Tack för alla glada tillrop med anledning av den här bloggen! Skriv gärna kommentarer på sidan.
Nu har Mats kommit hem igen efter att ha tillbringat fredagen i Edinburgh, där han genomled en "dötråkig" jobbmiddag. Det var visst lite dramatik på vägen hem då han lyckades med konststycket att kliva på fel plan! Det upptäcktes först när han visade sin biljett för en flygvärdinna och blev vänligt men bestämt visad av planet igen. Gaterna låg precis bredvid varandra och Mats plan var försenat, så det var säkert förvirrande, men tänk så snopen han hade blivit om de hade lyft! Nu hade han hamnat på Heatrow i stället för Gatwick, så hem hade han ju kommit i alla fall.
Mats svidade snabbt om från kostym till löparkläder och tog med Ia i vagnen på en runda i Knole Park. Nu använder han henne som tyngd när han gör situps och armhävningar.
Själv har jag varit på Nearly New Sale i Borough Green. Det är National Childbirth Trust, NCT, som arrangerar och är en lysande idé: Försäljarna (föräldrar) får en omgång tudelade lappar och ett försäljarnummer. Sedan fyller de i sitt nummer, beskrivning av klädesplagget/leksaken/vilken barnrelaterad pryl det nu kan vara, storlek och pris. Allt måste vara "som nytt", det är alltså inte fråga om en loppis. Köparna (såna som jag) betalar ett pund i inträde och fyndar sedan med armbågarna utåt. När försäljningen är över får säljarna hämta det som inte blivit sålt och kan så småningom kvittera ut sina pengar minus 10 procent, som går till NCT.
I dag var utbudet inte riktigt så bra som det brukar vara, men det kommer två försäljningar till under våren! Jag köpte: Två par byxor, en tröja, en superfin Burberryjacka (12 pund), ett par sandaler, pärlor, två böcker och två spel. Totalt 31 pund. Som hittat!
Det vackra, men lite kyliga, vårvädret fortsätter. Det har inte regnat ordentligt i sydöstra Englad på två år och det är nu förbjudet att anväda vattenslag i trädgårdarna. Myndigheterna varnar för att vattnet snart kan sina i höglänta områden (som Sevenoaks) och att vi kan tvingas hämta vatten i tankbil. Detta oroar kanske inte engelsmännen så mycket för de duschar ju max en gång i veckan (aj, nu generaliserar jag visst) men hur ska vi andra göra? En veckas ösregn hade med andra ord suttit fint här.
Nu ska jag sätta igång med maten. Det blir fisksoppa, och Susanne Gottberg, Sara (en av Ias bästisar) och Anton kommer hit på middag. Tomas, make och fader, är i Spanien. Jag och Ia fick mat hos dem i går när Mats var bortrest och nu bjuder vi igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar