onsdag, november 07, 2012

Breaking dawn

Vi har helt fantastiska soluppgångar nu. De sammanfaller med att jag följer barnen till skolan, så det är bara att njuta. I går morse var himlen rosa, och havet, som var spegelblankt, var nästan lika rosa. Som ett vykort.
Det blåste upp under dagen i går och på kvällen var det ganska hård vind, och en del regnskurar på det. Men i dag på morgonen var det åter stilla, även om havet fortfarande var lite choppy, as we say. Gryningen var inte rosa, den var guldfärgad.
Jag har tagit bilderna med mobilkameran. Bilden nedan visar sälaklippan. Jag har zoomat en del, därav oskärpan.

Nu kommer snart de som ska mäta upp vår bänkskiva. Målaren är nästan klar. I morgon kommer resten av köksinredningen, och snickaren har lovat att jobba sent för att försöka få upp allt före helgen. Dock kommer inte bänkskivan förrän tidigast nästa vecka, och innan dess går det inte att montera spis och ho. Det temoprära köket i tvättstugan får duga ännu ett tag.
I går kväll hade vi förresten storfrämmat här hemma: Styrelsen för Concordia hade möte på Statt, och de kom hem hit hela gänget för en drink och lite tilltugg tidigt på kvällen. Mycket trevligt (även om vi varken kunde visa upp ett kök eller havet (eftersom det var mörkt) - de missade dessutom Stena-färjan, som försvann bakom fästningen bara minuter innan de kom). Hur som helst, roligt med gäster och extra kul att Annika Grell var med! Lucy skällde ut dem ordentligt till att börja med, men lugnade sig ganska snart. Barnen uppförde sig exemplariskt och gick runt och tog i hand och presenterade sig, innan de försvann upp på sina rum med iPadarna. Mei-Mei var så rolig, hon tog på sig lång mörkrosa klänning, högklackade skor och sminkade sig, för att vara fin. Sedan gick hon runt och sa "Hej, mitt namn heter Mei-Mei!".

1 kommentar:

Jessica sa...

Haha åh vad söt hon är!