Happy Thanksgiving!

Om ...
om köket hade varit färdigt
om jag inte hade jobbat kväll
Då kunde vi ha haft Thanksgivingmiddag hemma i kväll.
I morgon ska dock köket vara -nästan- färdigt, åtminstone brukbart! Bänkskivorna kom i dag! I morgon kommer rörmokaren (äntligen vatten i köket), elektrikern (som ska fixa trilskande spottar) och glasmästaren (glasskiva över köksbänken i stället för kakel). Sedan återstår bara lite restnoterade delar från HTH. Det närmar sig!
Ett färdigt, jättefint och praktiskt kök, precis så som vi vill ha det. Det är verkligen något att vara tacksam för.
Happy Thanksgiving!
Nu ska jag jobba vidare.

Tisdag

Ute är det en grå dag, lite duggregn i luften, en kall vind. Blir nog inte en sådan solnedgång som vi hade i söndags - det är nästan så att man blir religiös, som Mats uttryckte det.

I dag åker jag till Göteborg för att jobba, har fyra kvällar på raken framför mig. Känns jobbigt innan jag kommer iväg, men bara kul när jag väl är på jobbet.

Jag har varit på stationen för att köpa biljett. Hade ett månadskort förut, men nu kommer jag inte att åka lika mycket, så det lönar sig inte. Och då blir det krångligt. Man kan inte åka tur och retur, och en tågbiljett gäller bara i fem timmar. Så¨nu har jag en som tar mig upp, sedan måste jag lösa en ny när jag ska åka hem inatt. Problemet är bara att jag slutar 23.30 och tåget går 23.42, det är touch and go. Gäller att biljettautomaten funkar och att det inte är kö. Himla krångligt system de har numera, det är en halv vetenskap att åka tåg. Jag pratade med biljettförsäljaren om det och han höll med om att det borde dels finnas t/r-bijette eller dagsbiljett, samt att det borde finnas en lösning fär de som åker ofta men inte varje dag, typ tio-kort. Men tyvärr är det ingen prioriterad fråga för ledningen.  

Köket går så sakteliga framåt. Stommen till ön är på plats. Snickaren kommer några timmar per dag och skruvar och sätter upp någon list, men det mesta är beroende av att bänkskivorna kommer på plats. Och de som ska leverera svarar inte på mejl, vad det verkar.

Undrar om man törs bjuda in till invigningsglögg den första advent, eller är det att hoppas på för mycket?

Jobb igen

Ja, så gick helgen. Jag var rätt stukad efter min hastiga sjukdom. Även om jag var feberfri ett dygn senare har jag inte haft mycket matlust sedan det hände - precis som det varit andra gånger jag drabbats av denna mystiska åkomma. Morsan kom med knäckebröd på fredagsmorgonen, det var det bästa som hände den dagen. I övrigt sov jag mest. På lördagseftermiddagen åkte jag till Göteborg och jobbade, sov över, träffade Sus på söndagen - underbart roligt!!! - och jobbade sedan kvällen igen.

Nu har jag varit ledig i tre dagar och inte vet jag vart tiden tog vägen. Har i alla fall packat in en del i det nya halvfärdiga köket. Visst blir det fint! Tänk sedan, om ett par veckor, när vi har en bänkskiva och vattnet är inkopplat, när täckskivor och lister är på plats överallt och ön är byggd. Då! Då blir det invigningsparty!

 

I morgon är det Göteborg igen, jobbelijobb. Jäteroligt! Jag ska vara på politik/ekonomiredaktionen. Ha! Jag känner att jag har lit flow just nu, om man bortser från knät då. Försökte ringa ortopedmottagningen i dag, då kommer man till en telefonsvarare och blir anvisad en tid de ringer tillbaka. Eftersom jag och mamma skulle gå och se Palme-filmen passade inte tiden, men hur jag än knappade på telefonen gick det bara att byta till tider just under ovan nämnda film. Sålunda fick jag fem samtal från ortopeden under filmen (ja, telefonen var på ljudlöst) och två meddelanden att de försökte nå mig men misslyckades. Trots att jag till slut talade in ett meddelande och förklarade att det inte psassade med de tiderna jag fick att välja på. Hmmm. Nytt försök i morgon. Skruven är ännu längre ut nu. Den sticker upp, liksom på sidan, nära en centimeter ovanför benet. Det kliar och skaver. Måste bort. Awayaway.

I dag hade vi Stella med oss hem från skolan. Olivia och hon har funnit varandra, roligt eftersom jag känner framförallt hennes mamma Titti litegrann. Mei-Mei är också bra kompis med Stellas lillebror Otto.

Och nu är det sovdags för barnen!

Stackars mig

Vid halv fem i går eftermiddag började jag plötsligt må illa. Sedan fick jag huvudvärk, kände mig matt och frös. Av den inhandlade thaimaten tog jag en tugga. La barnen o la mig, vid halv åtta, somnade. När Mats kom hem hade jag 39 graders feber. Nu har jag sovit i 14 timmar nästan i sträck. Har lyckats äta en knäckemacka och har gjort en kopp svagt kaffe. Febern nere strax under 38, huvudvärken kvar. Jag tog barnen till skolan med bil, synd på en stilla och nästan ljummen höstmorgon.
Måtte jag bara må bra imorgon, då jag ska jobba.
Och stackars lilla Lucy, som inte får gå på promenader.

Mera kök!

I dag kom så resten av skåpen till köket. Tyvärr visade sig två av dem vara felaktiga, de var 30 cm djupa i stället för 60 cm. Vänta två veckor till på en ny leverans? Nej tack. Jag vill inte vänta en dag till i onödan, och snickaren skjuter redan ett annat jobb framför sig - så han åkte och hämtade nya skåp, med rätt djup fast för höga, och sågade helt enkelt av dem.

I dag har vi fått kontakter, spottar och vägglampor också. När vi ändå hade en elektriker i huset passade jag på att be honom ordna med den nya ringklockan också. Simsalabim!
Jag är förresten så van vid den här ljusblå täckplasten på skåpsluckorna att det nog kommer att se konstigt ut när de tar bort det. Samma gäller golven, som är täckta av papp.

Visst är det märkligt att det är så svårt att få stående bilder stående, när liggande bilder ibland envisas med att vara stående? Teknikens under. Vidstående bild är i alla fall av ett brev som Mei-Mei skrivit till tomten. Jag tycker hon är så himlans duktig!

Nu ska jag och vovvan gå en promenad.

Jag har en skruv lös

Pratade just med läkaren, jag har en skruv lös. I knät. Nu ska jag förhoppningsvis få träffa en ortoped ganska snart, för bedömning om vad som ska göras. Jag hade ju sparat röntgenbilder som togs direkt efter operationen i Houston, och sedan röntgade de mig härom dagen här, men tyvärr var det visst olika riktningar så husläkaren tyckte det var svårt att bedöma om och hur mycket skruven har flyttat på sig. kanske har den hela tiden stuckit ut, men det har varit svullet så jag inte har lagt märke till det innan. Jag tycker dock inte det ser så ut på bilden från i februari.
Här verkar de väldigt hemliga med röntgenbilder, det är inte bara att slänga upp en hundring och få en cd med kopior. Sålunda kan jag inte försöka göra en egen bedömning, mer än att jag tydligt känner skruvhuvudet under huden.

Det närmar sig

Ett litet steg i taget, och förhoppningsvis ett rejält kliv i morgon. I dag har bänkskivan mätts upp, det är han som sitter på huk som gjorde det med instrumentet i bakgrunden. Väldigt high tec. Som man kanske kan förvänta sig har de inte just vår sten i lager utan den kommer först i slutet av nästa vecka, och därefter räknar de med uppåt tio arbetsdagar för jobbet att bli klart. Minst två veckor till, med andra ord.
Men, i morgon kommer kyl/frysen samt resten av inredningen. Snickaren Jakob, han som står upp på bilden (och som bad mig ta om fotot eftersom han har telefonen i handen, han ville hellre ha en hammare), har lovat att de ska försöka sätta upp allt som går före helgen. Sedan kan jag börja ställa in grejer i skåpen! Tjoho! Den gröna färgen ovanför bänken ska målas klart i morgon, sedan ska glkasskivan beställas. Klart glas eller frostat? Jag lutar åt frostat.
Nu ska jag åka och köpa färg för att måla klart ytorna runt öppningarna där det tidigare var valv.

Breaking dawn

Vi har helt fantastiska soluppgångar nu. De sammanfaller med att jag följer barnen till skolan, så det är bara att njuta. I går morse var himlen rosa, och havet, som var spegelblankt, var nästan lika rosa. Som ett vykort.

Det blåste upp under dagen i går och på kvällen var det ganska hård vind, och en del regnskurar på det. Men i dag på morgonen var det åter stilla, även om havet fortfarande var lite choppy, as we say. Gryningen var inte rosa, den var guldfärgad.

Jag har tagit bilderna med mobilkameran. Bilden nedan visar sälaklippan. Jag har zoomat en del, därav oskärpan.

Nu kommer snart de som ska mäta upp vår bänkskiva. Målaren är nästan klar. I morgon kommer resten av köksinredningen, och snickaren har lovat att jobba sent för att försöka få upp allt före helgen. Dock kommer inte bänkskivan förrän tidigast nästa vecka, och innan dess går det inte att montera spis och ho. Det temoprära köket i tvättstugan får duga ännu ett tag.

I går kväll hade vi förresten storfrämmat här hemma: Styrelsen för Concordia hade möte på Statt, och de kom hem hit hela gänget för en drink och lite tilltugg tidigt på kvällen. Mycket trevligt (även om vi varken kunde visa upp ett kök eller havet (eftersom det var mörkt) - de missade dessutom Stena-färjan, som försvann bakom fästningen bara minuter innan de kom). Hur som helst, roligt med gäster och extra kul att Annika Grell var med! Lucy skällde ut dem ordentligt till att börja med, men lugnade sig ganska snart. Barnen uppförde sig exemplariskt och gick runt och tog i hand och presenterade sig, innan de försvann upp på sina rum med iPadarna. Mei-Mei var så rolig, hon tog på sig lång mörkrosa klänning, högklackade skor och sminkade sig, för att vara fin. Sedan gick hon runt och sa "Hej, mitt namn heter Mei-Mei!".

Å det är måååndag morgon ...

... och jag och Lucy är instängda i sovrumsdelen av huset. Målaren är här och slipar spackel och har nogsamt tejpat igen öppningen ned mot dörren. Bra att de fattar att jag inte vill totalsanera huset en gång till! Och spännande att det nu händer något igen. Han ska börja måla i dag. Jag måste fixa en färgkarta för att visa den olivgröna färgen vi vill ha ovanför diskbänken. Har några andra ärenden också, men kan inte lämna Lucy ensam hemma när det pågår arbete. Hon är tillräckligt nervös nu när jag är hemma. Hon tar sin uppgift som vakhund på stort allvar och skäller ut varenda hantverkare grundligen.
Det är en stilla dag, så jag och Lucy går nog en promenad till snart. Sedan hoppas jag att hon kan få vara hos morsan en stund, så att jag kan uträtta mina ärenden. Barnens ka hämtas klockan halv tre i dag.
Kvart över fyra är det dags för dagens stora händelse: Jag ska till doktorn med mitt knä. Varför då?

Jo, för att en av skruvarna verkar vara på väg ut. Den som sitter under leden har börjat krypa mot ytan och nu känns skruvhuvudet tydligt under huden. Inte bara läskigt, det skaver rätt bra också. Jag har haft obehagskänslor en tid, men har ju tyvärr fortfarande ganska mycket ont plus att knät låser sig hela tiden, så jag har inte tänkt särskilt på detta. Men så i lördags kväll insåg jag att jag kan känna skruven tydligt. Den sticker upp ungefär en halv centimeter, ser ut som en stor finne eftersom den är lite rödaktig och har ett skavsår på toppen. Och så är den stenhård och med en skarp kant.
Tjoho, vad jag blir på bra humör av sådant här.
Eftersom den måste ha kommit fram ganska snabbt och att det skaver såpass, antar jag att det blir en ny operation snart. Helvete. Antagligen lika bra att de i så fall tar båda skrivarna, för man kan ju förmoda att även den andra vandrar, även om jag inte känner något nu?

Clutter

Så här ser det ut i vårt kök nu. Enligt grundplanen skulle det redan ha varit så gott som klart, men så är det alltså inte. Hmmm. Hade vi förväntat oss något annat?

I går gjorde de inget alls. På måndag ska målaren komma och slipa. På torsdag konmmer resten av inredningen. Ska de vänta med att måla tills allt är uppsatt? I så fall kan vi blicka mot andra halvan av november innan detta är färdigt. Och bänkskivan, som skulle beställts i torsdags, är inte beställd än. Rätt gubbe måste komma och mäta. Och glasskivan som ska vara över diskbänken är inte heller beställd.

Jaja, nästa veckan är jag ledig måndag till fredag (jobbar sedan lördag-söndag) så då kan jag ligga på snickaren mer.

 

Här är en del av eländet i vår matsal. Alla köksprylar uppställda, liksom all mat som inte är kylvaror, och täckta av ett lager stendamm. Detta är enda rummet vi inte sanerade förra helgen. Det ska saneras i dag. Kul. Om man ändå kunnat sätta in grejerna i skåpen! Nu får det blir en ny tillfällig förvaring i uterummet. Prylar, prylar.