Lapp på lapp, med mera

Ibland läser jag om stackars fattiga barn som går i lappade byxor, ärvda skor och jackor från second hand.
Stackars fattiga barn. Ja, det är klart att det är synd om de som aldrig kan unna sig något extra, barn som ibland knappt kan äta sig mätta och som aldrig kan berätta i skolan om att de varit på äventyr med föräldrarna under helgen som gick.
Men är det synd om dem för att de nästan aldrig får nya kläder, direkt från affären? Måste det vara ett tecken på fattigdom att barnens kläder, skor och leksaker används om och om igen, av barn efter barn, tills de är helt utslitna?

Två av de tre par brallor Mei-Mei har slitit hål i det senaste.

I så fall har jag två barn att tycka synd om. För jag älskar second hand, skäms inte ett dugg för att handla på Röda korset, och jag blir lika glad varje gång Katarina ställer en ny kasse urväxta kläder innanför dörren. Lika glad är jag också varje gång jag sorterat undan en påse av flickornas kläder, använda, javisst, men hela och knappt slitna, att ge till ett annat barn.
Lappade kläder då. Är det ett fattigdomstecken att ha lapp på knät? Put it this way: Mei-Mei har tre par byxor. Hon har gjort hål på knät på alla tre paren inom mindre än två veckor (höger knä på samtliga, hon måste göra något särskilt för att lyckas). Ska jag då slänga byxorna och köpa tre helt nya par? Eller ska jag lappa de hon har och låta henne slita vidare på dem ett tag till - hon växer så det knakar och snart måste hon ändå upp en storlek. Vad tycker du?
Men ett par hela byxor får hon nog ha ändå. Det blir en sväng på stan sedan.

I lördags tog jag och Mamma med oss Olivia, Mei-Mei och Leon till Göteborg för att gå på Melodifestivalens genrep. Gideon hoppade av i sista stund och gjorde därmed Douglas barnbarn John glad, för då fick han hänga med i stället. Jag tror att detta var en stor upplevelse för alla barnen, att se några kändisar live och dessutom se hur det funkar med tv-inspelning. Jag och Morsan var ganska trötta när vi kom tillbaka till Varberg på kvällen!

Här är Lucy när hon torkar sig efter en varm dusch härom dagen. Hon torkar sig alltid i de gröna sofforna. Anledningen till duschen var att hon testade vinterbad i vallgraven. Jag sa åt henne att inte gå ut på den mycket tunna isen, men ankorna en bit ut lockade alltför mycket och hon plumsade i det iskalla vattnet. Har väl aldrig sett en hund komma upp så snabbt! Sedan sprang hon hem med svansen mellan benen och det var knappt att jag fick stopp på henne innan hon kom fram till vägen.
Hon har nog lärt sig något iallafall, hoppas jag. Hon vägrar gå ut på isen nu, trots att den håller för Mats.

Till sist, gott nytt kinesiskt nyår till alla mina läsare! I helgen lämnade vi drakens år och gick in i ormens. Ormens år brukar vara mindre lyckosamma och präglas av dramatiska händelser. Saker kommer upp till ytan och blir tydliga. Det är ett lämpligt år att ta beslut och välja nya vägar, men man ska inte vara spontan och chansa. I år är dessutom elementet vatten. Vattenormen borgar för att det kommer att ske stora framgångar inom vetenskap och forskning.
Vi firade nyåret i går tillsammans med en annan Varbergsfamilj som också har två Kinaflickor. Deras äldsta går i Olivias klass. Vi åt kinamat här hemma, drack lite vin och hade allmänt trevligt. Barnen fick presenter och röda kuvert med pengar i och var glada för det.

Nu ska jag fortsätta försöka kurera min förkylning som jag fick för en vecka sedan. Hur länge kan man egentligen ha ont i halsen?