen ar det coolt att ha strumpor och inte strumpbyxor. Hon ar ocksa noga med att ta av mossa och vantar nar vi narmar oss skolan. Hon sager att hon fryser och att hon fros om benen i gar, men vill man vara fin far man lida pin, antar jag! Det ar svart att motivera henne att ha mossa nar hon ar ungefar den enda flickan pa skolan som har det.
Vi hade dammiddag med de svenska mammorna i gar kvall och det var mycket trevligt. Vi var atta och aven om jag egentligen tycker det ar valdigt mysigt att ga pa restaurang ar det battre att vara hemma hos nagon nar man ar sapass manga.
Jag har varit lite trott i dag men gick anda pa yoga. Borjar fa lite klam pa det men jag ar tyvarr ganska stel! I morgon ska jag folja med Anette pa tai chi och vi ska ata lunch. Det blir trevligt! Pa kvallen ar det sedan taekwondo. Och pa fredagen har jag skrivit upp mig for cirkeltraning. Jisses, sa hurtig jag verkar!
Vad mer ... Mats har akt till Geneve, han kommer fredag kvall. Pa lordag ar det taekwondo-show. Pa sondag ar det forsta advent. Vi ska ha en hollandsk familj har pa adventsfika, sa jag maste ta mig i kragen och baka lussekatter med flickorna pa formiddagen.
Nej, nu ar det nog dags att putta den stora tosen i sang!

Jag ser det snöar!!!

Lyckan var fullkomlig i dag på morgonen när det började snöa!
Visserligen var det av det slaskiga slaget och inte särskilt mycket, men bor man i södra England får man vara tacksam för det som gives.
Mats och Ia åkte till taekwondoträning inför årets Black Belt Extravaganza show, som hålls nästa helg. Olivia ska vara med i barnens uppvisning.
I det perspektivet var ju inte snön så välkommen, vinterdäck existerar inte här, men de lämnade tidigt och allt gick bra.

Jag och Mei-Mei gick ut och lekte i snön. Vi gjorde foot prints, små snöhögar och vi fick till och med ihop till några snöbollar!

Studsmattan var utmärkt för att samla snö. Här bakar Mei-Mei bröd av snön.

Coola Ia tillbaka från taekwondoträningen. Hon var lite ledsen över att ha missat snön, för den var för längesedan bortsmält när klockan blivit lunch, men träningen hade gått bra.
Hon har egentligen ett yellow stripe bälte, men den här månaden är hon Junior Student of the Month och får därför bära ett särskilt bälte.

Tuffing!

Pappa är hemma igen!

I Göteborg pågår det miljardärsbröllop, men här i Sevenoaks händer viktigare saker ...
Pappa kom hem på förmiddagen till flickornas stora glädje. Tja, jag tyckte förstås också att det var skönt att ha honom hemma igen. Man har börjat vänja sig av vid det här ständiga resandet, men det är nog dags att vänja tillbaka igen.

Pappa hade köpt basketbrallor till flickorna och de blev superglada. Ia undrade om Adidas är en lika duktig sportare som Nike. Och är någon av dem bättre är Troy?

Ja, detta är livets stora gåtor.

Vi hade en liten lunch här i fredags, flickorna lekte fint när mammorna ägnade sig åt det dagliga skvallret.

Olivia är SÅ nära att kunna cykla själv. Det enda som fattas är mod och entusiasm.

Mei-Mei har desto mer av båda och hon brukar cykla till affären och hem utan problem. Hon har förstås stödhjul och hjälm, men det viktigaste är ändå kämparlustan uppför den långa backe. Det skulle Ia haft mer av.

Nu är det dags att laga lite mat!


Min rosa flicka- Tänk att jag fick en sådan också! Olivia är fortfarande fast besluten att bli pojke när hon blir stor.