Helgen

Jag och Lucy väntar på Mats på Landvetter i fredags, då han var magsjuk och inte ville åka kollektivt.

Dagens mästerverk: Lussekatter! Mums! Barnen är riktigt duktiga på att baka.

Ännu en fantastsik vy över havet. De tar liksom aldrig slut.

I lördags var det dags för julfesten på Mats jobb. I år skulle vi åka tåg till Västerås för att ha festen på Tidö slott. Det lät visserligen spännande, men samtidigt lite överjobbat att åka hela vägen dit för ett julkalas.
Barnen hade lite långtråkigt på tåget, trots sina iPadar. Ovan är Elliot och Mei-Mei, under är Isabelle och Olivia.

 
Vinterlandskapet var otroligt vackert.
Så till själva julfesten - jag glömde min kamera så det blir bildlöst. Får försöka mig på riktigt målande beskrivningar i stället.
Först och främst måste jag säga att med facit i hand så var det helt fantastiskt.
Vi checkade in på Stadshotellet i Västerås, duschade och snyggade till oss, och bussades sedan i vintermörkret och kylan en bra bit ut på landet, till Tidö slott där David och Christina von Schinkel bor med sina två barn. David har team Tidö i racingen som Stena Bulk sponsrar.
Vi steg av bussen och slussades in i slottets stora leksaks- och serietidningsmuseum, där vi fick en rundvandring och glögg och pepparkakor. Över förväntan trevligt musem! Sedan gick vi med facklor upp till själva slottsbyggnaden, där vi fick gå in i ett litet kapell och ha en julgudstjänst med inriktining på barnen. Det var otroligt mysigt, med tusen tända juleljus och glöns  över både sjö och strand och mammornas ögon.
Därefter gick vi upp i slottet och drack champagne i ett rum som den ursprunglige slottsherren, Axel Oxenstierna, lät inreda på 1600-talet. Det var som att vistas i ett museum, otroligt magnifikt och samtidigt familjärt, eftersom barnen fick dansa kring granen till dragspelsmusik och tomten kom och delade ut julklappar och ledde långdans genom slottets salar på bästa Fanny och Alexander-vis.
Vi åt efter detta julbord i en annan sal. Det var helt otroligt gott, och i en mer pampig matsal lär man knappast sitta. Barnen togs efter middagen om hand av två tyska barnflickor som talade knagglig svenska, och av en trollkarl som nog gjorde större succé.
Vi hade en otroligt trevlig kväll. Mats och jag tog med oss barnen hem med den tidiga bussen (klockan 23) med ett ganska stort gäng die harders gav sig på tequilan (av alla drycker) och rumlade hem med ettbussen.
Jag vet inte hur mycket barnen fattade av det de var med om. De hade i alla fall hyfsat med respekt för eventuella slottsspöken, med tanke på julkalendern i år!