Sommaren är kort

Vi har faktiskt haft några fina dagar det senaste. En dag hyrde Mats en segway till barnen, som de turades om att köra. Det var kul - men ganska dyrt så det blir knappast en massa långturer för hela familjen.

 I förra veckan var jag och Mats i Marstrand för att se på seglingarna. Inte för att vi såg så mycket, men en hel del champagne fick vi i oss och vi hade supertrevligt hela dagen. Extra kul att vi fick ihop ett litet Houstongäng, med familjerna Hånell, Lindbom och Ambré!
Bilden ovan är från i lördags, då vi var på Falkenbergs motorbana och kollade på racing. För andra gången på två dagar hade vi kungakänning - i Marstrand var prinsessan Madeleine på samma hotell som vi för att öppna nån konferens där Childhood foundation var med.
På racingen tävlade prins Carl-Philip, och pappa Kungen var där och tittade. Kungen är gubben nästlängst till vänster uppe på läktaren, under taket. Han hade grön kavaj och keps dagen till ära. Prinsen käkade en skål pasta inne i vip-tältet när vi åt lunch. Barnen var förundrade - där satt han och såg ut som vem som helst! Undrar om han går på vanliga toaletter?

Söndagen var finaste dagen hittills i sommar. Jag och barnen tillbringade denna underbara dag på Varbergs fästning, där det var medeltidsdagar.

Barnen ville prova att hacka in runor i sten. Olivia gav upp rätt snabbt ...

Men Mei-Mei kämpade på i nära en timme för att skriva ett V, som i Vera! Jag var mycket imponerad.

Vi hann med ett dopp på kvällen, och senare, när barnen gick och lade sig, var jag och Mamma på Fästningsterassen och beundrade solnedgången.

Lucy har nu varit med oss i drygt envecka och hon har blivit en riktig liten tuffing. Helt underbar! Doc gillar hon att bitas, vilket är lite jobbigt särskilt för barnen. Hon har väldigt vassa tänder.
Som synes har hon lärt sig ta sig upp i min och Mats säng, och har nu bestämt sig för att sova där. Det hjälper inte att sätta ned henne på golvet på natten, ett par minuter senare har hon smugit sig upp igen. Mysigt, men jag är rädd att hon ska komma i kläm när vi sover.

Och, sommaren är kort och nu var den över. Det blåser och regnar ute, känns som september. Huva. Stackars barn, som jag tvingar till simskolan varje morgon. Tur att de är två riktigt salta brudar!

Let me introduce Lucy!

Antligen har vi fatt var lilla valp! Hon heter numera Lucy och ar forstas helt bedarande.
Allt gar bra, hon leker, sover, ater och skiter. Jag fatt ga upp med henne vid fyra pa natten far en snabb vanda pa grasmattan, annars sover hon hela natten. Hittills har vi nastan inte haft en anda olycka - och de fa vi haft har berott pa att jag och Mats inte last hennes tecken. Det tar ju tid att lara kanna varandra! Hon verkar alltsa redan fatta att hon helst ska kissa och bajsa utomhus.
Ovanligt intellgent hund!

Barnen ar naturligtvis stormfortjusta!
Lucy gillar att tugga pa allt, ja allt, och det galler att halla koll pa henne. Just nu ar hon mest intresserad av min fina yllefilt. Den far nog aka upp pa en hylla ett tag.
Hon sover utan problem i korgen vid min sang om natten, men pa dagen vill hon garna sova i soffan. Enda prolemet ar naturligtvis att hon inte kommer varken upp eller ned sjalv.

Kantarellpremiar!

Fredag kvall och Mats har just lagt sig pa soffan med ett glas rott for att riktigt kanna in kanslan av semester - den borjar just nu och strackar sig i stort sett tre veckor! Inleds med regn, tyvarr, men19 grader och regn gor ju att mankan gladja sig at vad som ar pa vag upp ur marken - kantarellerna! Vi kollade i dag pa vart basta stalle. Det fanns massor med sma gula knappar men an sa lange bara fa stora nog att pocka.
Tva dagar tills vi far valpen ...
Ungefar tio dagar tills vi far flyttlasset ...
Och darefter ska jag ANTLIGEN kunna ta hand om mina bilder igen. Det ar supertraktigt att blogga utan bilder.
Dagarna flyter iallafall forbi i rask takt. Jag spacklar, malar, handlar, skruvar och spikar. I dag har jag kopt taklampor med mera, skruvat upp tva gardinstanger och hangt gardiner. Dessutom fast upp ett antalsladdar. Vi har ocksa fatt tillbaka varat wii, som Simons barn har haft under tiden vi har varit i USA (regionskydd). De fick spela men rakade omedelbart i gral eftersom de tyckte att den andra sabbade i staller for att bada skulle motarbeta de tva gubbarna som datorn skotte. Ja, inte begriper jag, men det kanns lite nedslaende att de (eller atminstone en av dem) borjar grata efter fem minuter med en efterlangtad leksak.
I gar intraffade forresten en milstolpe: Flickorna gick pa bio sjalva, i sallskap med kusin Gideon som snart fyller tio.Jag lamnade av dem dar ochmotte saklart nar bion var slut. Sa stora de borjar bli! De sag Ice Age 4 och tyckte den var bra, fast att det var lite val mycket upprepning.
Ja, och sa har jag ju inte namnt att Olivia fyllde nio har om dagen! Vi hade simskola och lite arenden, sedan kom vara gaster pa tartkalas klockan tre och stannade till kvallen. Olivia var ganska nojd, hon hade velat hafler barn pa kalaset, men vi harju annu inte sa manga kompisar har i Varberg. Olivias basta present var den fran morfar: En egen mobiltelefon!!! Jag lovade att jag skulle visa henne hur den funkade senare pa kvallen ( det ar en nokia), men vid den tiden hade hon redan raknat ut hur man staller in datum, lagger in kontakter, skickar text, med mera. Unge!

PS:
Douglas, min styvfar, har blivit nominerad till årets musiker i dansbandstävlingen Guldklaven. Imponerande, inte utan att man blir stolt och glad! Han är gitarrist i Flamingokvintetten, när han inte spelar golf eller vaktar barnbarn, alltså.

Alla som hört honom spela, eller som bara tycker det är lite "Jag mötte Lassie-kul", bör genast ringa och rösta på 099-32117. Det kostar en tia, varav 8.50 går till Radiohjälpen. En vecka till funkar det!
Fram med telefonen!

Måndag igen!

Så har ytterligare en vecka susat förbi. Det har varit simskola i några daram sedan satte vi oss i torsdags på planet till England! Vi har firat traditionsenlig midsommar med alla kompisarna i Sevenoaks och haft SÅ roligt. Underbart att träffa allihop igen!
Charlotte och Colm är fantastiskt gästfria och barnen är bästisar sedan många år. Vi har haft det toppen på alla sätt ... dock kunde vädret ha varit lite bättre. Vi hade i alla fall tur i lördags, då vi firade midsommar. Förutom enstaka regnskurar var det uppehåll och bara ganska blåsigt. Vi satt ute, under partytält, ända till midnatt.
Nu sitter vi på Heathrow och väntar på att få flyga hem till Sverige. Jag är inte riktigt van att kalla Sverige hem än. Men så är det.
I morgon fyller min stora tös nio år!!! Hurra för Olivia! Hon har redan fått sina presenter, men något litet blir det ändå i morgon, och så ska vi äta tårta förstås.
Sedan ska jag spackla och måla så allt är klart inför söndagen, då vårt lilla nytillskott kommer: Valpen Lucy!

Måndag

- och mer än en vecka har passerat!
Det är trist att inte ha sin egen dator, att inte ha internetuppkoppling och att inte kunna lägga in bilder. Gör bloggeriet krångligt och oinspirerande.
Men några rader måste jag ju kunna åstadkomma.
I dag har barnen börjat simskola. Tredje året för Olivia, som nu går i märkestagningskurs, och andra året  för Mei-Mei, som går i fortsättningskurs. Vi hade tur. Det kunde varit skitväder hela dagen. Men det klarnade upp på förmiddagen och simlektionen genomfördes i strålande sol från en klarblå himmel. Det var nästan vindstilla - eftersom simstadions utomhusbassänger ligger djupt ned i ett gammalt stenbrott. Utifrån sett var det alltså en kanondag, om man bortser från att termomtetern visade blygsamma 16 +.
I år går även Gideon och Leon i simskolan, kul! Förra året hade jag ju med Gideon närstan varenda dag utan att han gick i simskola. I år går han och Olivia i samma grupp. Leon går en timme tidigare.
Jag började dagen med ett snabbt träningspass, rehabiliterar knät. När jag kom hem klargjorde Olivia att hon inte vill gå i simskola med bar överkropp - hon som annars vägrar bada i annat än badbyxor. Nu ville hon ha på sig soltröja - och vid den tiden på morgonen var det fortfarande mulet.
Jag sa att det är uteslutet. Hur löjligt ser det inte ut med soltröja när det är mulet. Jag sa, att hon kan låna Mei-Meis bikinitopp.
Nej.
Okej, sa jag, du vill ha badbyxor, så varsågod. Men det blir ingen soltröja i mulet väder.
Då sa hon att hon vill ha en baddräkt. Ingen annan flicka visar överkroppen, och det tänker inte heller hon göra.
Så det var bara att packa in alla tre barnen (inkl Gideon) och åka o köpa en baddräkt på Intersport när de öppnade klockan tio. Därefter hem och iväg till simskolan.
Efter lunch skulle jag sedan ta mormor till sjukgymnasten. Efter en viss förvirring visade det sig att det var på tisdag hon skulle komma, så jag fick köra henne hem igen och ska göra om proceduren i morgon.
När jag kom hem kom Jesper och Oskar och hälsade på. De stannade större delen av eftermiddagen. Jättetrevligt! Olivia och Oskar leker underbart bra tillsammans och jag tycker det är jättekul att sitta o snacka med Jeppe. Det enda är att Mei-Mei hamnar lite utanför ibland. Hon behöver en egen kompis.
Annars packlar, målar, rensar, slänger och gräver jag. Öppnade jullådan i dag. De förbannade mössen hade tagit ett bett av varenda sak. Jävla jäveljävlar. Vår underbara slädåkande Nalle Puh, som vi fick av Hånells en jul för många år sedan - Iors huvud är helt avätet. Bara som ett exempel. Slängaslängaslänga.
Nu är det kväll. Lite påfyllning i glaset och sedan ryggläge i vår fyndsoffa (200 spänn på loppis, ska stå på barnens rum ... och det visade sig att det var dansk design och nypris är 26000 ...) - Godnatt!

Livstecken

Så tråkigt det är att inte kunna lägga ut bilder! Jag har så mycket att visa, men vad det verkar får det vänta ytterligare ett tag. Våra prylar ska komma i mitten av juli, men förhoppningsvis kan jag lägga över en del innan.
Hur som helst. Förutom att vi lyckades sno åt oss tterliagre en mysig eftermiddag med Charlotte och barnen i Haverdal i torsdags, så är de två största händelserna sedan sist att vi 1) har träffat valpen som förmodligen ska heta Lucy och bli vår femte familjemedlem. Så supergullig och pytteliten! Vi får henne den första juli, då hon är åtta veckor. Vi längtar jättemycket. Och 2) vi har träffat Mei-Meis adoptionsgrupp i helgen. Det var mycket trevligt. Vi har inte kunnat vara med på flera år eftersom träffen legat dumt i tid för oss, så det var extra spännande att få träffa alla barnen igen. De har blivit så stora! En hel bukett med söta och gulliga tjejer. Mei-Mei lekte mest med en flicka från Uppsala, och Olivia var samtidigt lite bästis med hennes storasyrra. Kul! Man kan ju hoppas att de har vägen förbi västkusten vid något tillfälle.
Vädret var ömsom sol och ömsom regn. Det sprack upp i går eftermiddag, vi fick ut roddbåtarna på sjön och barnen badade. Sedan brakade det löst igen ett par timmar senare.
Vädermässigt var det ett blöt mottagande när vi i dag på förmiddagen återvände till Varberg. Hade nästan glömt att det kan regna på tvären på västkusten. Jag och barnen har i alla fall tittat på alla de tjusiga studenterna på väg till årets bal - ett folknöje i Varberg. Flickorna var mycket vackra men såg ack så frostnupna ut. Sedan åt vi lite god mat här hemma, och vi kollade fotboll. Barnen sover nu. Det blev inte så mycket med det i helgen, men det är det värt.
Roligast i helgen var Olivia, som råkade låsa in sig på toan och sedan fick lite panik när hon skulle öppna - hon gillar inte låsta dörrar. Hon ryckte väl litegrann i handtagen och en dam (städerska) som just gick förbi sa till henne att släppa upp handtaget och sedan vrida låset. Då gick allt bra.
Detta berättade Olivia för mig och sa sedan:
- Och vet du, mamma, den damen kunde prata svenska!
- Ja du, Olivia, det kan de flesta i Sverige, sa jag.
Som vi skrattade när hon kom på sig! Mentalt bor hon visst fortfarande i USA.

Kommentera gärna, men ...

Jag vill att alla skriver under med sitt namn. Detta sedan jag har fått en del väldigt otrevliga kommentarer och tvingats upprätta ett filter för att kunna godkänna före publicering - vilket jag egentligen helst skulle slippa.
Du behöver alltså inte ha något google-id eller så, det räcker med att i kommentaren tala om vem du är. Då skulle den här typen av snälla kommentarer få komma med:
Välkommen hem, och vilket bra val av ras. Och jag tycker ju självklart att hon ska heta Lucky - för hon hade ju tur att komma hem till er ;-)
Underligt det där med Telia och abonnemangen, för är du nyss fyllda 18 så får du mer än gärna teckna abonnemang och vad vet man om deras kreditvärdighet? 
Trevligt skrivet, eller hur! Men vem är det som ligger bakom?

Årets musiker!!

Douglas, min styvfar, har blivit nominerad till årets musiker i dansbandstävlingen Guldklaven. Imponerande, inte utan att man blir stolt och glad! Han är gitarrist i Flamingokvintetten, när han inte spelar golf eller vaktar barnbarn, alltså.
Alla som hört honom spela, eller som bara tycker det är lite "Jag mötte Lassie-kul", bör genast ringa och rösta på 099-32117. Det kostar en tia, varav 8.50 går till Radiohjälpen.
Se så, fram med telefonen!

På svensk mark

Ja, hallå, dårå, nu är jag tillbaka i cyber space. Det gick inte helt enkelt - det tar visst uppåt tre veckor att få bredband i huset, och mobilabonnemang var det helt kört med i sju månader - tills det går att göra en kreditupplysning på mig. Välkommen hem, ja! Tur att man har en mamma som litar på en. Hon har tecknat ett abonnemang till mig och snart ska jag vara nåbar igen.
Är nu hemma hos morsan. Har ägnat dagen åt, att förutom försöka få ett mobilabonnemang, teckna elavtal. Där gick jag också bet. Formuläret man skulle skicka in kom tillbaka med beskedet "syntax error". Jag skrev då till kundtjänst, men har, tre timmar senare, ännu inte fått något svar.
Ja, än så länge har vi el på Strandgatan, trots att vi inte tecknat något avtal än.
Annars är det faktiskt riktigt bra. Kul att vara här. Skitväder, förstås, men det gör inte så mycket. Vi har massor att greja med inomhus. Problemet är snarare att det finns så mycket att göra att jag inte riktigt vet vart jag ska börja. Köpa färg och måla om väggarna? Eller ska man vänta tills vi bestämmer vad vi ska göra med köket? Golven? Inga möbler har vi heller. Och trädgården är helt vildvuxen, men jag har inga redskap att beskära med. Måste handla, men Mats har bilen. I morgon kanske?
I går åkt vi iallafall till Haverdal och träffade familjen Gormley under några timmar på eftermiddagen. Sååå mysigt att se dem igen! Kanske åker vi ner en sväng även på onsdag. Och om bara några veckor är det midsommar - som vi ska fira traditionsenligt i Sevenoaks! Hurra! Träffa alla de gamla kompisarna!!!
Men innan dess är det fredag, då vi först ska hälsa på vår kommande familjemedlem, en lite dansk-svensk gårdshundsvalp! En flicka, och hon ska heta något på L. Lucy och Lady tycker jag är bästa förslagen hittills. Någon annan som har något bra förslag?
Senare på fredagen ska vi åka till ett ställe utanför Jönköping för att ha adoptionsträff med Mei-Meis grupp. Det blir superkul - vi har inte sett dem på många år, eftersom träffen har legat illa i tiden när vi bott utomlands.
Jag har massor av bilder, men de får vänta lite.
So long!

Lata dagar

Sitter vid poolen på hotellet. Vi har lata dagar här i Key West. Fint hotell, men tyvärr inga barn i våra flickors ålder. Det går bra ändå. Vi dricker Margaritas, barnen dricker virgin daiquiris (alternerar mellan jordgubb o mango), vi äter gott, sover gott och just inte så mycket mer. Jag tror vi alla behövde de här dagarna att ladda om på. Key West är inte riktigt vad vi förställt oss. Mycket mer av ett partyställe, gamla stan påminner om Bourbon Street i New Orleans, det är en bar i varje prång och massor av skojiga t-shorts och tingeltangel till salu, sida vid sida av märkeskläder och exklusiva klockor med mera - passagerarna från lyxkryssarna som lägger till här var och varannan dag ska ju lägga sina pengar på något. annars är stilen mycket laid back här, det är come as you are med mycket flip flops och badkläder på restauranger och barer. Mycket av livet levs till havs, på båtar och jet skis. Havsvattnet är grumligt och stränderna, de få som finns, är inget att hurra för. I går gick vi till baren Schooner Wharf, se schoonerwharf.com , i hamnen för att söka upp pappa Lasses bekanta, Paul och Evalena. Hon är bördig från Varberg, åkte till Kalifornien som au pair när hon var i 20-årsåldern, blev kvar och träffade så småningom Paul. De två became romantically involved under en segling, köpte en när hundra år gammal skonare och satte segel för att ta sig till Australien. Dock fick de problem och var tvungna att ta sig in i hamn. Det enda stället som hade tillräckligt djup var Key West. Evalena var 24 år när hon först klev iland här. Hur det nu kom sig så blev det aldrig Australien. Evalena och Paul såg potentialen i Key West, som på den tiden fortfarande hade smuggling som huvudnäring. De köpte stora områden kring hamnen och startade baren, Schooner Warf. Baren finns kvar 25 år och flera orkaner senare, men ägarna har numera mer av en tillsynsfunktion, sedan de blivit en institution i Key West. Det var annat de första åren, då de drev baren själva och fick kämpa för att få företaget att gå runt. De sista 15 åren har de haft möjlighet att besöka Varberg varje sommar under några veckor. Oj, detta blev nästan en del av en artikel till GP:s namnsida. Kanske ska dra iväg ett mejl till redaktören? Vilka människoöden det finns! hur som helst, Evalena och Paul visade sig vara mycket trevliga och i eftermiddag ska vi ut och åka båt med dem. Men först lunch. Bråda dagar!