Skägg i näsan

I dag begav jag, Mats och Mei-Mei oss in till London för att besöka ambassaden och beställa nya pass.
Mei-Mei, högt och ljudligt på tåget: Mamma och Pappa, kolla, varför har den gubben skägg i näsan?
Ehh, haha, hysch-hysch, Mei-Mei så säger man inte.
Varför?
Därför det är inte snällt, och tänk om vi hade varit i Sverige, då hade han förstått vad du menar också!
Varför?
För i Sverige talar alla svenska.
Varför?
Och så vidare.
Passansökningarna (min och Mei-Meis) är skickade hur som helst. Numera tas en elektroniskbild som susar iväg online direkt. Man får liksom ingen andra chans. Jag hade sminkat mig dagen till ära, men såg ändå ut som en förbrytare på fotot.
(Litet foto i stil med förbrytarfoto heter förresten mugshot, på engelska. Learning allt the time, som min gamla engelskmagister sa.).
Värre var det för Mei-Mei. Man får stirra in i en mörk spegel, ungefär, under cirka en halvminut. Svårt att sitta helt still hela tiden, särskilt för småbarn. Tror ni inte de lyckades fota Mei-Mei just under den sekunden då hon öppnade munnen för att slicka sig om läpparna! Nu kommer hon att räcka ut tungan i sitt pass under de närmaste fem åren. Gissa hur nöjd hon är med det när hon är nio!

Bildbevis vid Trafalgar Square.
Plattformen är en vidareutveckling av Speakers Corner-konceptet. Här får vem som helst stå i en timme och framföra vilket budskap som helst. Påskliljan på bilden tigger pengar till en charity, oklart vilken.
Olivia på street dancing party i lördags.

Jag är impad att de fick på henne en kjol.

På studsmattan i går. Olivia har förfinat tekniken att utnyttja andras studs för att komma högre.

Mei-Mei gör sitt bästa hon också.

Sportacus-hoppet.

Några av barnen som var här på lekgrupp nu på eftermiddagen. Mysigt att ha alla kompisarna omkring sig igen!