Det är riktigt skönt för barnen att vara hemma från skolan en vecka. Vi har haft toppenväder fram till i dag, men det känns ändå rätt skönt med en mulen, svalare dag - som svensk tror man ju hela tiden att "detta kan vara den sista fina dagen i år" och det är svårt att göra något annat än att vara ute i solen.På bilden ser ni hur fin Mei-Mei blev efter att ha tjuvlånat ett solstift. Hon älskar att smörja in sig!
I natt var det inte lika muntert, då jag vaknade av att Mei-Mei grät. Hon satt i sängen och var helt förtvivlad, lilla gumman.
"Mamma, när kan vi åka till England? Jag vill åka hem!" grät hon.
De gör ont i hjärtat. Hur ska man kunna förklara att tyvärr kan vi inte riktigt välja vart vi ska bo. Jag vet ju att flickornas minnen kommer att blekna, men ännu frågar de nästan varje dag om vi inte kan flytta tillbaka. De saknar sitt hus, sin skola, sina kompisar, sin bil, taekwondon - ja allt. Inte så att det är sämre här på något sätt, men det är annorlunda.
Tur också att vi har kompisar här som vi känner sedan förut, det knyter liksom ihop livet. I dag ska flickorna få leka i timmar med Isabelle och Elliot. Jag tror det kommer att göra susen för humöret!

3 kommentarer:
Vi får bara hoppas att de behåller sin brittisk-engelska, så att de kan framstå som intellektuella vid mognare år. Morfar
Framstå som intellektuella ... tala för dig själv, käre Morfar!
Bea
Vara barn saknar Olivia och Mei-mei jatte mycket ocksa. Ni maste komma och halsa pa har i Sevenoaks innan ni aker hem till Sverige i sommar. C
Skicka en kommentar