Busy Friday samt taekwondo competition

Fredagen började annorlunda - Mei-Mei fick ha sportkläder i skolan och vi hade en sexåring i huset - och gick sedan i 180 hela dagen.

Grattis Olivia, vår little birthday girl!

Lekskolebarnens sports day är non competative, vilket är skönt. Det tar ganska många race innan de flesta fattar att de ska försöka snabba sig i stället för att spatsera fram och njuta av uppmärksamheten!

Heja Mei-Mei!

Potato and spoon race.

Spännande att få ett klistermärke av rektorn, Mrs Austin.

Det sista loppet vann faktiskt Mei-Mei!

Korv med bröd på Olivias kalas för några svenska kompisar.

Vi körde svensk modell på paketöppningen, vilket innebär att gästerna får se när paketen öppnas.

Olivia blev extra glad för sitt cricket set.

Läktaren i hallen där gårdagens English Open championships gick av stapeln.
Jag nästan inga bilder, kom av mig för det var en mycket lång och varm dag. Jag och Charlotte var där i elva och en halv timme, men tävlade bara i några minuter, först på förmiddagen (patterns) och sedan vid halv åtta på kvällen (sparring). Det var meningen att vi skulle gått upp tidigare i sparring, men en viss Master Ri som kom på besök ville se black belts' sparring så de gjorde om schemat men ville inte tala om när vi kunde förvänta oss att bli uppkallade. Så vi var som gisslan i den varma lokalen, timme ut och timme in.

Vi blev utslagna ur patternstävlingen - det var förstås fel på domaren.

Det var intressant att kolla när svartbältarna tävlade, jäklar vad duktiga de är. Också kul när några av våra kompisar tävlade. Men vi var bara en dryg handfull från vår klubb, så den mesta tiden gick åt att vänta, vänta och vänta.

Det är uppenbarligen inte så många i vår ålder som tar upp taekwondo och vill tävla. De flesta som ställer upp är antingen svartbältare eller ungdomar. Men vi var alltså en tapper skara yngre medelålders som var ute efter guld.

I vår sparring klass, damer mellan 18-40 år, fanns tre viktklasser: under 55 kilo, 55-65 kilo och över 65 kilo. Vi hade båda anmält oss som 56 kilo men gått ned ett drygt kilo i lefte timmen (eller rättare sagt under det sista dygnet, tuff diet!) för att kunna byta klass och ha mer nytta av vår längd, men tyvärr fick vi inte byta. Hade vi fått det hade vi haft fler att tävla emot, för i vår grupp - som alltså var liten från början - hade de flesta tröttnat på att vänta, struntat i sparringen och åkt hem.

Så blev det som vi hade hoppats, även om vi hade önskat att få spöa lite fler tjejer först: Jag och Charlotte i finalen!

Nu ska vi på garden party.

Hej hopp i sommarvärmen, jag kan redan förnimma smaken av iskall champagne!